Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Matematik i utbildning - då, nu och i framtiden

Välkommen till våra seminarier i matematikdidaktik

Matematikdidaktik

Forskning i matematikdidaktik handlar om matematikundervisningens innehåll och metoder. Den gemensamma nämnaren för gruppen som arbetar med matematikdidaktik i Uppsala är olika typer av texter som används i matematikundervisning. Vi arbetar med styrdokument, läromedel, nationella/internationella test och historiska texter i matematik. De frågor vi arbetar med handlar dels om texternas innehåll, hur de har valts ut (nutid/dåtid) samt hur grundläggande matematiska begrepp har förändrats, dels om texternas språkliga utformning och elevernas möte med texterna.

Gruppen samarbetar med flera av institutionens andra forskningsmiljöer som till exempel STOLP och gruppen för utbildningshistoria och utbildningssociologi. På institutionen finns flera gränsöverskridande seminarier.

Gruppens intention är att bredda verksamheten med nya frågeställningar, material och metoder som kompletterar den nuvarande forskningsinriktningen. Detta innebär bland annat ett fortsatt utbyte med andra lärosäten såväl nationellt som internationellt i form av gästforskare och gästföreläsare.

Flera av gruppens medlemmar ingår i olika utvecklingsprojekt, exempelvis utveckling av läromedel och lärarlyftsprojekt.

Internationella nätverk och samarbeten

Gruppen är en del av nätverket Teaching and learning of algebra som startades våren 2016 på initiativ av forskare inom algebrans didaktik i Sverige och Finland. Syftet är att dela idéer, utbyta erfarenheter och samarbeta inom olika forskningsprojekt. Nätverkets medlemmar kommer från ett flertal lärosäten i Sverige och Finland med tyngdpunkt vid Uppsala universitet och Åbo akademi i Vasa.

MATEMATIKDIDAKTIKSEMINARIET

Ges vissa tisdagar 10-12.
Mini conference in teaching and learning of algebra
November 7-8, 2016, Blåsenhus, Uppsala universitet
Minikonferensen anordnas av nätverket Teaching and learning of algebra.

Mer information och program

Kontakt

Medverkande
Kirsti Hemmi, gästprofessor, vetenskaplig ledare
Kajsa Bråting, universitetslektor
Synnöve Carlsson, universitetsadjunkt
Pia Eriksson, universitetsadjunkt
Ulla Hägglund, universitetsadjunkt
Lars Madej, universitetsadjunkt
Kristina Palm Kaplan, doktorand
Johan Prytz, universitetslektor

Associerade medverkande
Ida Bergvall, grundskolelektor, Stockholm
Yvonne Liljekvist, universitetslektor, Karlstads universitet
Johanna Pejlare, universitetslektor, Chalmers tekniska högskola

Kontaktpersoner
Kajsa Bråting och Johan Prytz

Pågående forskningsprojekt

Mot en forskningsbaserad undervisning i algebra – Diakrona och synkrona analyser av styrdokument, läromedel och lärares interaktion med dem.

Goda kunskaper i algebra är viktiga för att klara studier i matematik efter grundskolan. Tidigare var det vanligt att börja med skolalgebra i 12-13 års ålder eftersom man ansåg att elever inte var mogna att börja med algebraiska generaliseringar tidigare. Matematikdidaktisk forskning har dock visat att barn med fördel kan utveckla ett algebraiskt tänkande redan från tidig ålder och många länder, däribland Sverige, har reformerat sina matematikkursplaner så att algebran redan på ett tidigt stadium integreras i matematikundervisningen. Forskning visar dock att det är svårt att implementera nya sätt att undervisa om man inte beaktar den rådande undervisningskulturen. Exempelvis påvisar de internationellt jämförande undersökningarna TIMSS och PISA inga förbättringar hos svenska elevers algebrakunskaper trots införandet av nya kursplaner.

Svenska elevers algebrakunskaper har legat under genomsnittet i internationella mätningar sedan 60-talet och sedan början på 2000-talet har de försämrats avsevärt. Flera nyligen genomförda svenska studier visar att nybörjarstudenter har stora svårigheter med universitetsmatematiken just på grund av bristande kunskaper i algebra. Projektets övergripande syfte är att bidra till den internationella forskningsdebatten kring problematiken med att implementera algebran i skolmatematiken genom att undersöka det svenska fallet utifrån olika perspektiv. Mera specifikt försöker vi hitta möjliga orsaker till misslyckandet med att höja kvaliteten i den svenska algebraundervisningen genom att undersöka hur algebra traditionellt behandlas i de svenska läroplanerna och läroböckerna för årskurs 1 till 9 (ett diakront perspektiv).

Vi fördjupar oss också i dagens situation (ett synkront perspektiv) genom att analysera hur algebran behandlas i aktuella styrdokument, läroböcker och lärarhandledningar. Särskilt fokus ligger på mål, uppgifter, metoder och progressionslinjer. Vi kommer även att via intervjuer av fokusgrupper med lärare undersöka lärares tolkningar av läroplanens intentioner och områden i undervisningsmaterial som berör utvecklandet av algebraiskt tänkande. Här vill vi få syn på olika sätt att förstå och använda läroboksmaterial i undervisningen. Lärargrupperna kommer att väljas från olika skolstadier och skolor och för att få så stor variation som möjligt i intervjumaterialet kommer skolorna att väljas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och elevernas studieframgång.

Analysen baseras på ett traditionellt läroplansteoretiskt perspektiv där skolsystemet ses som uppbyggt av olika arenor som alla har sina egna traditioner. Styrdokument och läroböcker betraktas som formuleringsarenor och lärarnas praktik som realiseringsarena eftersom lärare ska tolka och förverkliga styrdokumentens intentioner i sin undervisning. Läromedel utgör en viktig resurs för både lärare och elever och vi tror att de även vidmakthåller en egen tradition oavsett styrdokumentets intentioner. Med hjälp av både diakrona och synkrona studier ämnar vi att identifiera och beskriva dessa traditioner och eventuellt finna aspekter som kan begränsa den optimala undervisningen som kan utveckla elevers algebraiska tänkande från första början.

Det finns osynliga traditioner också i lärarnas praktik som kan hindra nya angreppssätt. Genom vår studie har vi möjlighet att även kunna urskilja dessa. Vi anser att en djupgående undersökning av det svenska fallet gällande algebraundervisning är ytterst viktig såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Svenska elevers dåliga resultat i algebra har dokumenterats under en längre tid och den påfallande försämringen av resultaten i de internationella undersökningarna under 2000-talet i Sverige är unik.

Genom att studera traditionerna i de olika arenorna från ett diakront och synkront perspektiv kan vi få syn på eventuella motstridiga uppfattningar om den tilltänkta progressionen i skolalgebran. Vidare kan vi få svar på vad det är som inte fungerar optimalt i dagens algebraundervisning i Sverige, men också vilka möjligheter det finns till konkreta förändringar. Internationellt saknas det inte forskningsresultat om hur man kan undervisa i algebra och nå goda resultat. Problemet handlar snarare om vad som kan implementeras i skolan i större skala så att intentionerna inte missförstås eller möts av motstånd på grund av den rådande undervisningskulturen. Resultatet av vårt projekt är betydelsefullt för kursplaneutvecklare, läromedelsförfattare samt lärarutbildare.

Om projektet

Medverkande forskare: Kirsti Hemmi (projektledare), Johan Prytz, Kajsa Bråting och Lars Madej Uppsala universitet, Yvonne Liljekvist, Karlstad universitet, Johanna Pejlare, Chalmers tekniska högskola.

Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektperiod: 2016-2019

Skolmatematikens utveckling och reformer av det svenska skolsystemet under 1900-talet. En komparativ historisk studie av förändringar av innehåll, metoder och institutionella förutsättningar

Projektets syfte är att undersöka hur skolmatematikens innehåll och metoder förändrades i grundskolan under perioden 1910-2010 och att kartlägga mekanismer som styrt valet av innehåll och metoder. I projektet problematiseras var i skolsystemet förändringar av skolmatematikens initieras och hur förslag på förändring får genomslag. Fokus ligger på produktionen av pedagogiska texter. Såväl texternas innehåll som de sociala förutsättningarna för produktionen av pedagogiska texter studeras.

Det huvudsakliga materialet är styrdokument, läroböcker, lärartidningar, metodböcker och examensprov. Analysen av texterna baseras på de läroplansteoretiska begreppen mål, innehåll och metod. Det görs även en sociologisk studie av de aktörer som producerade de peda¬gogiska texterna. Den sociologiska analysen har en prosopografisk ansats och baseras på Bourdieus teori om fält och kapital. För att urskilja vad som är typiskt för det svenska reformarbetet, görs jämförelser mellan Sverige och Tyskland under perioden 1910-2010.

Om projektet

Forskare
Johan Prytz, Uppsala universitet

Finansiär
Vetenskapsrådet

Projektperiod
2012-2016

Avslutade forskningsprojekt

Matematikens ämnesspråk

Det övergripande syftet med projektet är att studera och beskriva det ämnesspecifika språkliga register inom skolmatematiken som används i elevuppgifter som de i TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). De olika områdena algebra, statistik och sannolikhet, geometri och aritmetik fokuseras.

En viktig fråga inom projektet handlar om hur olika språkliga dimensioner fungerar som hinder eller har en stödjande funktion för olika grupper av elever. Tre delstudier kommer att analysera olika aspekter av det akademiska språket i skolmatematiken, så som grammatiska funktioner, visualiseringar och matematiska symboler. Det empiriska materialet utgörs av uppgifter från den internationella studien TIMSS. Studien utgår från systemisk funktionell lingvistik och bygger i huvudsak på kvantitativa analyser.

Projektet är ett doktorandprojekt och ingår i Nationella forskarskolan i Ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker. Professor Caroline Liberg är vetenskaplig ledare för forskarskolan. 

Om projektet

Doktorand
Ida Bergvall

Huvudhandledare
Caroline Liberg

Biträdande handledare
Johan Prytz och Jenny Wiksten Folkeryd

Finansiär
Vetenskapsrådet

Projektperiod
2010-2015