Forskningsprojekt

Hela staden som förskolegård? Utmaningar och möjligheter för innerstadsförskolors mobilitet och plats för lek i täta urbana miljöer 2020-2023

Detta projekt ska undersöka förtätningens konsekvenser för innerstadsförskolor utan egen gård, med gård på taket eller utsläppsgård. Detta görs med hjälp av etnografiskt fältarbete i ett flertal förskolor i Stockholms innerstad samt genom intervjuer med politiker, planerare och tjänstemän ansvariga för trafik, transporter och förskoleverksamheter i Stockholm Stad. Att undersöka innerstadsförskolors faktiska mobilitetspraktiker i förtätade städer är väsentligt för vår förståelse av små barns tillgång till det offentliga rummet i form av mobilitet, lek och lärande. Utifrån teorier om barndom och mobilitet syftar projektet till att undersöka innerstadsförskolors vardagliga mobilitet och rumsanvändning för att förflytta sig (till fots/med lådcykel/kollektivtrafik), pedagogiska aktiviteter, rörelse och lek i och mellan olika miljöer. De frågor som ställs är:

  1. Hur organiserar och förhandlar innerstadsförskolor barns mobilitet och användande av rumslighet avseende resor, pedagogiska aktiviteter, lek och rörelse?
  2. Gällande utmaningar och möjligheter; hur erfar barn och pedagoger att hantera barnens behov av mobilitet avseende resor, pedagogiska aktiviteter, lek och rörelse?
  3. Vilka förändringar och förbättringar är nödvändiga i det urbana rummet för att stödja barns mobilitet avseende säkra och engagerande resor, pedagogiska aktiviteter, lek och rörelse i och mellan olika miljöer i staden?

Ett ytterligare syfte med projektet är att studera lokala politikers, stadsplanerares och förskoletjänstemäns perspektiv på hur man kan skapa utrymme för små barn och förskolegrupper i förtätade stadsmiljöer.

I en första delstudie genomförs etnografiskt fältarbete i ett flertal förskolor i Stockholms innerstad. I en andra delstudie genomföras intervjuer med lokala politiker, stadsplanerare och tjänstemän ansvariga för trafik, transporter och förskoleverksamheter i Stockholm Stad för deras perspektiv på innerstadsförskolor utan ”traditionella” förskolegårdar och dess konsekvenser för den urbana miljön. Vi undersöker även vilka möjligheter och utmaningar de ser för staden när det gäller att erbjuda miljöer för barn i allmänhet och förskolegrupper i synnerhet. Projektet bidrar till forskning om barns mobilitet genom att fokusera på nya urbana barndomsrealiteter av att leva i täta städer, utan självklar tillgång till säkra utomhusmiljöer.

Forskningsfinansiär
Formas

Projektledare: Katarina Gustafson (Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet) 

Medverkande forskare: Danielle Ekman Ladru (Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet).

Mobilitet, informellt lärande och medborgarskap i mobila förskolor, 2016-2019

Barns levnadsvillkor och mobilitet har förändrats i våra städer samtidigt som utrymmet för barn minskar. Ett aktivt deltagande i staden är dock väsentligt för barn och då inte enbart utifrån att vara fysiskt aktiva utan även för att kunna få tillgång till staden och erhålla rumslig kompetens genom att navigera i stadens olika delar och lära sig att möta såväl olika människor som platser. Detta är särskilt viktigt eftersom den ökade skol- och boendesegregationen har lett till delade städer där barn från olika bakgrunder sällan möts.

Numer erbjuder lokala skolmarknader ytterligare ett nytt fenomen och valmöjlighet vid val av förskola, nämligen den mobila förskolan. Hittills finns emellertid lite kunskap om förskolebarns mobilitet samt om hur yngre barn erfar och kan utöva sin medborgerliga rätt till staden. Den mobila förskolan är en verksamhet på en buss som dagligen åker till olika platser i och kring staden, där nya lärmiljöer erbjuds. För att förstå barns mobilitet i offentliga miljöer, lärande och medborgarskap är projektets syfte att kartlägga och granska de sätt på vilket den mobila förskolan erbjuder barn möjligheter att navigera, delta i och lära från stadens olika miljöer. Utifrån teorier om mobilitet, lärande och medborgarskap kommer vi att genomföra en etnografisk studie med multipla metoder, inklusive en nationell enkätundersökning.

Forskningsgruppen har väldokumenterad expertis inom fältet barns geografier och pedagogik.

Här finns en vetenskaplig artikel om vardagsrutinen ”att gå på led” i den mobila förskolan:
Ekman Ladru, D. & Gustafson, K. (2018) 'Yay, a downhill!': Mobile preschool children's collective mobility practices and 'doing' space in walks in line. Journal of Pedagogy, Vol. 9 (1), 87-107

Här finns intervjuer med Katarina Gustafson och Danielle Ekman Ladru (tidigare van der Burgt) i Tidningen Förskolan nr 3 (2018) om mobila förskolor. 

Rapport från en nationell kartläggning om mobila förskolor

Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond

Projektledare
Danielle Ekman Ladru

Lärande i staden: tidsrumsliga aspekter av en mobil förskolepedagogik, 2016-2019

Allt fler barn växer idag upp i städer samtidigt som utrymmen för barn i staden har minskat. Även i förskolan har utemiljöernas storlek har minskat, och barn tillbringar alltmer tid inomhus. Barns aktiva deltagande i staden är väsentligt, inte bara för deras fysiska aktivitet utan även för deras känsla av tillhörighet i samhället. Detta är särskilt väsentligt i dagens segregerade städer där barn med olika bakgrund sällan möts. I våra lokala skolmarknader har nu ytterligare ett alternativ uppstått vid val av förskola, nämligen den mobila förskolan. Det är en förskoleverksamhet i en buss som dagligen färdas till olika platser, i och runtomkring staden.

Den mobila förskolan introducerade i Sverige 2007 på grund av akut platsbrist men betraktas numer också som ett bra alternativ för barns lärande och utveckling, på grund av dess möjlighet till nya lärmiljöer och utomhuspedagogik särskilt i grönområden och natur. Resultat från en nyligen genomförd pilotstudie (Gustafson & van der Burgt 2015) visar att genom att färdas genom staden och dess närområden får förskolebarnen en känsla av att de känner staden. Den mobila förskolan kan sägas både ”ge barnen möjlighet att komma till staden” som att ”ge erbjuda staden möjlighet att komma till barnen”. Mer forskning behövs dock om mobila förskolans betydelse för barns mobilitet och lärande i staden.

Det övergripande syftet med projektet är studera hur svenska mobila förskolor använder staden som ett pedagogiskt rum.  I projektet ställer vi därför följande frågor:

  • Vilka typer av platser besöker mobila förskolan och hur navigerar och deltar barn och pedagoger i dessa platser?

  • Vilka är möjligheterna och begränsningarna för barns lärande och interaktion i pedagogiska aktiviteter och vardagliga rutiner i mobila förskolan?

  • Vad innebär det att vara ett ’mobilt förskolebarn’ i relation till övergångarna in i och ut ur mobila förskolan?

  • Hur organiseras mobila förskolor inom olika kommuner och vilka är skälen till och konsekvenserna av det?

Projektet är utformat som en longitudinell etnografisk studie som kombinerar teorier om tids- rumslig organisation, mobilitet och lärande. Vi börjar med en nationell kvantitativ survey för att skapa en generell förståelse av fenomenet samt att samla skapa kunskap om existerande mobila förskolor i Sverige generellt; avseende geografisk spridning, organisation, tids-rumslig organisering, val av resmål etc. samt hur olika platser i staden används för lärande och interaktion. Kartläggningen kommer också att leda fram till ett urval av två mobila förskolor för den longitudinella kvalitativa studien. Bussarna väljs utifrån att skall vara verksamheter som navigerar i staden på olika sätt och har en variation avseende om barnens socio-ekonomiska och etniska bakgrund.

Fältarbete kommer att genomföras under drygt ett och ett halvt år, under inskolningen när en grupp barn börjar i den mobila förskolan, deltagande under ett läsår (inklusive alla årstider) och deras övergång till förskoleklassen. Vi kommer att använda metoder som deltagande observationer, videoinspelningar, formella intervjuer och informellt samtal samt GPS-spårning av såväl bussen som barnen.

Projektet bidrar med ny kunskap om ett växande men inte tidigare studerat fenomen - den mobila förskolan - samt om hur barn i förskoleåldern navigerar, deltar i och lär sig i staden. Genom att vi kombinerar olika teoretiska perspektiv på ett innovativt och fruktbart sätt bidrar projektet även till forskningsfältets utveckling.

Här finns ett bokkapitel om måltider i den mobila förskolan:
Gustafson, K. & Melander, H. (2018)  Berättelser om måltider i en mobil förskola. I Annica Löfdahl Hultman, Christina Olin-Scheller & Marie Tanner (red.) Berättelser: Vänbok till Héctor Pérez Prieto, Karlstad: Karlstad University Press.,s 19-35

Här finns intervjuer med Katarina Gustafson och Danielle Ekman Ladru (tidigare van der Burgt) i Tidningen Förskolan nr 3 (2018) om mobila förskolor. 

Rapport från en nationell kartläggning om mobila förskolor

Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet

Projektledare
Katarina Gustafson

Speciella yrken? - ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Om projektet

Projektansvarig
Kerstin Göransson, MH

Delprojekt
Claes Nilholm, UU, Katarina Gustafson, Ann-Carita Evaldsson, UU

Finansiär
Vetenskapsrådet

Projektperiod
2012-2015

En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper.

Skolungdomens vapenövningar: en studie av den förändrade synen på barn och unga samt barns och ungdomars relation till vapen och militär verksamhet under 1800- och 1900-talen

Om projektet

Avhandlingsprojekt

Utbildning för nyanlända gymnasieungdomar

Om projektet