Studie om genomströmning på lärarprogrammen vid Uppsala universitet

Genom HERO-centret (Higher Education and Research as Objects of Study) har vi nyligen fått veta mer om genomströmning och avhopp på ämneslärarprogrammen vid Uppsala universitet. Emil Bertilsson, som är en av författarna till rapporten, svarar på våra frågor.

Varför kommer studien nu?

Frågan om avhopp och genomströmning på lärarprogrammen har diskuterats under många år. UKÄ gjorde en större jämförande studie om tidiga avhopp från högskolan 2017 där ett antal olika utbildningsprogram jämfördes, i denna studie stack ämneslärarprogrammen ut i negativ bemärkelse. Uppdraget att göra denna studie kom från Fakulteten för utbildningsvetenskaper då man såg ett behöv av en fördjupad analys av hur detta ser ut vid Uppsala universitet, vilka studenter det är som hoppar av och hur man kan förstå studenternas motiv till avhopp. 

Vad har studien visat?

Studien visar att ämneslärarprogrammen vid Uppsala universitet har väldigt omfattande avhopp och svag genomströmning och att det har sett ut så under många år. Vi konstaterar att detta gäller samtliga ämnesinriktningar, även om vi identifierar stora variationer mellan olika ämneslärarprogram. Avhoppen är som störst de inledande terminerna på programmet men fortsätter programmet igenom vilket göra att den totala effekten blir väldigt stor. Vi har även studerat genomströmning på kursnivå inom programmet och analyserat vilka kurser som har låg respektive hög genomströmning.
Vi visar i rapporten att det finns en stor och signifikant förhöjd risk för ett tidigt studieavbrott bland studenter med låga betygsresultat från gymnasieskolan, bland studenter som prioriterat lärarprogrammet lågt vid ansökan och bland studenter med utländsk bakgrund. 

Vi har också studerat vad de studenter som gör ett tidigt avbrott ägnar sig åt istället. Vi finner här att en del av studenterna som hoppade av valde att byta till ett annat lärarprogram (13 procent gjorde ett byte till ett annat lärosäte). Knappt 60 procent av lärarstudenterna som hoppade av gjorde dock ett byte från lärarprogrammen till en annan kurs eller ett annat program, medan knappt en fjärdedel valde att helt avbryta sina universitetsstudier. Bland de som avbröt sina universitetsstudier fanns en tydlig överrepresentation av studenter med lägre betygsresultat från gymnasieskolan. 

Vad är det främsta skälet till att studenter hoppar av gymnasielärarutbildningen?

Denna studie har enbart förlitat sig på statistiska källor (Ladok-, GLIS- och registerdata från SCB) vilket gör att vi inte kan uttala oss om enskilda studenters motiv till avhopp (en sådan analys baserad på studentintervjuer kommer att publiceras innan årsskiftet). En tolkning av data som vi kan göra är dock att en stor andel av avhoppen kan kopplas till bristande förkunskaper som leder till svårigheter att klara de inledande ämnesstudierna på programmet. Det finns också en grupp studenter som förefaller klara studierna väl men som inte haft lärarprogrammen som sin första prioritet, och när möjligheten ges, väljer att växla över till ett annat utbildningsprogram.

Vad tror du själv kan få fler studenter att bli färdiga gymnasielärare?

En av förklaringarna till de stora avhoppsfrekvenserna ser vi som ett resultat av sviktande rekryteringsunderlag och för få sökande till programmen. Detta är såklart svårt att göra något åt på lärosätesnivå eftersom mycket är kopplat till utbildningens och lärarprofessionens status och villkor. Med vår rapport som underlag är det dock möjligt att identifiera vissa studentgrupper och vissa områden inom programmen som är särskilt drabbade av stora avhopp och låg genomströmning. Därmed kan man sätta in riktade insatser som möjligen kan förbättra situationen något. 

Läs rapporten