Om utbildningsdebatten brukar handla om hur utbildningen i förskola, skola, universitet och högskolor borde vara, så ställer utbildningssociologin frågan varför den är som den är. Förklaringar söks i sociala och kulturella förhållanden, exempelvis elevernas, studenters och lärarnas sociala ursprung eller konflikter mellan utbildningstraditioner och utbildningskulturer. Vad betyder utbildning för olika sociala grupper och för samhällsutvecklingen i stort?

Ett centralt område för forskningsgruppen SEC (Sociology of Education and Culture) är rekryteringsstudier – förhållandet mellan elevers, studenters eller lärares sociala och kulturella bagage, och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Hur inverkar den sociala och kulturella tillhörigheten, kön, etnicitet och andra egenskaper på människors situation inom och utanför utbildningssystemet? Vi undersöker det slags tillgångar som kallas symboliskt kapital, dvs. sådant som tillmäts värde i särskilda sociala sammanhang – t.ex. akademiska titlar, skolbetyg, ekonomiskt kapital i näringslivet eller ”anseende” (som konstnär, författare, musiker etc.). Genom att undersöka hur sådana tillgångar är fördelade, kan vi synliggöra de polariteter och hierarkier som präglar olika delar av samhället. Utbildningshistoria är också en stark del inom området UTBILDNINGS- & KULTURSOCIOLOGI, där frågor om utbildningssystemets förändringar och utveckling över tid behandlas.

Vi vänder oss i första hand till dig som är forskare, lärare, masterstudent, eller doktorand i Sverige eller utlandet. När du studerar eller forskar vid EDU kommer du att möta aktiva forskare inom ett mångfacetterat, komplext och fascinerande område – detta en stor fördel för dig då du får möta olika teoretiska perspektiv och forskningstraditioner.