Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Studier i Barndom, Lärande och Identitet som Interaktionella praktiker (CLIP)

Forskningsmiljön CLIP (Studies in Childhood, Learning and Identities as Interactional Practices) samlar forskare och doktorander i främst pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap med intresse för studier av barndom, lärande och identitet som interaktiva praktiker i relation till en vidare utbildningskontext. Gruppen har ett uttalat intresse för teori- och metodutveckling, och kompetenser inom samtalsforskning och diskursanalys med särskilt intresse för lärandeprocesser, socialisation, moral och identitetsarbete (i.e. genus, klass, etnicitet, ålder, funktionshinder, diagnoser, etc.). Forskargruppen bedriver praxisnära forskning med ett uttalat aktörsperspektiv med utgångspunkt i studier av barns, ungas och vuxnas (professionella, föräldrar, etc.) deltagande i vardagliga aktiviteter i och utanför institutionella sammanhang.

Vetenskaplig ledare är professor Ann-Carita Evaldsson 

Medverkande

Ann-Carita Evaldsson, Karin Aronsson, Gustav Lymer, Katarina Gustafson, Sofia Lundmark, Helen Melander, Farzaneh Moinian, Jonas Risberg, Johanna Svahn, Gabriella Gejard, Niklas Norén, Kristina Walldén Hillström, Emma Abrahamsson, Olga Kuvaldina, Danielle van der Burgt, Tanja Joelsson, Marie Karlsson, Carina Berkhuizen

Forskarskolor

Forskarskolan LIMCUL (Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens samhälle).

Forskarskola för förskollärare: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser

Nätverk

Barn- och ungdomsvetenskap
Att lära och minnas med interaktiva teknologier i ett narrativt perspektiv.
Nätverket för forskning om literacy practices.

Forskningsmiljöns koppling till utbildning

Medlemmarna undervisar på grundutbildningen i pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, socionomprogrammet samt lärarutbildningarna.

Flera av medlämmerna undervisar i pedagogik och Barn- och ungdomsvetenskap på avancerad nivå.

Seminarier

CLIP organiserar en seminarieserie, schemalagd till måndagar 13.15 - 15.00. Seminarierna ägnas åt datasessioner där fokus ligger på analys av datamaterial från pågående projekt, samt åt bearbetning och diskussion av texter under arbete. Till seminarierna bjuds också gästföreläsare in. Utöver dessa seminarier organiseras med jämna mellanrum tematiska workshops.

Pågående forskningsprojekt

Lärande i staden: tidsrumsliga aspekter av en mobil förskolepedagogik, 2016-2019

Allt fler barn växer idag upp i städer samtidigt som utrymmen för barn i staden har minskat. Även i förskolan har utemiljöernas storlek har minskat, och barn tillbringar alltmer tid inomhus. Barns aktiva deltagande i staden är väsentligt, inte bara för deras fysiska aktivitet utan även för deras känsla av tillhörighet i samhället. Detta är särskilt väsentligt i dagens segregerade städer där barn med olika bakgrund sällan möts. I våra lokala skolmarknader har nu ytterligare ett alternativ uppstått vid val av förskola, nämligen den mobila förskolan. Det är en förskoleverksamhet i en buss som dagligen färdas till olika platser, i och runtomkring staden. Den mobila förskolan introducerade i Sverige 2007 på grund av akut platsbrist men betraktas numer också som ett bra alternativ för barns lärande och utveckling, på grund av dess möjlighet till nya lärmiljöer och utomhuspedagogik särskilt i grönområden och natur. Resultat från en nyligen genomförd pilotstudie (Gustafson & van der Burgt 2015) visar att genom att färdas genom staden och dess närområden får förskolebarnen en känsla av att de känner staden. Den mobila förskolan kan sägas både ”ge barnen möjlighet att komma till staden” som att ”ge erbjuda staden möjlighet att komma till barnen”. Mer forskning behövs dock om mobila förskolans betydelse för barns mobilitet och lärande i staden.

Det övergripande syftet med projektet är studera hur svenska mobila förskolor använder staden som ett pedagogiskt rum.  I projektet ställer vi därför följande frågor:

  • Vilka typer av platser besöker mobila förskolan och hur navigerar och deltar barn och pedagoger i dessa platser?

  • Vilka är möjligheterna och begränsningarna för barns lärande och interaktion i pedagogiska aktiviteter och vardagliga rutiner i mobila förskolan?

  • Vad innebär det att vara ett ’mobilt förskolebarn’ i relation till övergångarna in i och ut ur mobila förskolan?

  • Hur organiseras mobila förskolor inom olika kommuner och vilka är skälen till och konsekvenserna av det?

Projektet är utformat som en longitudinell etnografisk studie som kombinerar teorier om tids- rumslig organisation, mobilitet och lärande. Vi börjar med en nationell kvantitativ survey för att skapa en generell förståelse av fenomenet samt att samla skapa kunskap om existerande mobila förskolor i Sverige generellt; avseende geografisk spridning, organisation, tids-rumslig organisering, val av resmål etc samt hur olika platser i staden används för lärande och interaktion. Kartläggningen kommer också att leda fram till ett urval av två mobila förskolor för den longitudinella kvalitativa studien. Bussarna väljs utifrån att skall vara verksamheter som navigerar i staden på olika sätt och har en variation avseende om barnens socio-ekonomiska och etniska bakgrund. Fältarbete kommer att genomföras under drygt ett och ett halvt år, under inskolningen när en grupp barn börjar i den mobila förskolan, deltagande under ett läsår (inklusive alla årstider) och deras övergång till förskoleklassen. Vi kommer att använda metoder som deltagande observationer, videoinspelningar, formella intervjuer och informellt samtal samt GPS-spårning av såväl bussen som barnen.

Projektet bidrar med ny kunskap om ett växande men inte tidigare studerat fenomen - den mobila förskolan - samt om hur barn i förskoleåldern navigerar, deltar i och lär sig i staden. Genom att vi kombinerar olika teoretiska perspektiv på ett innovativt och fruktbart sätt bidrar projektet även till forskningsfältets utveckling.

Om projektet

Mobilitet, informellt lärande och medborgarskap i mobila förskolor, 2016-2019

Barns levnadsvillkor och mobilitet har förändrats i våra städer samtidigt som utrymmet för barn minskar. Ett aktivt deltagande i staden är dock väsentligt för barn och då inte enbart utifrån att vara fysiskt aktiva utan även för att kunna få tillgång till staden och erhålla rumslig kompetens genom att navigera i stadens olika delar och lära sig att möta såväl olika människor som platser. Detta är särskilt viktigt eftersom den ökade skol- och boendesegregationen har lett till delade städer där barn från olika bakgrunder sällan möts. Numer erbjuder lokala skolmarknader ytterligare ett nytt fenomen och valmöjlighet vid val av förskola, nämligen den mobila förskolan. Hittills finns emellertid lite kunskap om förskolebarns mobilitet samt om hur yngre barn erfar och kan utöva sin medborgerliga rätt till staden. Den mobila förskolan är en verksamhet på en buss som dagligen åker till olika platser i och kring staden, där nya lärmiljöer erbjuds. För att förstå barns mobilitet i offentliga miljöer, lärande och medborgarskap är projektets syfte att kartlägga och granska de sätt på vilket den mobila förskolan erbjuder barn möjligheter att navigera, delta i och lära från stadens olika miljöer. Utifrån teorier om mobilitet, lärande och medborgarskap kommer vi att genomföra en etnografisk studie med multipla metoder, inklusive en nationell enkätundersökning. Forskningsgruppen har väldokumenterad expertis inom fältet barns geografier och pedagogik.

Om projektet

Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond

Projektledare
Danielle van der Burgt

Talking and Texting on the Move: Exploring Children’s Media Literacy practices in Peer Groups

Projektets svenska titel: Tala, texta, googla: Etnografiska analyser av barns media literacy praktiker i kamratgrupper

Projektets övergripande syfte är att undersöka de media literacy praktiker som barn (9-12 år) utvecklar när de använder digitala medier och mobila teknologier hemma, i skolan och på fritidshem. Projektet förväntas bidra med kunskap om de sätt på vilka barn kommunicerar med kamrater, familjen samt lärare i en ålder då de flesta barn har egen mobiltelefon och tillgång till internet. I fokus för projektet är de kommunikativa och multimodala kompetenser (tal och text, bild, film, musik, etc.) som barnen utvecklar samt hur de olika platser och vardagliga sammanhang som barnen vistas i blir en integrerad del av deras literacypraktiker. Vi är intresserade av både det sociala samspel som pågår kring medierna och hur barnen kommunicerar (använder tal, text, bild, ljud, etc.) med digitala och mobila teknologier (online och face-to-face).

Projektet består av tre delstudier. Den första utforskar hur barnen använder digitala medier och mobila teknologier i olika kamratgrupper på två fritidshem. I den andra delstudien kartlägger vi i detalj medieanvändningen i ett urval kamratgrupper, av vilka ett mindre antal följs över tid under skoltid och hemma. Som dokumentationsmetod använder vi videoetnografi. I en tredje delstudie genomför vi fokusgruppsintervjuer för att fånga upp hur barnen reflekterar kring sin användning av olika teknologier och de ramar som ställs upp av vuxna.

Projektet bidrar med kunskap om hur barn när de använder mobila och digitala teknologier lär sig använda och utveckla nya former för talad och textad kommunikation. Projektet fördjupar därmed förståelsen för den roll som digitala medier har för tillkomsten av nya kommunikationsformer där spatiala och temporala relationer är en del av barns lärandeprocesser. Av betydelse är också de sociala och kommunikativa kompetenser som barn utvecklar för att organisera, granska och reflektera över sin kommunikation, hur de lär sig använda digitala medier, samt hur de utöver aktörskap och kontroll över digitala och mobila teknologier.

Om projektet

Projektansvarig
Helen Melander, UU

Projektdeltagare
Ann-Carita Evaldsson, UU, Pål Aarsand, NTNU, Norge)

Finansiär
Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond

Projektperiod
2015-2018

En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper

Om projektet

Projektansvarig
E Hjörne, GU

Projektdeltagare
A-C Evaldsson, UU, J Svahn, UU, M. Wrethander, GU

Finansiär
Vetenskapsrådet, UVK

Projektperiod
2012-2015
 

Speciella yrken? - ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

OM projektet

Projektansvarig
Kerstin Göransson, MH

Delprojekt
Claes Nilholm, UU, K. Gustafson, A-C. Evaldsson, UU

Finansiär
Vetenskapsrådet

Projektperiod
2012-2015

Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd

Om projektet

Projektansvarig
Claes Nilhom,

Delprojekt
A-C Evaldsson, UU, E Hjörne, GU, K. Gustafson, UU

Finansiär
Vetenskapsrådet, UVK

Projektperiod
2010-2014

Nationella forskarskolan Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens samhälle (LIMCUL)

Om projektet

Doktorandprojekt
Anna Lindqvist Bergander, A-C Evaldsson

Finansiär
Vetenskapsrådet, UVK

Projektperiod
2008-2014

LIC forskarskola för förskolan 2: Utforskande lärprocesser och literacy: förskolebarns lärande i språk och matematik

Om projektet

Projektansvarig
Gunnar Åsén, SU

Medsökande
Ann-Carita Evaldsson, UU, Caroline Liberg, UU, Monika Vinterek, UmU

Tre licentiander
K Hillström, UU, Gabriella Gejard,UU, Petra Petersen,UU).

Finansiär
Vetenskapsrådet, UVK

Projektperiod
2012-2015

Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer: institutionella och vardagliga praktiker

Om projektet

Projektansvarig
Polly Björck Willén, Liu

Delprojekt
Asta Cekaite, LiU, A-C Evaldsson, UU, Sally Boyd, GU

Finansiär
Vetenskapsrådet, UVK

Projektperiod
2012-2015 

Urbana barndomar. Tidsrumslig organisering av vardagslivet inom familjer  

Om projektet

I samarbete med Danielle van der Burgt, Uppsala Universitet. 

Avslutade forskningsprojekt

Learning, interactive technologies and narrative rembering

Om projektet

Projektansvarig
Roger Säljö, GU

Medsökande
GU: Åsa Mäkitalo; UU: Ann-Carita Evaldsson, Helen Melander, Pål Aarsand, Fritjof Sahlström, Cathrin Martin; SU: P-O Wickman; Liu: Per Linell, Asta Cekaite Nigel Musk).

Finansiärer
Knut & Axel Wallenberg, Riksbanken, Vetenskapsrådet

Projektperioder
2007-2009, 2010-2013.

LIC forskarskola för förskolan 1: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande

Om projektet

Projektansvarig
Gunilla Dahlberg, SU

Medsökande
Karin Aronsson, SU, Ann-Carita Evaldsson, UU, Caroline Liberg, UU, Monika Vinterek, UmU

Tre licentiander
S. Grunditz, UU, A Hamerslag, UU, Per Norlin, UU.

Finansiär
Vetenskapsrådet, UVK,

Projektperiod
2010-2013

Pojkar i behov av särskilt stöd. En studie av maskulinitet, socialisation och marginalisering i särskilda undervisningsgrupper

Om projektet

Projktansvarig
A-C Evaldsson, UU,

Projektdeltagare
E. Hjörne, GU, A, Velasquez, UU, Claes Nilhom, UU.

Finansiär
Vetenskapsrådet, UVK

Projektperiod
2007-2010

Publikationer