Forskningsprojekt

Pågående projekt

Wicked problems and educative spaces for urban sustainability transition, 2017-2019

This interdisciplinary project is a collaboration between Ghent University (Centre for Sustainable Development) and Uppsala University (SWEDESD and SMED) Its aim is to explore theoretically and empirically how political spaces of urban sustainability transition experiments (UST) may function as educative spaces. Thereby, we strive for both progressing basic research and meeting societal demands: contributing to theory development, developing education and policy scripts and organising activities for stakeholder capacity building.

The project has two objectives: to advance knowledge on how new political spaces of USTs can function as creative educative spaces in view of exploring and creating new possibilities for a more sustainable future; and to strengthen the theoretical and empirical basis for further capacity development and innovation regarding how to design democratic educative spaces in view of governing USTs.

The research questions are the following:

  1. How can insights from sustainability transition studies and political theories about governance in institutional voids be connected to pragmatist educational theory to develop a deepened understanding of political spaces as educative spaces?
  2. How can UST initiatives foster creativity in view of visions and action perspectives for UST?
  3. How to prepare key actors for designing and facilitating creative UST initiatives in the face of wicked problems?

The project elaborates interdisciplinary theory combining insights and frameworks from sustainability transition studies, political theory on new arrangements of governance, and pragmatist educational theory. Methodologically, it combines practical epistemology analysis (PEA) and dramaturgical analysis.

In the first half of 2017, we developed a conceptual framework as well as empirical research instruments (sensitising concepts, interview guidelines, frames for observation and frames for content analysis). The conceptual framework and methodological approach of the project have been presented at IST conference in Gothenburg and the ECER conference in Copenhagen. A first article manuscript has been submitted for a special issue on ‘Learning in transitions’ of the journal Environmental Innovation and Societal Transitions.

After this phase of theoretical and methodological preparation, we are now conducting the empirical analyses. Four cases are investigated: two in Belgium and two in Sweden:

  • A project that gathers a variety of actors in view of upscaling short food supply chains in Ghent (Belgium) which fit in a broader sustainable food strategy of the city council. Farmers, retailers, policymakers, researchers, representatives of large organisations such as schools, hospitals, big companies, etc. came together in workshops in order to create and discuss different alternative scenarios for realising this ambition.
  • The ‘Urban Academy’, a recently established ‘collaboratory’ where students, professors, policy makers, entrepreneurs and civil society organisations share knowledge and explore sustainability challenges in Ghent. In particular, this case study focuses on how the Urban Academy addresses interrelated issues of housing, mobility and food in the urban fringe in the South-East of Ghent.
  • An activist network called ‘Housing Roar Uppsala’ where different organisations and citizens meet in order to discuss the unsustainable housing situation in Uppsala (Sweden). Private companies are building houses that are not eco-friendly, they are too expensive for people to live in and they are exceeding the amount of residencies they can build within certain areas. The network meets once a month and aims to offer people opportunities to come together and look for possibilities to collaborate on a certain project.
  • A yearly conference at Gotland (Sweden) called ‘Gotland's Water-dialogue’. It is open for private companies, organisations, the municipality, citizens and anyone who is interested in discussing the water situation at Gotland. The goal of the conference is for the participants to get an increased understanding concerning current water issues, as well as offering opportunities for people to come together and collaborate on projects.

Research team: David O. Kronlid, Katrien Van Poeck, Leif Östman, Thomas Block, Michiel Dehaene, Lilly Stefansson

Funded by Formas.
 

Betyg och nationella prov i skolår 6: Hur påverkas undervisningen i NO?, 2013-2017

Grundskolan och särskilt mellanåren i grundskolan står inför en rad stora förändringar. En ny läroplan och nya kursplaner har inrättats och gäller från och med läsåret 2011/2012. Riksdagen har även beslutat att betyg från och med höstterminen 2013 ska sättas redan från skolår 6. . Med avsikten att stödja lärare i att sätta rättvisa, likvärdiga betyg införs även nationella prov i fler ämnen och åldrar än tidigare.

Några av de ämnen som har fått nationella prov är biologi, fysik och kemi. I detta projekt undersöker vi om, och i så fall på vilket sätt, införandet av betyg och nationella prov påverkar lärares uppfattningar om vad som utgör en ”bra” NO-undervisning och hur betyg samt prov påverkar lärares arbete med undervisning och bedömning.

Projektet är en longitudinell studie som med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer i klassrum under fem år, undersöker hur lärare påverkas av dessa reformer. Projektet använder också en komparativ metod för att sätta den svenska utvecklingen i perspektiv, där resultaten används för att diskutera och göra jämförelser mellan de svenska och brittiska skolsystemen. Med detta projekt vill vi bidra till en diskussion om vad kunskapsbedömningar fyller för funktion i den vardagliga undervisningen. Vad får ökad kontroll av elevernas kunskaper för konsekvenser i lärares val av undervisningsinnehåll och undervisningssätt, och därmed för vad elever ges möjlighet att lära sig?

Projektledare: universitetslektor Malena Lidar (Uppsala universitet) i samarbete med professor Leif Östman (Uppsala universitet), professor Jonas Almqvist (Uppsala universitet), universitetslektor Eva Lundqvist (Uppsala universitet), Professor Jim Ryder (Leeds universitet) och gästprofessor Graham Orpwood (Londons universitet). 

Finansiär
Vetenskapsrådet

Tidigare projekt (i urval)

Nationella prov i biologi, fysik och kemi: Eventuell betydelse för lärande undervisning och bedömning, 2011-2013

Nationella prov i naturorienterande ämnen är en ny företeelse i den svenska skolan. Genom införandet av nationella prov vill regeringen höja resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen genom att stärka skolors uppföljning av elevers kunskaper och samtidigt skapa en mer likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elever. I förhållande till provens syften ämnar projektet att bidra med ett vetenskapligt underlag främst vad det gäller provens föredömlighet på bedömning, undervisning och lärande. Genom en enkätundersökning identifieras ett antal undervisningstraditioner i den svenska NO-lärarkåren. Enkätundersökningen genererar ett urval lärare som intervjuas och observeras.

Projektledare var universitetslektor Eva Lundqvist i samarbete med  universitetslektor Malena Lidar, professor Leif Östman och professor Jonas Almqvist (Uppsala Universitet).

Finansiär
Vetenskapsrådet