Den mångfaldiga förskolan som inkluderingsfaktor (7,5 ECTS)

Målgrupp/krav för anmälan 

Allmän behörighet 
Anställning inom förskolesektorn/motsvarande 

Mål för utbildningen/kompetensutvecklingen 

Huvudmålet med utbildningen är att förtydliga vikten av förskolans roll i nyanlända barns  inkludering i sitt nya land. Syftet är även att förstå barnens språkliga och kommunikativa 
förutsättningar i förskolans verksamhet ur ett flerspråkigt och mångkulturellt perspektiv, där 
även föräldrarna ingår.   

Kursdeltagarna kommer att få kartlägga och reflektera över sin nuvarande verksamhet. De skall få tillgång till nya verktyg och utveckla sina egna, för att kunna stärka sitt samarbete med småbarnsföräldrar i ett migrationssamhälle. De skall utveckla professionella kompetenser  för att stödja flerspråkiga barn och deras föräldrar med sin inkludering. 

Kursdeltagarna kommer i sin tur att kunna agera som inspiratörer i sina respektive arbetsmiljöer som inspiratörer och bidra till utvecklingen av en bättre inkludering av nyanlända barn i flerspråkiga förskolemiljöer. 

Förväntade resultat 

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 

  • visa fördjupad kunskap om inkluderingsfrågor som berör mindre barn 
  • utifrån Lpfö18 och andra styrdokument anpassa sin verksamhet, sina attityder och förhållningssätt till mottagandet av nyanlända barn och föräldrar 
  • visa fördjupad kunskap om barns språkutveckling ur ett andraspråksperspektiv 
  • redogöra för och analysera barns språkliga och kommunikativa förutsättningar i den dagliga verksamheten 
  • redogöra för stödjande, multimodala strategier för nyanlända barns inkludering och språkutveckling genom förskolan
  • analysera förhållningssätt och lärandemiljöns betydelse för det dagliga arbetet i förskolan ur ett mångkulturellt perspektiv. 

Innehåll 

  • Didaktiska begrepp, verktyg och pedagogiska strategier för en konstruktiv inkludering av barnets flerspråkiga och multikulturella värld 
  • Mottagande och organisation, föräldrasamverkan 
  • Kognitiva och sociolingvistiska perspektiv på barns utveckling ur ett migrationsperspektiv 
  • Strategier för inkluderande arbetssätt i förskolan, ur ett lokalt och internationellt perspektiv 
  • Flerspråkighet och dess känslomässiga och kognitiva effekter 
  • Den flerspråkiga förskolan 
  • Språk och kommunikation i och utanför förskolans verksamhet. 

Undervisning 

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och förutsätter aktivt deltagande. 

Examination 

Kursen examineras muntligt och skriftligt, genom en portfolio och muntliga presentationer. Vissa examinationsmoment kan ske i form av grupparbete. 

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och  medge att en student examineras på ett annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.                     

Litteraturlista 

Berg, L. (2019). ”Posttraumatisk stress hos flyktingföräldrar och konsekvenser för barnen”. In  Karin Helander & Pernilla Leviner (red.), Barn, migration och integration i en utmanande tid  (s. 19-43). Stockholm: Ragulka Press 

Björk Willén, P. (2014). ”Föräldrasamverkan i förskolan ur ett språkligt 
mångfaldsperspektiv”. In Sernhede, Ove & Tallberg Broman, Ingegerd. Segregation,  utbildning och ovanliga lärprocesser. 1. uppl. Stockholm: Liber (s. 123-142). 

Boksröm, &Sarkadi, A. (2013). ”Föräldrastöd i förskolan”. In Föräldrar, förskola och skola:  om mångfald, makt och möjligheter. ed. Anne Harju, Ingegerd Tallberg Broman. Lund: 
Studentlitteratur. (s. 193-207) 

Bunar, N. (2015). ”Det osynliggjorda föräldraskapets nätverk, länkar och broar - nyanlända  föräldrar och den svenska skolan”. In N. Bunar, Nyanlända och lärande - mottagande och  Inkludering. Stockholm: Natur & Kultur 

Campbell, S. (2019). Swedish for parents: language for life with a young family in Sweden.  Stockholm: LYSförlag 

Gareis, M.& El-Obeid, B. (2017). ”The Relevance of Social-cultural Codes for Social, 
Linguistic and Cultural Inclusion – in a Swedish School Context”. In Education for Equity  Social, Linguistic and Cultural Inclusion. Fortbildningsavdelningen för skolans 
internationalisering, Uppsala universitet. (s. 83-100) 

Letzéns, M. (2017). Ny i förskolan – med ett interkulturellt förhållningssätt. Stockholm:  Studentlitteratur 

Lunneblad, J. (2013). ”Tid att bli svensk. En studie av mottagandet av nyanlända barn och  familjer i den svenska förskolan”. In Nordisk Barnehageforskning, 6:7. (s. 1-14) 

Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter.  Stockholm: Studentlitteratur 

Sandvik, M., Spurkland, M. (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga  förskolan. Stockholm: Studentlitteratur 

Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.  Granskningsrapport. Kvalitetsgranskning. Diarienummer: 2015:7428 

Skolinspektionen. (2018). Slutrapport. Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt  regeringsuppdrag att granska förskolan. Regeringsrapport 2018. Diarienummer: 2015:3 364  Skolverket. 2019. Förskolan och förskoleklass. 

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan (Lpfö18) 

Thorburn Stern, R. ”Om barn som migranter och som barn”. In Karin Helander & Pernilla  Leviner (red.), Barn, migration och integration i en utmanande tid. Stockholm: Ragulka 
Press. (s. 159-171). 

Vetenskapsrådet. 2015. En likvärdig förskola för alla barn - Innebörder och indikatorer.  Rapport. ISBN: 978-91-7307-297-7 

Wångersjö, M. (2017). Nyanlända i förskolan: barnets bästa mottagande. Stockholm: Gothia 

Zetterqvist, K & Hagström, M. (2016). Nyanlända barn och den svenska 
mottagningsstrukturen: Röster om hösten 2015, och en kunskapsöversikt. FORTE  (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) 

Last modified: 2023-11-23