Kvalitativ studie om genomströmningen på ämneslärarprogrammen

HERO-centret (Higher Education and Research as Objects of Study) har nyligen kommit ut med en rapport om avhoppen inom ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet. Emma Laurin, som är en av författarna till rapporten, svarar på våra frågor.

Förra året kom en kvantitativ studie om genomströmningen och avhopp inom ämneslärarprogrammet. Har det kommit fram någonting nytt eller oväntat i den kvalitativa undersökning som nu har genomförts?

I vår studie identifierade vi ett antal mekanismer bakom såväl avbrutna som vidhållna studier på ämneslärarprogrammet. En sådan mekanism är kunskap om genomströmningen. Det görs redan en hel del insatser för att öka genomströmningen på ämneslärarprogrammet på kursnivå men kunskapen om genomströmningen varierar mellan institutionerna. Utbildningsinsatserna på ämneslärarprogrammet genomförs av många olika institutioner vilket innebär att det är svårt att få överblick över studenternas bana genom programmet. Utan sådan kunskap blir det svårare att sätta in adekvata insatser i rätt tid för att understödja studenterna att vidhålla sina studier.

Vår undersökning visar också att studenterna såg ett behov av en mer sammanhållen lärarutbildning. Programstrukturen, där studenterna läser sina ämnen och den utbildningsvetenskapliga kärnan på ett antal olika institutioner, gjorde att utbildningen upplevdes vara splittrad och bitvis repetitiv. Detta i kombination med att studenterna tyckte att utbildningen var lång sänkte deras motivation. Att utbildningen upplevdes som splittrad påverkade också studenternas känsla av gemenskap och i vilken grad de upplevde att de stärktes i sin identitet som lärare under utbildningen.

Studenterna gav uttryck för en stark önskan om att de under utbildningen fick fokusera mer på själva läraryrket. Studenterna ville få mer kunskaper om hur de skulle lära ut sina ämnen. De önskade ytterligare övning i och förberedelse inför att möta föräldrar och elever, hantera konflikter i skolan och större möjligheter att träna sitt ledarskap i klassrummet. Moment i utbildningen som behandlade dessa aspekter, såsom VFU:n och undervisning med lärarutbildare med en fast förankring i skolan, uppskattades mycket av lärarstudenterna. De menade också att detta stärkte deras motivation att gå klart utbildningen.

Vad är det generellt för skillnad mellan studenterna som avbröt sina studier och de som fullföljde dem?

Den kvantitativa studien visade att studenter med bristande förkunskaper, studenter som vid ansökan hade prioriterat ämneslärarprogrammet lägre än andra val och studenter med utländsk bakgrund var mer benägna att avbryta sina studier än andra. Vår tes är att de mekanismer bakom avhopp vi identifierat drabbar de här grupperna hårdare än andra.

Baserat på svaren i studien – vad kan få de som har tankar på att hoppa av, att faktiskt slutföra utbildningen?
För det första är det essentiellt att vi har god kunskap om studenternas bana genom ämneslärarprogrammet så att vi kan sätta in adekvata insatser för att motverka avhopp. För det andra är det viktigt att stärka studenternas läraridentitet och kopplingen till lärarpraktiken, utan att för den skull göra avkall på ämneskunskaperna, så att studenterna känner sig motiverade och väl förberedda inför arbetet som lärare. Till sist förefaller det viktigt att kontinuerligt prata med studenterna om deras förväntningar på ämneslärarutbildningen och läraryrket. Studenterna i studien beskrev läraryrket som ett samhällsnyttigt yrke genom vilket de kunde ha en avgörande och positiv betydelse för barn och unga. Men de berättade också om att de tampades med farhågor om en tuff arbetsmiljö, ett svårt uppdrag med krav från många håll och omgivningens ibland negativa syn på läraryrket och skolan. Genom att prata med studenterna om deras förväntningar såväl som farhågor kan vi hjälpa dem att möta den, delvis motstridiga, bilden av läraryrket.

Läraryrkets status nämns som en av orsakerna till avhoppen – vad tror du att vi på Uppsala universitet kan göra för att höja statusen på gymnasieläraryrket?

En viktig fråga när det gäller lärarutbildningarnas status är söktrycket till utbildningarna. Lärarutbildningarna har länge dragits med problem att rekrytera tillräckligt många studenter och det innebär ett lågt söktryck och förhållandevis svaga utbildningsmeriter bland de som kommer in. Hade fler sökt utbildningarna hade sannolikt utbildningsmeriterna bland lärarstudenterna gått upp. Det är förstås svårt för lärosätena att påverka söktrycket till olika utbildningar, men samtidigt är det inte en helt extern faktor. Utbildningarnas innehåll och utformning, lärarnas engagemang och kvalitet, administrationens effektivitet och professionalitet har också betydelse.

Läs om den kvantitativa studien om genomströmningen på ämneslärarprogrammen.