Implementeringsforskning som ett nytt område inom matematikdidaktik

Forskare i matematikdidaktik vid Uppsala universitet och Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier har nyligen erhållit forskningsmedel från Vetenskapsrådet till projektet Implementeringsforskning som ett nytt område inom matematikdidaktik.

Matematikdidaktik är ett etablerat forskningsområde. Men processen med att implementera viktiga resultat från detta område in i skolorna har endast nyligen blivit ett distinkt forskningsproblem för matematikdidaktiker. Detta i motsats till andra forskningsområden, till exempel hälsovetenskap, där är implementeringsforskning ett väldefinierat delområde.

Målet med det fyraåriga projektet är att skapa en empiriskt grundad teoretisk ram för implementeringsforskning inom det matematikdidaktiska forskningsområdet, i synnerhet för forskning om storskaliga utvecklingsprojekt. I projektet undersöks vilka existerande teorier inom implementeringsforskning och vilka delar av dessa som är tillämpliga på implementeringsprojekt som rör matematik. För att verifiera detta testar vi de teorier och tillhörande begrepp som vi finner relevanta genom jämförelser av fem noggrant utvalda olika fall. För det första görs en historisk jämförelse av tre svenska projekt: Matematiklyftet (2011-2016); PUMP (1970-1985); och Nya matematiken (1960-1975). För det andra, görs en samtida jämförelse, fixerad i tid men inte geografiskt, av Matematiklyftet och MIST (2007-2011) och TRIUMPHS (2015-2020), två utvecklingsprojekt från USA. Utifrån utfallen av jämförelserna skapar vi en teoretisk ram om storskaliga utvecklingsprojekt.

Det huvudsakliga materialet är rapporter om de fem utvecklingsprojekten som beskriver till exempel förberedelser, genomförandeprocesser eller utvärderingar. Forskningspublikationer om projekten studeras också. Det kommer också att göras intervjuer med personer som varit eller är involverade i projekten.

Projektet har mycket hög internationell vetenskaplig relevans. Det saknas empiriskt grundade teoretiska ramverk om hur forskningsresultat i matematikdidaktik har implementerats och kan implementeras i skolan. Det finns visserligen allmänna teorier om forskningsresultat och storskaliga implementeringsprojekt, men om och hur dessa allmänna teorier är applicerbara på matematikdidaktik och matematikundervisning finns det mycket lite kunskap om. Detta har på senare tid och av allt fler forskare inom matematikdidaktik börjat uppfattas som ett reellt problem. Den forskning som finns inom matematikdidaktiken om läroplaners implementering räcker inte till eftersom den del av läroplanen som rör forskningsresultat och innovationer kopplade till dessa förbises. Detta problem gäller både internationellt och i Sverige. Det finns alltså ett tydligt behov av ett specifikt teoretiskt ramverk för implementeringsforskning inom det matematikdidaktiska forskningsfältet.

Projektets har i ett svenskt perspektiv mycket hög praktisk relevans. Vår intention är att utveckla det teoretiska ramverket till mer praktiska riktlinjer för hur storskaliga utvecklingsprojekt kan involvera forskningsresultat i matematikdidaktik. Det finns ett behov av det. Historiskt sett, har det regelbundet i Sverige sedan 1950-talet genomförts storskaliga projekt för att utveckla matematikundervisningen i skolan; projekt som baserats på matematikdidaktisk forskning. Och det är högst troligt att det kommer att genomföras sådana projekt även i framtiden. Det finns emellertid inte mycket systematiserad kunskap om hur dessa svenska utvecklingsprojekt fungerat, vilken roll forskningsresultaten har haft och på vilket vis forskningsresultaten nått lärarna och eleverna. Det finns visserligen en stor mängd rapporter om dessa projekt, men de har aldrig jämförts och studerats på ett mer systematiskt vis med fokus på implementeringsforskning. Vårt projekt kommer således inte bara ge riktlinjer, baserade på ett teoretiskt ramverk, utan dessa kommer kunna kopplas till konkreta svenska exempel på när forskningsresultat implementerats via storskaliga utvecklingsprojekt.

Medverkande forskare: Projektet leds av Uffe Thomas Jankvist, professor i matematikdidaktik vid Århus universitet och Danska institutet för pedagogik och utbildning. Jankvist är gästprofessor vid Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Övriga forskare i projektet är Johan Prytz och Linda Marie Ahl, båda vid samma institution. Ytterligare en forskare kommer att anställas i projektet.
Finansiär: Vetenskapsrådet.
Projektperiod: 2021-2024

Senast uppdaterad: 2022-06-28