Om nätverket

Higher Education as Research Object (HERO)

Ett mångvetenskapligt forskningsnätverk vid Uppsala universitet, etablerat våren 2017. Finansierades inledningsvis av Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, och sedan 2019 av Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
Huvudansvarig: Professor Mikael Börjesson
Styrgrupp: docent Shirin Ahlbäck Öberg, professor Mikael Börjesson, docent Thomas Karlsohn, professor Sharon Rider och professor Linda Wedlin.

Sammanfattning

Givet den högre utbildningens enorma expansion under det senaste halvseklet och dess ökade strategiska betydelse för samhället i stort är det både förvånande och anmärkningsvärt att så lite forskning ägnas åt området i Sverige. Uppsala universitet utgör dock ett undantag. I dagsläget bedrivs omfattande forskning om den högre utbildningens organisation inom företagsekonomin, om dess sociala struktur inom utbildningssociologin, om universitetet som idé inom filosofi och idé-och lärdomshistoria, om högskolesektorns styrning inom statsvetenskap och så vidare. Forskningsnätverket Den högre utbildningen som forskningsobjekt ämnar förstärka denna mångfacetterade forskning ytterligare genom en serie initiativ innefattande en gemensam seminarieserie, doktorandinternat samt forskningsworkshopar. Genom en mer frekvent samverkan mellan de ingående miljöerna är ambitionen att Uppsala universitet ska bli en central internationell nod för forskning om högre utbildning. Ett viktigt led i denna satsning kommer vara att bjuda in internationellt ledande forskare inom området för att på så sätt dels förstärka de lokala miljöerna, dels göra den forskning som bedrivs vid Uppsala universitet mer känd internationellt.

Verksamhetsbeskrivning

Forskningsnätverket har fyra huvudsakliga aktivitetsområden: seminarier, internat, workshopar och författande av ansökningar. Forskningsnätverket driver även denna webbplats som syftar till att synliggöra forskningsnätverkets verksamhet och den forskning som bedrivs om högre utbildning vid Uppsala universitet.

Seminarieserie

Forskningsnätverket ansvarar för att sprida information om de seminarier som sker i anslutning till de ingående miljöerna. Vi räknar med att respektive forskningsgrupp arrangerar två seminarier per termin som annonseras inom ramen för nätverket. Seminarieserien har två syften:

För det första presenterar de ingående grupperna pågående forskning för varandra i syfta att ge en bättre förståelse för och kunskap om vad som görs inom de olika miljöerna. Respektive miljö arrangerar minst ett seminarium per termin inom ramen för forskningsnätverkets verksamhet där tidigare och pågående forskning presenteras. Fokus ligger på resultat, teorier, metoder och material.

För det andra att bjuda in internationellt ledande forskare inom forskningsområdet högre utbildning för att på så sätt dels förstärka de lokala miljöerna, dels göra den forskning som bedrivs vid Uppsala universitet mer känd internationellt. De ingående miljöerna ansvarar för att bjuda in åtminstone en internationellt framstående forskare inom sitt område. Seminarierna är öppna för alla som är intresserade och utannonseras via forskningsnätverkets hemsida och epostlista.

Internat och workshopar

Forskningsnätverket planerar att anordna tre internat. Två av dessa kommer att ägnas åt doktoranders avhandlingsprojekt. Syftet med dessa är att doktorander som studerar högre utbildning, som kan vara fåtaliga inom sina respektive ämnen, ska bli del av en större miljö. Det första internatet, planlagt till den 4–5 december 2017, centreras kring doktorandernas pågående avhandlingsarbeten, och de ges möjlighet att presentera sin forskning för såväl varandra som för seniora forskare inom fältet. Det andra internatet kommer att fokusera på metoder och teorier, och till grund för detta ligger de avsnitt i doktorandernas avhandlingar som behandlar detta. Till detta internat kommer även en till två internationella forskare bjudas in för att presentera sina metoder och teorier. Det tredje internatet kommer att fokusera på ansökningsarbete. Forskningsnätverket kommer att sätta samman team av forskare för att intensivt, under en tvådagarsperiod, arbeta med gemensamma ansökningar. Utöver detta tillkommer en workshop per termin. Denna planeras i samband med att någon internationell gäst är på besök och kretsar kring någon särskild dimension av dennes forskning. Det kan handla om särskilda metoder som tillämpas, teoretiska ramverk som appliceras eller specifika material som nyttjas. Såväl doktorander som seniora forskare i nätverket kommer att bjudas in. Där det är lämpligt kan även masterstudenter bjudas in att delta.

Ansökningar

Under 2017 och våren 2018 kommer ett intensivt arbete ske med att ta fram gemensamma forskningsansökningar om den högre utbildningen ställda till Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas och Forte samt till privata finansiärer som Handelsbanksstiftelserna och Wallenbergstiftelserna. Arbete med att sondera möjligheterna för internationell finansiering ingår också som en del av verksamheten.

Samverkande forskningsmiljöer

Utbildningssociologi, Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Inom forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, SEC, ledd av Donald Broady, Mikael Börjesson och Marta Edling, har, sedan 1980-talet, den svenska högre utbildningen varit ett centralt forskningsobjekt och föremål för studier i ett tjugotal externa projekt och ett tiotal doktorsavhandlingar. I fokus står analyser av vad studenter har med sig i bagaget i form av tillgångar av olika slag såsom egna betyg och examina samt nedärvda ekonomiska och kulturella resurser. Ett signum för verksamheten har varit att utifrån SCB:s mycket rika dataregister över studenter och med hjälp av den statistiska metoden korrespondensanalys skapa kartor över den svenska högre utbildningens sociala och könsmässiga struktur. Därtill har särskilda tematiker, såsom den högre utbildningens internationalisering, eller specifika delområden som lärarutbildningar, konstnärliga utbildningar och naturvetenskapliga utbildningar, undersökts i olika studier. I dagsläget pågår ett större projekt, Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020, projektperiod 2017 till 2020, och ett antal förhållandevis stora projekt håller på att avrapportera sina fynd bland annat gällande högre utbildning om hållbar utveckling och miljö samt komparationer av de nordiska ländernas högskolefält. Ett pågående avhandlingsprojekt rör humanvetenskapernas sociala och institutionella utveckling under mitten av 1900-talet. Två andra projekt fokuserar på den högre utbildningens internationalisering. SEC har sedan 1980-talet ett starkt samarbete med Centre sociologi européen, Paris, nu del av Centre européen de sociologie et de science politique de la Sorbonne (CESSP-Paris). SEC ingår som del i det EU-finansierade forskningsprogrammet International Cooperation in the Social Sciences and the Humanities (INTERCO-SSH), lett av Gisèle Sapiro, CESSP. Dessutom sker ett omfattande samarbete med Agnès van Zanten och Brigitte Le Roux vid Science Po, Paris, samt Fredéric Lebaron vid École Normale Superieur, Cachan. I Norden sker samarbete med en rad miljöer och forskare, däribland NIFU, Oslo.

Filosofi, Historisk-filosofiska fakulteten

Vid historisk-filosofiska fakulteten har forskare vid ett flertal institutioner studerat högre utbildning från humanistiskt perspektiv. Vid filosofiska institutionen bedriver Sharon Rider forsknings- och utbildningsverksamhet samt opinionsbildning kring de ideal, normer och syften som genomsyrar högre utbildning, med särskilt fokus på förhållandet till bildning, bland annat inom ramen för projektet ”Vad ska en svensk kunna?” (Rider, Tove Österman, Elinor Hållén, Michael Gustavsson), som undersöker vilka begrepp om bildning respektive utbildning som ligger till grund för olika idéer om vad högskolestudenter, folkhögskolestudenter och skolelever skall uppnå med sina studier eller vad studierna skall tjäna eller leda till. Ett samarbete med the Centre for Global Studies in Education vid University of Waikato, New Zeeland har utmynnat i ett antal publikationsprojekt med bland annat Springer Verlag, samt ömsesidigt forskningsvistelser. Rider är, tillsammans med Michael Peters (Waikato), serieredaktör för Evaluating Education: Normative Systems and Institutional Practices (Springer). I anslutning till forskning relaterad till utbildningsfrågor i ett bredare kulturfilosofisk sammanhang, har samarbete etablerats med Steve Fuller (Warwick), Ron Barnett (Institute of Education, University of London), Susan Wright (Higher Education Futures vid Aarhus universitet), Jan Maschelein (Laboratory for Education and Soceity, KU Leuven), Jeff Malpas (University of Tasmania) och Martin Gustafsson (Åbo akademi). Rider har sedan länge samverkat med Alexandra Waluszewski och Ylva Hasselberg, Uppsala STS (Science and Technology Studies), en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Uppsala universitet med hemvist vid Ekonomisk-historiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Inom Uppsala STS finns omfattande kompetens som skulle kunna vara av stor betydelse för analyser av omvandlingen av den högre utbildningens materiella, organisatoriska och politiska förutsättningar. Vid institutionen för idé- och lärdomshistoria bedrivs betydande forskning om universitetshistoria. I nätverket ingår Thomas Karlsohn, som bland annat har ett pågående VR-projekt om de högre studiernas känslohistoria.

Företagsekonomi, Samhällsvetenskapliga fakulteten

Vid den företagsekonomiska institutionen bedrivs, inom ramen för området ”Management and Organization”, omfattande forskning om den högre utbildningens organisering. Centrala företrädare för denna forskning är Linda Wedlin, Tina Hedmo och Josef Pallas. Dessa tre driver sedan några år gruppen SUIT, Swedish Universities in Transition, med flertalet projekt om förändringar i styrning, reglering och organisering av universitet och högskolor. Det senaste projektet rör organisatoriska svar på ökade krav på autonomi och självstyre, bland annat uttryckt i 2011 års ”autonomireform”, finansierat at VR (UVK) 2012-2016. Två doktorsavhandlingar har färdigställts inom ramen för detta projekt, och ytterligare två är under arbete. Dessa analyserar interna utvärderingssystem och deras inflytande på vetenskapens organisering, de regionala högskolornas framväxt och situation i dagens högskolelandskap, rekrytering och befordran av lärare inom högskolan, respektive universitetens kommunikations- och PR-arbete. I ett nytt projekt undersöks universitetsadministration, och dess betydelse för organisatorisk styrning och professionellt arbete. Till gruppen hör även professor Kerstin Sahlin och professor emeritus Lars Engwall som båda har lång erfarenhet av studier av den högre utbildningens organisering, internationalisering och styrning. Engwall har genomfört omfattande studier av den högre företagsekonomiska utbildningens utbredning på global nivå och dess internationalisering, Sahlin har i flera projekt studerat hur modeller för styrning av högre utbildning sprids och utvecklas på en internationell nivå. Wedlin och Hedmo har var för sig och tillsammans studerat styrning av högre utbildning och forskning både nationellt och på Europeisk nivå. Wedlin har undersökt betydelsen av rankingar för att etablera ekonomiutbildningar och handelshögskolor på en global nivå och Hedmo har studerat framväxten av ackrediteringsinstitutioner. Gruppen är aktuell med en bok om styrning av svenska universitet efter autonomireformen. Internationell samverkan sker bland annat med Gili Drori på Hebrew University in Jerusalem; Christine Musselins forskningsgrupp vid Sciences Po i Paris; Georg Krücken och Anna Kozmütsky vid INCHER, University of Kassel samt Fransisco Ramirez och hans forskningsgrupp vid Stanford University (School of Education). Inom Norden samarbetar gruppen bland annat med NIFU, Oslo.

Statskunskap, Samhällsvetenskapliga fakulteten

Vid den statsvetenskapliga institutionen tillsatte institutionens handledarkollegium år 2012 en grupp forskare med uppgift att bevaka och debattera svensk högskolepolitik, bestående av Li Bennich-Björkman, Shirin Ahlbäck Öberg, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson och Sten Widmalm. Gruppen, som varit verksam under snart fem år, har under de gångna åren bland annat publicerat analyser av den maktpolitiska innebörden av autonomireformen (prop. 2009/10:149) och ledningsutredningen (SOU 2015:92) för svenska lärosäten. Gruppen utgav våren 2016 antologin Det hotade universitetet (Dialogos), i vilken bidrag från forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän diskuterar den samtida utvecklingen vad gäller ledning och styrning av våra lärosäten. Utöver det delade redaktörskapet så bidrog Ahlbäck Öberg, tillsammans med Elin Sundberg, med kapitlet ”Avkollegialiseringen av den svenska högskolan”, vilket från ett statsvetenskapligt perspektiv analyserar organisatoriska förändringar för tio svenska lärosäten. Som policyområde anknyter dessa frågeställningar till det större forskningsområde som utgör Ahlbäck Öbergs huvudfåra, nämligen den förvaltningspolitiska forskning som rör granskningen av offentliga verksamhet, och framväxten av det så kallade granskningssamhället. Hon har även beforskat villkoren för toppolitiker och högre tjänstemän samt de offentliga professionernas ställning under New Public Management. Inom samtliga av dessa områden har hon en omfattande vetenskaplig produktion. Hon ingår i det europeiska forskningssamarbetet ”Support for Developing Better Country Knowledge on Public Administration and Institutional Capacity Building” (EUPACK), och har nyss avslutat ett liknande samarbete inom ramen för det EU-finansierade forskningsprojektet ”Coordinating for Cohesion in the Public Sector of the Future” (COCOPS).

Organisation

Forskningsnätverket innefattar fyra större forskningsmiljöer vid Uppsala universitet och samlar ett trettiotal aktiva forskare och doktorander. Forskare och doktorander verksamma inom andra miljöer är även välkomna och vi räknar med att nätverket kommer att växa allteftersom verksamheten utvecklas.

Professor Mikael Börjesson är huvudansvarig för forskningsnätverket. Börjesson bildar tillsammans med docent Shirin Ahlbäck Öberg, docent Thomas Karlsohn, professor Sharon Rider, och professor Linda Wedlin nätverkets styrgrupp. Styrgruppen samlar därmed företrädarare från tre olika fakulteter och ansvarar för den övergripande planeringen. Till nätverket knyts även en koordinator, Johan Boberg, doktorand i teoretisk filosofi.


Den som vill få kontinuerlig information om nätverkets aktiviteter kan vända sig till Johan Boberg.