Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Forskargruppen för Komparativ didaktik

Medlemmarna i Forskargruppen för Komparativ didaktik studerar och jämför undervisning och lärande inom olika ämnesområden. Med utgångspunkt i angreppssätt och resultat från studier inom didaktikens olika fält görs jämförelser och analyser som syftar till att skapa kunskap om undervisning, undervisningsinnehåll, lärande och socialisation.

Tillsammans skapar gruppens forskare och PhD studenter i seminarier och konferenser, gemensamt skrivande och i projekt kunskap genom jämförelser av likheter och skillnader mellan och inom undervisning i olika ämnen. De texter som presenteras och diskuteras i gruppens seminarieserie är i huvudsak medlemmarnas egna utkast till kapitel och artiklar. Deltagarna forskar inom olika didaktiska fält och tanken är bland annat att forskning inom specifika områden vid seminarierna genom deltagarnas frågor och synpunkter ska belysas och diskuteras utifrån andra perspektiv än de egna. Flera av forskarna deltar även i andra forskargrupper inom och utanför institutionen och har vida nationella och internationella nätverk och samarbeten. 

Forskarna bidrar både med empirisk kunskap om undervisning, lärande och professionsutveckling och med användning och vidareutveckling av olika teoretiska och metodologiska ansatser, det vill säga om planering, genomförande och uppföljning av undervisning. Forskningen präglas av praktiknära studier av texter, videofilmning av undervisning, enkäter, intervjuer och utvecklingsprojekt.

Inom området komparativ didaktik pågår flera PhD studentarbeten med olika inriktningar. Forskarna leder och deltar i en lång rad externfinansierade projekt av olika storlek och inriktning. I flera av projekten samarbetar deltagarna med kollegor vid andra lärosäten nationellt och internationellt. De bidrar med kunskap bland annat om

  • betydelsen av olika sätt att undervisa för elevers lärande i olika ämnen (naturvetenskapliga ämnen och idrott och hälsa) och länder (Frankrike, Schweiz och Sverige), (projektet Undervisningstraditioner och lärande, finansierat av VR), se nedan.
  • betydelsen av införandet av nya kursplaner, nationella prov och betyg i skolan för lärares undervisning och elevers lärande (projektet Betyg och nationella prov i skolår 6 – hur påverkas undervisningen i NO?, finansierat av VR), se nedan.
  • hur barn och unga lär sig om sina mänskliga rättigheter (projektet ”Utbildning som växthus för barns och ungas mänskliga rättigheter”, finansierat av VR )
  • lärarutbildares syn på sina ämnesdiscipliner och hur denna syn manifesteras i lärarutbildningen (projektet Lärarutbildares naturvetenskap under lupp - en studie av gränslandet mellan ämnesdiscipliner och skolämnen, finansierat av VR)
  • hur historia rekonstrueras i undervisning designad för att stimulera historiskt tänkande och empati (projektet Universella värderingar kontra historiskt tänkande – en studie av undervisning för mänskliga rättigheter i Sverige och USA, finansierat av Wallbergsstiftelserna)
  • undervisning om fred och mänskliga rättigheter (projektet Fred och mänskliga rättigheter i undervisningen)
  • forskning och skolutveckling, lärares didaktiska kunskapsbas och professionsutveckling (forskarskolan NaNo för yrkesverksamma lärare och förskollärare i naturvetenskapsämnenas didaktik, finansierat av deltagande huvudmän)
  • identitet, makt, kunskap, plats (forskningsnod i samarbete med FBA och med Graduate School of Education, University of California, Berkeley)

Forskningen i komparativ didaktik bidrar således med kunskap inom en rad områden. Det handlar bl.a. om undervisning, lärande, val av innehåll, bedömning, identitetsfrågor och så vidare. Alla dessa frågor har betydelse för lärares profession, professionella utveckling och utbildning.

Seminarieserien i Komparativ didaktik: onsdag var tredje vecka, kl 13.15-15.00.

Vetenskaplig ledare: Professor Jonas Almqvist

Medlemmar
Jonas Almqvist, professor, Kristina Andersson, universitetslektor, Kristina Andersson, doktorand, Staffan Andersson, universitetslektor, docent, Linn Areskoug, universitetslektor, Oscar Björk, doktorand, Lotta Brantefors, universitetslektor, Anna Danielsson, universitetslektor, docent, Lolita Eriksson, doktorand, Jenny Wiksten Folkeryd, universitetslektor, docent, Åsa af Geijerstam, universitetslektor, Gabriella Gejard, doktorand, Yvonne Hallesson, universitetslektor, Anna Günther-Hanssen, doktorand,  Petra Hansson, universitetslektor, Maria Hedefalk, universitetslektor, Mona-Lisa Henriksson, doktorand, Karin Hjälmeskog, universitetslektor, docent, Hanna Hofverberg, doktorand, Eva Hultin, universitetslektor, docent, Michael Håkansson, universitetslektor, Kristina Palm Kaplan, doktorand, Nils Kirsten, doktorand, Caroline Liberg, professor, Malena Lidar, bitr. universitetslektor, Eva Lundqvist, universitetslektor, Jörgen Mattlar, universitetslektor, Martin Mickelsson, doktorand, Anna Nordlund, universitetslektor, Thomas Nygren, universitetslektor, docent,  Åsa Olovsson, doktorand, Malin Olsson, doktorand, Tomas Persson, universitetslektor, Niklas Pihl, doktorand, Lennart Rolandsson, universitetslektor, Joakim Segolsson, doktorand, Maria Weiland, doktorand, Elin Westlund, doktorand 

Pågående forskningsprojekt

Betyg och nationella prov i skolår 6: hur påverkas undervisningen i NO? 2013-2017

Grundskolan och särskilt mellanåren i grundskolan står inför en rad stora förändringar. En ny läroplan och nya kursplaner har inrättats och gäller från och med läsåret 2011/2012. Riksdagen har även beslutat att betyg från och med höstterminen 2013 ska sättas redan från skolår 6. . Med avsikten att stödja lärare i att sätta rättvisa, likvärdiga betyg införs även nationella prov i fler ämnen och åldrar än tidigare.

Några av de ämnen som har fått nationella prov är biologi, fysik och kemi. I detta projekt undersöker vi om, och i så fall på vilket sätt, införandet av betyg och nationella prov påverkar lärares uppfattningar om vad som utgör en ”bra” NO-undervisning och hur betyg samt prov påverkar lärares arbete med undervisning och bedömning.

Projektet är en longitudinell studie som med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer i klassrum under fem år, undersöker hur lärare påverkas av dessa reformer. Projektet använder också en komparativ metod för att sätta den svenska utvecklingen i perspektiv, där resultaten används för att diskutera och göra jämförelser mellan de svenska och brittiska skolsystemen. Med detta projekt vill vi bidra till en diskussion om vad kunskapsbedömningar fyller för funktion i den vardagliga undervisningen. Vad får ökad kontroll av elevernas kunskaper för konsekvenser i lärares val av undervisningsinnehåll och undervisningssätt, och därmed för vad elever ges möjlighet att lära sig?

Om projektet

Kontakt
Malena Lidar, projektledare

Forskare
Malena Lidar, Uppsala universitet
Jonas Almqvist, Uppsala universitet
Eva Lundqvist, Uppsala universitet
Susanne Engström, Uppsala univeristet
Leif Östman, Uppsala universitet
Jim Ryder, University of Leeds
Graham Orpwood, University of London

Samarbetsinstitutioner
University of Leeds
University of London

Finansiär
Vetenskapsrådet

Undervisningstraditioner och lärande, 2013-2017

Lärare inom olika ämnestraditioner, ämnen och kontexter undervisar på olika sätt. Den forskning som hittills bedrivits om relationen mellan undervisning och lärande har ofta fokuserat på enskilda eller ett fåtal lärare under korta perioder och den kunskap som skapats har då i vissa fall blivit anekdotisk och omöjlig att generalisera.

I detta projekt studeras relationen mellan undervisningstraditioner - det vill säga undervisningssätt som många lärare använder sig av - inom No-ämnena och Idrott och hälsa i Sverige - och elevers lärande. Jämförelser görs också med liknande studier i Frankrike och Schweiz. Resultatet av forskningen används i projektet för att utprova och producera material för lärare att använda i planering och utförande av undervisning. Projektet syftar för det första till att studera lärandets institutionella villkor, det vill säga analysera vilken effekt i termer av lärande som olika undervisningstraditioner har inom de nämnda ämnena. För det andra syftar projektet till att använda forskningsresultaten i den första delen till att designa, testa och slutligen producera fortbildningsmaterial.

I projektet utförs tre olika sorters undersökningar: (i) Studier av undervisning i fyra olika ämnen - fysik, kemi, biologi och idrott och hälsa - på grundskolan i Sverige, (ii) komparativa studier av undervisningen i dessa ämnen i Sverige, Frankrike och Schweiz och (iii) komparativa studier mellan ämnen och mellan länderna.

Om projektet

Forskare
Jonas Almqvist, Uppsala universitet
Chantal Amade Escot, University of Toulouse
Adrian Cordoba, University of Geneva
Dominique Forest, University of Western Brittany
Karim Hamza, Stockholms universitet
Benoît Lenzen, University of Geneva
Francia Leutenegger, University of Geneva
Florence Ligozat, University of Geneva
Eva Lundqvist, Uppsala universitet
Gérard Sensevy, University of Western Brittany
Patrice Venturini, University of Toulouse
Per Olof Wickman, Stockholms universitet
Marie Öhman, Örebro universitet
Leif Östman, Uppsala universitet

Doktorander
Emmanuelle Forest, University of Toulouse
Nils Kirsten, Uppsala universitet
Laurence Marty, University of Geneva

Kontakt
Jonas Almqvist, projektledare

Nätverk
EERA, Network 27: Didactics - Learning and Teaching
WERA, Network Didactics – Learning and Teaching

Samarbetsinstitutioner
Stockholms universitet
University of Geneva
University of Toulouse
University of Western Brittany
Örebro universitet

Finansiär
Vetenskapsrådet

Avslutade forskningsprojekt

Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärare undervisning och bedömning, 2011-2013

Nationella prov i naturorienterande ämnen är en ny företeelse i den svenska skolan. Genom införandet av nationella prov vill regeringen höja resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen genom att stärka skolors uppföljning av elevers kunskaper och samtidigt skapa en mer likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elever. I förhållande till provens syften ämnar projektet att bidra med ett vetenskapligt underlag främst vad det gäller provens föredömlighet på bedömning, undervisning och lärande. Genom en enkätundersökning identifieras ett antal undervisningstraditioner i den svenska NO-lärarkåren. Enkätundersökningen genererar ett urval lärare som intervjuas och observeras.

Om projektet

Forskare
Eva Lundqvist
Jonas Almqvist
Malena Lidar
Per Sund
Leif Östman

Kontakt
Eva Lundqvist, projektledare

Nätverk
Literacy practices
RASS-reanalyser av storskaliga studier

Samarbetsinstitution
Mälardalens högskola

Fininsiär
Vetenskapsrådet