Den mångfaldiga förskolan som inkluderingsfaktor (7,5 ECTS)

Målgrupp/krav för anmälan

Allmän behörighet
Anställning inom förskolesektorn/motsvarande

Mål för utbildningen/kompetensutvecklingen

Huvudmålet med utbildningen är att förtydliga vikten av förskolans roll i nyanlända barns inkludering i sitt nya land. Syftet är även att förstå barnens språkliga och kommunikativa
förutsättningar i förskolans verksamhet ur ett flerspråkigt och mångkulturellt perspektiv, där
även föräldrarna ingår.

Kursdeltagarna kommer att få kartlägga och reflektera över sin nuvarande verksamhet. De skall få tillgång till nya verktyg och utveckla sina egna, för att kunna stärka sitt samarbete med småbarnsföräldrar i ett migrationssamhälle. De skall utveckla professionella kompetenser för att stödja flerspråkiga barn och deras föräldrar med sin inkludering.

Kursdeltagarna kommer i sin tur att kunna agera som inspiratörer i sina respektive arbetsmiljöer som inspiratörer och bidra till utvecklingen av en bättre inkludering av nyanlända barn i flerspråkiga förskolemiljöer.

Förväntade resultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

visa fördjupad kunskap om inkluderingsfrågor som berör mindre barn
utifrån Lpfö18 och andra styrdokument anpassa sin verksamhet, sina attityder och förhållningssätt till mottagandet av nyanlända barn och föräldrar
visa fördjupad kunskap om barns språkutveckling ur ett andraspråksperspektiv
redogöra för och analysera barns språkliga och kommunikativa förutsättningar i den dagliga verksamheten
redogöra för stödjande, multimodala strategier för nyanlända barns inkludering och språkutveckling genom förskolan
analysera förhållningssätt och lärandemiljöns betydelse för det dagliga arbetet i förskolan ur ett mångkulturellt perspektiv.

Innehåll

Didaktiska begrepp, verktyg och pedagogiska strategier för en konstruktiv inkludering av barnets flerspråkiga och multikulturella värld
Mottagande och organisation, föräldrasamverkan
Kognitiva och sociolingvistiska perspektiv på barns utveckling ur ett migrationsperspektiv
Strategier för inkluderande arbetssätt i förskolan, ur ett lokalt och internationellt perspektiv
Flerspråkighet och dess känslomässiga och kognitiva effekter
Den flerspråkiga förskolan
Språk och kommunikation i och utanför förskolans verksamhet.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och förutsätter aktivt deltagande.

Examination

Kursen examineras muntligt och skriftligt, genom en portfolio och muntliga presentationer. Vissa examinationsmoment kan ske i form av grupparbete.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på ett annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Litteraturlista

Berg, L. (2019). ”Posttraumatisk stress hos flyktingföräldrar och konsekvenser för barnen”. In Karin Helander & Pernilla Leviner (red.), Barn, migration och integration i en utmanande tid (s. 19-43). Stockholm: Ragulka Press

Björk Willén, P. (2014). ”Föräldrasamverkan i förskolan ur ett språkligt
mångfaldsperspektiv”. In Sernhede, Ove & Tallberg Broman, Ingegerd. Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. 1. uppl. Stockholm: Liber (s. 123-142).

Boksröm, &Sarkadi, A. (2013). ”Föräldrastöd i förskolan”. In Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. ed. Anne Harju, Ingegerd Tallberg Broman. Lund:
Studentlitteratur. (s. 193-207)

Bunar, N. (2015). ”Det osynliggjorda föräldraskapets nätverk, länkar och broar - nyanlända föräldrar och den svenska skolan”. In N. Bunar, Nyanlända och lärande - mottagande och Inkludering. Stockholm: Natur & Kultur

Campbell, S. (2019). Swedish for parents: language for life with a young family in Sweden. Stockholm: LYSförlag

Gareis, M.& El-Obeid, B. (2017). ”The Relevance of Social-cultural Codes for Social,
Linguistic and Cultural Inclusion – in a Swedish School Context”. In Education for Equity Social, Linguistic and Cultural Inclusion. Fortbildningsavdelningen för skolans
internationalisering, Uppsala universitet. (s. 83-100)

Letzéns, M. (2017). Ny i förskolan – med ett interkulturellt förhållningssätt. Stockholm: Studentlitteratur

Lunneblad, J. (2013). ”Tid att bli svensk. En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan”. In Nordisk Barnehageforskning, 6:7. (s. 1-14)

Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. Stockholm: Studentlitteratur

Sandvik, M., Spurkland, M. (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Stockholm: Studentlitteratur

Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Granskningsrapport. Kvalitetsgranskning. Diarienummer: 2015:7428

Skolinspektionen. (2018). Slutrapport. Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Regeringsrapport 2018. Diarienummer: 2015:3 364 Skolverket. 2019. Förskolan och förskoleklass.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan (Lpfö18)

Thorburn Stern, R. ”Om barn som migranter och som barn”. In Karin Helander & Pernilla Leviner (red.), Barn, migration och integration i en utmanande tid. Stockholm: Ragulka
Press. (s. 159-171).

Vetenskapsrådet. 2015. En likvärdig förskola för alla barn - Innebörder och indikatorer. Rapport. ISBN: 978-91-7307-297-7

Wångersjö, M. (2017). Nyanlända i förskolan: barnets bästa mottagande. Stockholm: Gothia

Zetterqvist, K & Hagström, M. (2016). Nyanlända barn och den svenska
mottagningsstrukturen: Röster om hösten 2015, och en kunskapsöversikt. FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd)