Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Kooperativt lärande

Kooperativt lärande innebär att elever arbetar i mindre grupper med ett gemensamt mål. Att använda grupparbete i undervisningen är inget nytt och det finns uppgifter om användning av grupparbete som kan dateras tillbaka till 100-talet. Det som skiljer kooperativt lärande från andra typer av grupparbeten är att det är väl strukturerat och är baserat på kunskaper och teorier om hur människor samarbetar. Det är viktigt att grupparbetet är utformat så att det finns ett gemensamt mål samtidigt som var och en av eleverna har ett individuellt ansvar. Dessutom är det viktigt att uppgifter uppmuntrar elever att samspela med varandra. Elever måste också få stöd i att utveckla sina sociala färdigheter och grupparbetet behöver utvärderas kontinuerligt.

Det finns ett antal studier som visar att kooperativt lärande kan ha betydelse för elevers prestationer i flera ämnen. Forskare menar att en fördel med arbetssättet är att flera elever kan vara aktiva samtidigt när de arbetar i små grupper. Eleverna har då möjlighet att resonera och tänka högt, vilket ökar förståelsen för ämnet i fråga. Arbete med strukturerade gruppuppgifter kan också leda till att elever får bättre relationer till sina klasskamrater.

Om du vill veta mer om kooperativt lärande och hur det kan användas, besök gärna

Tidigare studier om kooperativt lärande

Arbetssättet kooperativt lärande är väl beforskat. Det har gjorts flera meta-analyser, som sammanställer tidigare studier om arbetssättet kooperativt lärande. Meta-analyser avser att kartlägga om skillnaden mellan de som ingår i en interventions- och de som ingår i en kontrollgrupp är tillräckligt stor för att kunna påstå att ett arbetssätt är effektivt.

Forskare har jämfört olika sätt att nå skolans mål. Man har studerat om individuelt arbete, arbete som präglas av tävlan eller samarbete har lett till bäst resultat (Roseth, Johnson  & Johnson, 2008). Forskarna fann att samarbete var överlägset de två andra arbetssätten både vad gäller skolprestationer och kamratrelationer.

Under de senaste 20 åren har drygt 60 forskningsstudier genomförts där man utvärderat kooperativt lärande. Forskarna fann att kooperativt lärande till skillnad från traditionell helklassundervisning ledde till bättre skolprestationer (Kyndt mfl., 2013). Tjugofem av studierna visade att kooperativt lärande ledde till förbättrade kunskaper i matematik och attityder till lärandet (Capar och Tarim, 2015). Andra forskningsstudier, innefattande både kooperativt och kollaborativt lärande, har visat att samarbete i klassrummet också förbättrar elevernas läs- och skrivutveckling (Puzio & Colby, 2013).

Capar, G., & Tarim, K. (2015). Efficacy of the cooperative learning method on mathematics achievement and attitude: A meta-analysis research. Kuram Ve Uygulamada Egitim Bilimleri, 15(2), 553.

Kyndt, E., Raes, E., Lismont, B., Timmers, F., Cascallar, E., & Dochy, F. (2013). A meta-analysis of the effects of face-to-face cooperative learning. do recent studies falsify or verify earlier findings? Educational Research Review, 10, 133. doi:10.1016/j.edurev.2013.02.002

Puzio, K., & Colby, G. T. (2013). Cooperative learning and literacy: A meta-analytic review. Journal of Research on Educational Effectiveness, 6(4), 339.

Roseth, C. J., Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (2008). Promoting early adolescents' achievement and peer relationships: The effects of cooperative, competitive, and individualistic goal structures. Psychological Bulletin, 134(2), 223-246.