Recent publications

On this page we present recent publications by researchers associated with the network.

Universitetets gränser

by Peter Josephson & Thomas Karlsohn (eds.)

I vardagssamtalen och den offentliga debatten förutsätter vi att vi vet vad ett universitet är och hur det är avgränsat från”världen utanför”. Bidragen i Universitetets gränser utmanar denna outtalade konsensus och erbjuder nya perspektiv på såväl universitetsväsendets förflutna som dess nutida belägenhet. Istället för att utgå från att gränssnittet mot andra samhällssektorer är givet och beständigt undersöks hur själva skiljelinjerna mellan inre och yttre har skapats, upprätthållits och omförhandlats över tid. Universitetet har alltid befunnit sig in the making, och föresatsen i denna volym är att studera ett ständigt pågående skapelsearbete. Bidragen behandlar detta arbete under det moderna universitetets historia, från 1700-talet till efterkrigstiden.

Post-Truth, Fake News

by Michael A. Peters, Sharon Rider, Mats Hyvönen & Tina Besley (eds.)

This edited collection brings together international authors to discuss the meaning and purpose of higher education in a “post-truth” world. The editors and authors argue that notions such as “fact” and “evidence” in a post-truth era must be understood not only politically, but also socially and epistemically. The essays philosophically examine the post-truth environment and its impact on education with respect to our most basic ideas of what universities, research and education are or should be. The book brings together authors working in Australia, China, Croatia, Romania, Canada, New Zealand, Portugal, Sweden, UK and USA.

Det ostyrda universitetet?

by Linda Wedlin & Josef Pallas (eds.)

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök.
    Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden.

Universitetets idé

by Thomas Karlsohn (ed.)

DEBATTEN OM DE akademiska institutionernas utveckling berikas ständigt med nya bidrag. Sällan diskuteras dock själva den idémässiga grunden för forskning och högre utbildning, alltså det som traditionellt har kallats för universitetets idé. Denna bok samlar därför ett antal nyckeltexter som på olika sätt försöker formulera en sådan idé. Men den är ingen uppmaning till nostalgiska tillbakablickar mot ett förlorat paradis, utan istället är den tänkt som en perspektivgivande presentation av ett betydelsefullt historiskt material i svensk språkdräkt. Läsaren möter ett antal centrala texter som är typiska uttryck för sin tid och samtidigt källor att ösa ur i samtidens meningsutbyten. Volymen sträcker sig från klassiska bidrag av Wilhelm von Humboldt och John Henry Newman fram till de senaste årens inlägg. Förutom källtexterna innehåller den en längre introduktion där redaktören Thomas Karlsohn tecknar konturerna av universitetets idéhistoria och vår egen tids förändringsprocesser.

Universitet under uppsikt

by Lars Engwall

UNDER 1900-TALET OCH särskilt efter andra världskriget har ett stort antal universitet och högskolor tillkommit över hela världen. Denna utveckling har medfört ökade upplevda behov av att granska dem för att bedöma deras kvalitet. Därmed har universitet och högskolor blivit föremål för allt fler externa bedömningar i form av nationella utvärderingar, rankningar och andra former av granskningar. Denna utveckling har förstärkts av att granskning generellt kommit att bli ett allt viktigare inslag i det moderna samhället.
    Universitet under uppsikt belyser framväxten av allt mer omfattande externa granskningssystem för universitet och högskolor. Detta sker med hjälp av ett urval uppsatser på svenska från 1990-talet och framåt med aktuella kommentarer om granskning av akademisk verksamhet. I ett inledande kapitel sätts dessa uppsatser in i ett sammanhang och
i ett slutkapitel diskuteras ett antal övergripande frågor såsom resursfördelning mellan lärosäten, rekryteringsprinciper och den ständiga konflikten mellan stark kvalitetskontroll och nytänkande. Dessutom diskuteras möjliga framtida förändringar i form av nya huvudmän för universitet och högskolor, förändrade undervisningsformer samt sammanslagningar.
    Boken har ett intresse i den aktuella debatten om universitetens och högskolornas organisation nu och i framtiden.

Det hotade universitetet

by Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson & Sten Widmalm (eds.)

UNDER DE DRYGT två hundra år som förflutit sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus i dåtida Preussen har vetenskap bevisligen gjort världen bättre. Fyra k:n – kunskap, kreativitet, kritik och kollegialitet – har utgjort nyckeln till denna exempellösa framgång. Akademins framsteg har dock inte vilat på den demokratisk-politiska logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där ett fritt sökande upprätthållits genom att forskare drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet. När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort.
    Men i det projektsamhälle som alltmer tar form och där tiden, resultaten och utvärderingen är centrala, framstår akademins och vetenskapens sätt att fungera som provocerande. Liksom stora delar av den offentliga verksamheten lever i dag akademin under trycket av kortsiktig resultatleverans.
    Hur kunde det bli så, och vad gör vi åt det?
    Denna problematik är temat för Det hotade universitetet, som är redigerad och författad av engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän som är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen. Denna utveckling kan inte, och får inte, fortsätta. Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle.
    Det är hög tid att försvara de värden som akademin har stått för sedan lång tid tillbaka - inte för att de är traditionella, utan för att de är det modernaste vi har.

Kollegialitet

by Kerstin Sahlin & Ulla Eriksson-Zetterquist

I ETT SAMHÄLLE där kunskap är viktig är kollegialitet en nödvändighet. Kollegialitet ger strukturer och processer för att grunda verksamhet, beslut och utveckling på kunskap och för att utveckla kunskap. Med den definitionen som utgångspunkt visas i den här boken att kollegialitet är en modern styrform. Kollegialiteten står dock inte på egna ben, utan blandas vanligen med byråkratiska och företagslika former av styrning. En konsekvens av denna blandning är att det kan vara svårt att uttyda kollegialitetens särdrag, styrkor och effekter.
    I den här boken klargörs vad kollegialitet är, på vilka förutsättningar den vilar, när den kan gå snett och hur kollegial styrning kan samspela med andra styrformer. Exempel tas från kollegiala inslag i universitet, skola, sjukvård och andra offentliga och privata verksamheter där kunskapen står i centrum. En utmaning är att kollegialiteten i vardagen ofta saknar klara riktlinjer för hur den ska praktiseras och därmed blir den otydlig. I bokens avslutande kapitel ges fyra rekommendationer för hur kollegialiteten kan stärkas och moderniseras.

Vad ska en svensk kunna?

by Michael Gustavsson, Elinor Hållén & Tove Österman (eds.)

I ANTOLOGIN Vad ska en svensk kunna? sätts olika delar av vårt utbildningssystem under lupp. Syftet är att synliggöra och diskutera en rad framträdande ideer om utbitdning, bildning och pedagogik och att kritiskt granska betydelsen hos vissa nyckelbegrepp i utbildningsdebatten.
    I boken utforskar de olika författarna några av de mest aktuella frågorna om undervisning i den svenska skolan, högskolan och inom folkbildningen: Vad menas med kvalitet och effektivitet, och hur rättvisande är mätningar och utvärderingar? Hur har marknadsanpassningen av högskolan påverkat rättssäkerheten och likvärdigheten? Vad innebär kunskap och disciplin i skolan, och hur ska elevernas kunskaper i matematik och svenska förbättras?
    Författarna representerar olika discipliner och forskningsområden, som utifrån olika synvinklar och med olika fokus försöker härleda utbildningens problem till de ideer om undervisning och skola som styr utbildningspolitiken. Den övergripande frågan är hur man ska kunna se bortom de ideologiska, politiska och ekonomiska intressen som ofta får styra skoldebatten för att på allvar kunna diskutera lösningar på en av vår tids ödesfrågor.

Transformations in Research, Higher Education and the Academic Market

by Sharon Rider, Ylva Hasselberg & Alexandra Waluszewski (eds.)

THIS VOLUME TACKLES head-on the controversy regarding the tensions between the principles underlying Academe on the one hand, and the free market on the other. Its outspoken thesis posits that seemingly irresistible institutional pressures are betraying a core principle of the Enlightenment: that the free pursuit of knowledge is of the highest value in its own right. As ‘market principles’ are forced on universities, inducing a neoteric culture of ‘managerialism’, many worry that the very characteristics that made European higher education in particular such a success are being eroded and replaced by ideological opportunism and economic expediency.
    Richly interdisciplinary, the anthology explores a wealth of issues such as the phenomenon of bibliometrics (linking an institution’s success to the volume and visibility of publications produced). Many argue that the use of such indicators to measure scientific value is inimical to the time-consuming complexities of genuine truth-seeking. A number of the greatest discoveries and innovations in the history of science, such as Newton’s laws of mechanics or the Mendelian laws of inheritance, might never have seen the light of day if today’s system of determining and defining the form and content of science had dominated. With analytical perspectives from political science, economics, philosophy and media studies, the collection interrogates, for example, the doctrine of graduate employability that exerts such a powerful influence on course type and structure, especially on technical and professional training. In contrast, the liberal arts must choose between adaptation to the dictates of employability strategies or wither away as enrollments dwindle and resources evaporate. Research projects and aims have also become an area of controversy, with many governments now assessing the value of proposals in terms of assumed commercial benefits. The contributors argue that these changes, as well as ‘reforms’ in the managerial and administrative structures in tertiary education, constitute a radical break with the previous ontology of science and scholarship: a change in its very character, and not merely its form. It shows that the ‘scientific thinking’ students, researchers, and scholars are encouraged to adopt is undergoing a rapid shift in conceptual content, with significant consequences not only for science, but also for the society of which it is a part.

The Humboldtian Tradition

by Peter Josephson, Thomas Karlsohn & Johan Östling (eds.)

IN THE HUMBOLDTIAN TRADITION, eleven scholars consider Wilhelm von Humboldt as a historical phenomenon and a contemporary symbol. Inspired by the growing body of literature that in recent years has problematized the modern research university, they put Humboldt’s basic academic principles into context and discuss their significance for the current debate about higher education.
    The authors draw on the latest research in order to bring the educational and research policies of our day into perspective. At a time when the university is undergoing deep-seated transformations worldwide, they address the question how we should relate to the ideas associated with Humboldt’s name. What is his relevance to the twenty-first century?
 

Konstens omvända ekonomi

by Martin Gustavsson, Mikael Börjesson & Marta Edling (eds.)

Hur blir man framgångsrik konstnär i Sverige? Det är den centrala frågan i den här antologin som handlar om den särskilda sorts ekonomi som präglar konstens värld. Där är det inte främst pengar som räknas. Författarnas undersökningar, som sträcker sig över det senaste halvseklet, ägnas åt de tillgångar – konstnärligt anseende, utbildning, kulturellt kapital – som värderas inom konstfältet och dess utbildningar. I bokens första del utforskas hela systemet av konstutbildningar, med Kungl. Konsthögskolan i Stockholm på toppen. Andra delen behandlar de konstnärer som – inte minst tack vare att de tillhör utbildningssystemets utvalda – vunnit sådan framgång att de blivit stipendiater hos Konstakademien, projektbidragstagare hos Konstnärsnämnden, professorer på Kungl. Konsthögskolan och representerade i Moderna Museets samling.