Presentation av projektet

Bakgrund

Naturvetenskap och teknik har hög status i dagens samhälle och ses som viktiga för individen, både i termer av att människor ska kunna fatta välgrundade beslut om komplexa samhällsvetenskapliga frågor men också för samhällets välstånd och utveckling. Problematiseringen av det ojämlika deltagandet - historiskt och samtida - i dessa discipliner har diskuterats både som en fråga om nationellt välstånd och om social rättvisa. Det är mot denna bakgrund som behovet av nyanserade analyser av processer för inkludering och uteslutning i naturvetenskaplig och teknisk utbildning är betydelsefullt.

Syfte

Syftet med projektet är att undersöka vad som gjort det möjligt för studenter från underrepresenterade grupper att fortsätta till högre utbildning i fysik och att bidra till analys och utveckling av mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning.

Följande frågor adresseras i projektet:

Hur möjliggör studenters positioneringar i relation till skillnadskategorier hur de identifierar som forskare?
Vilka aspekter av naturvetenskapligt kapital (Archer 2015) kan identifieras som särskilt relevanta för vilka studenter?
Hur kan skolundervisning utformas för att möjliggöra breddat deltagande?
Hur kan teorin om naturvetenskapligt kapital bidra till att utveckla didaktiska modeller?

Metod

Projektet består av två delstudier:

Livsberättelseintervjuer med förstaårsstudenter inom Teknisk fysik och andra selektiva fysikutbildningar.
En deltagande forskningsstudie som genomförs i dialog mellan forskare och erfarna högstadie/gymnasielärare. Studien syftar till att analysera och utveckla didaktiska modeller för naturvetenskaplig undervisningspraktik som stöder icke-traditionella utbildningsval. Fokusgruppsintervjuer med lärarna och studenter som intervjuats i delstudie 1 avser även att bidra till utvecklandet av modellerna.

Teoretisk ansats

Projektet är tvärvetenskapligt, ett möte mellan utbildningssociologi och didaktik. Projektet som helhet är inspirerat av sociokulturella teorier om handling och identitet, där identitet betraktas som konsituerat av sociala, kulturella och materiella handlingar (Holland et al. 1998) och utgår från en intersektionell och poststrukturell förståelse av sociala kategorier (jfr Phoenix 2006).

Projektet bygger på Archer et al.’s (2015) utveckling av begreppet ‘science capital’ (baserat på Bourdieus teori om social reproduktion) kombinerat med ett intersektionellt, poststrukturalistiskt perspektiv på genus, etnicitet etc (cf. Phoenix 2006). Den andra studien kombinerar denna ansats med didaktisk teori inom den pragmatiska traditionen (Östman and Öhman 2010). På så vis vill vi fördjupa analysen av inkludering och exkludering i naturvetenskaplig undervisning i relation till de olika dimensionerna av ‘science capital’.

Projektet är teoretiskt nyskapande i det att utbildningssociologiska och didaktiska teorier kombineras för att ge en så djup och detaljerad förståelse som möjligt av inkluderande undervisningspraktiker inom naturvetenskap. Genom ett tvärvetenskapligt anslag och fokus på studentgrupper som forskningen inte uppmärksammat i särskilt stor utsträckning bryter projektet ny mark och bidrar till djupare och mer nyanserad kunskap om inkluderings- och exkluderingsprocesser inom naturvetenskap och använder denna kunskap för att analysera och utveckla undervisning.