IBIS-studien
Vi har beslutat att vi ska rekrytera fler skolor under vårterminen, för att kunna utbilda fler IBIS-instruktörer med start i september 2023. Läs mer längre ner på sidan. Anmäl dig gärna till någon av våra informationsträffar.
IBIS-studien pågår! Nu samarbetar vi med ungefär 100 skolor för att skapa en gynnsam lärandemiljö för eleverna och en god arbetsmiljö för skolpersonalen.
Det finns två versioner av IBIS och skolorna får arbeta med en av dem:
- En version av IBIS där all personal systematiskt arbetar med en uppsättning forskningsbaserade strategier för att öka trivsel, trygghet, måluppfyllelse och minska problembeteenden genom att anpassa skolans verksamhet till elevernas behov och förutsättningar.
- En version av IBIS där skolpersonalen arbetar systematiskt med kollegial utveckling av ledarskap i klassrummet för att skapa studiero, trivsel och ökad måluppfyllelse. Denna version tar lite mindre tid att implementera och kallas därför IBIS-K, där "k" står för "koncentrerad", "komprimerad" eller "kort").
Läs gärna mer om IBIS nedan.
Instruktörsutbildning
Utbildningen av instruktörer har påbörjats och totalt utbildas 299 instruktörer i IBIS och IBIS-k. Mer om innehållet i instruktörsutbildningen samt hemuppgifter nedan.
Mätningar
Mätningarna kommer att genomföras under vecka 43 och 44. Skolpersonalen tilldelas en individuell kod, som gör att de får tillgång till sin egen digitala enkät i det nätbaserade verktyget REDCap. Läs gärna mer om REDCAp genom att använda denna länk.
Skolpersonalen på de deltagande skolorna fyller i fem enkäter:
- Problembeteenden i klassrummet senaste veckan
- Problembeteenden i skolmiljön senaste veckan
- Lärandemiljö (Classroom Environment Scale)
- Tilltro till kollektiv förmåga vid yrkesutövning (Collective Self-efficacy Questionnaire)
- Lärares attityder till inkluderande undervisning (Teachers' Attitudes towards Inclusive Education, TAIS)
Skolpersonalen kommer inte att svara på några frågor som handlar om enskilda elever.
Notera! Tidigare har vi haft ambitionen att samla in information från eleverna (enkät och resultat nationella prov) och information om eleverna (enkäter som fylls i av lärare) men vi har valt att avstå från att samla in denna information. Orsaken till detta är att det är väldigt stora skillnader mellan olika skolor avseende hur många föräldrar som har lämnat in informerade samtycken. På ett flertal skolor är antalet deltagande elever så lågt att informationen om dessa elever inte skulle vara representativt för hela skolan.
Studien följer universitetets och Vetenskapsrådets etiska riktlinjer.
Länkar till texter om IBIS
För instruktörer
Datum och Zoom-länk till instruktörsutbildningen:
Här finner du schemat för instruktörsutbildningarna samt länken till Zoom-rummet.
Aktuellt i kursen:
Vi har beslutat att vi ska rekrytera fler skolor under vårterminen, för att kunna utbilda fler IBIS-instruktörer med start i september 2023.
Vi rekryterar skolor med mellanstadium och/eller högstadium, exempelvis F-9 skolor, F-5-skolor, F-6-skolor, 4-6-skolor och 7-9-skolor.
Skolor som är intresserade kan anmäla intresse genom att kontakta Martin Karlberg (martin.karlberg@edu.uu.se).
Under vårterminen har vi informationsträffar då ni kan få mer information om IBIS och forskningsstudien. Länk till information om informationsträffarna.
IBIS-programmen
Projektledning
Projektledare är Martin Karlberg från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. I projektet ingår dessutom Ann-Carita Evaldsson (professor i pedagogik), Nina Klang (docent i pedagogik) och Johanna Svahn (universitetslektor i pedagogik).
Vad är IBIS?
Det finns två versioner av IBIS och båda syftar till att stödja skolpersonalen i utvecklingen av ett proaktivt arbete med arbetsro, struktur, rutiner och regler samt relationerna mellan lärare och elever.
IBIS-programmen är evidensbaserade vilket betyder att de, till innehåll och form, grundar sig på resultatet från ett stort antal forskningsstudier.
IBIS är en skolomfattande insats. Det betyder att skolan arbetar tillsammans, att rektor leder arbetet, att det på skolan finns en grupp som ansvarar för utbildning, implementering och vidmakthållande av programmet och att det bland all skolpersonal ska finnas en samsyn på hur man arbetar med att skapa en positiv och inkluderande arbetsmiljö för alla lärare och elever.
Grundprincipen i IBIS är att ersätta ett reaktivt förhållningssätt med proaktiva strategier, med fokus på trygghet, förutsägbarhet, struktur och lärande. Enklare uttryckt kan man säga att skolan genom relationsskapande arbete, tydlighet, struktur, rutiner, förutsägbarhet och regler får möjlighet att skapa en arbetsmiljö för sig själva och eleverna där fokus ligger på att ligga steget före istället för steget efter.
IBIS-team
Skolorna som deltar i projektet får välja vilken version av IBIS de vill ta del av. Varje skola som deltar i IBIS-projektet har ett IBIS-team bestående av 5-6 personer, som väljs ut av rektor. Detta team består vanligen av rektor eller biträdande rektor, elevhälsopersonal samt en eller två lärare, som har stort förtroende bland övrig personal. IBIS-teamet har till uppdrag att stödja implementeringen av programmet på skolan, bland annat genom att se till att IBIS anpassas utifrån skolans begov och förutsättningar.
IBIS-teamen och all skolpersonal får utbildning och handledning i IBIS-programmet. Detta sker en till två gånger per månad, en till ett par timmar per tillfälle. Det kan vara värt att notera att arbetet med IBIS är ständigt pågående och inte begränsat till handledningstiden. IBIS utgör ett genomgripande förhållningssätt.
Forskningsstudien
Fokus för forskningsstudien är att utvärdera de två IBIS-programmen. Det övergripande syftet är att undersöka om, och i vilken grad, IBIS-programmen kan stödja svenska skolor att förebygga problembeteende och främja ett positivt skol- och klassrumsklimat. Dessutom kommer projektet att studera hur IBIS-programmen fungerar och påverkas av de komplexa förhållanden som påverkar elevernas uppfattningar om skol- och klassrumsklimatet samt enskilda elevers skolprestationer. För att kunna åstadkomma detta används en blandad forskningsdesign som omfattar en kvantitativ och en kvalitativ studie.
I studien används en blandad forskningsmetod, med både en kvantitativ och en kvalitativ studie, vilket möjliggör triangulering av resultaten. Studien fokuserar på de faktorer på individ-, klassrums- och skolnivå som är inblandade i förändringsprocessen. Ambitionen är att få en ökad förståelse för vilka elever och lärare som gynnas mer och mindre av de båda IBIS-programmen samt under vilka förhållanden programmet har effekter.
I den kvalitativa studien används en longitudinell etnografisk metod för att få detaljerad kontextualiserad kunskap om interaktioner i olika sammanhang i två av försöksskolorna under en längre tidsperiod. Den kvalitativa studien kommer att ge unika insikter i de sociala meningsskapande processer som förhandlas och formas av elever, lärare och annan skolpersonal när de deltar i IBIS-projektet. Dessa sociala processer kan vara kärnan i IBIS, men de försummas ofta i interventionsforskning.
Tillsammans syftar studierna till att försöka bidra till att hantera de utmaningar som den svenska skolan upplever när det gäller att hantera och förebygga beteendeproblem och skapa ett gynnsamt skol- och klassrumsklimat.
Mätningar
Lärare kommer att fylla i enkäter som fokuserar på elevers problembeteenden, sociala färdigheter och akademiska beteenden. Både lärare och elever kommer att fylla i enkäter som fokuserar på deras upplevelse av klassrumsmiljö. Dessutom kartläggs lärares upplevda tilltro till den kollektiva förmågan att arbeta som lärare. På ett antal skolor genomförs dessutom observationer av lärares klassrumsledarskap.
Forskningsetik
Implementeringen och utvärderingen av IBIS lyder under Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det betyder att alla deltagare har rätt att låta bli att delta och kan avbryta sitt deltagande när som helst, utan negativa följder. Forskargrupper har ansökt om forskningsetisk prövning och fått den beviljad.
Tidigare forskning
Under läsåret 2018-2019 genomfördes en pilotstudie där vi utvecklade IBIS-modellen/programmet och handboken. Under läsåret 2019-2020 genomfördes en studie av hinder och möjligheter för implementering av IBIS. Under 2021 genomförs tester av enkäter och mätinstrument. I september 2022 inleddes en stor effektstudie, finansierad av Vetenskapsrådet.