Beviljat projektbidrag Nils Kirsten och Maria Rasmusson, Förbättrar speciallärare elevernas kunskaper?

2023-12-15

Nils Kirsten
Maria Rasmusson

Nils Kirsten och Maria Rasmusson har beviljats 1,3 miljoner kronor i bidrag från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) för det tvååriga forskningsprojektet ”Förbättrar speciallärare elevernas kunskaper?”.

Vad handlar projektet om?

Projektet undersöker utfallet av speciallärarutbildningen som infördes i Sverige 2007, som tillägg till specialpedagogutbildningen. Speciallärarutbildningen särskilde sig från specialpedagogutbildningen genom dess ämnesspecifika inriktning, där inledningsvis två specialiseringar erbjöds: språk-, läs- och skrivutveckling, samt matematikutveckling. Syftet med ämnesspecialiseringen var att speciallärarna i större utsträckning skulle kunna stärka skolans kunskaper inom effektiva undervisningsmetoder i ämnesundervisningen, samt kunna erbjuda elever individanpassat stöd.

Vårt projekt undersöker vilka typer av skolor de nyutbildade speciallärarna kom att arbeta på, samt vilka utfall reformen har lett till i form av stödinsatser till elever, skolresultat, samt personalkomposition och -omsättning.

Varför är det viktigt?

Många internationella studier har visat att stödundervisning enskilt eller i liten grupp förbättrar elevers lärande i läs- och skrivområdet och matematik, samt att förbättrad undervisning i helklass särskilt gynnar de svagaste eleverna. Huruvida anställning av speciallärare leder till sådana effekter finns dock knappt någon forskning om.

Om speciallärare förbättrar skolresultaten, i linje med reformens intentioner, vore det ett samhälleligt mycket betydelsefullt utfall, i synnerhet om resultaten för lågpresterande elever förbättras, eftersom låga betyg och avsaknad av gymnasiebehörighet är starka riskfaktorer för bland annat hälsoproblem och arbetslöshet. Kunskap om i vilka typer av skolor speciallärare arbetar och speciallärare påverkar användningen av särskilt stöd i form av enskild undervisning och undervisning i liten grupp är dessutom viktig för att förstå orsaker till möjliga effekter på elevers skolresultat, samt för att styra fördelningen av speciallärare och deras arbetsinsatser dit de gör störst nytta.

Hur ska projektet genomföras?

Projektet utgår ifrån registerdata från SCB där vi kan koppla samman nyutbildade speciallärare med skolor och elever och därmed undersöka frågor såsom hur resultatutvecklingen för olika elevgrupper utvecklades före och efter att en speciallärare anställdes vid en skola.

Projektet använder så kallad kvasi-experimentell metod, det vill säga metoder som på olika sätt avser att undersöka effekter genom jämförelse av en interventionsgrupp med en kontrollgrupp (i detta fall skolor som har/inte har anställt en speciallärare), trots att den ursprungliga interventionen inte var randomiserad. De kvasi-experimentella metoder som används i detta projekt är:

1) Jämförelse av skillnader-i-förändringar (difference-in-differences) över tid mellan skolor som har/inte har anställt en examinerad speciallärare. Genom att analysen jämför förändringen över tid mellan skolor, snarare än skillnader mellan skolor vid en given tidpunkt, kontrollerar man för alla skolfaktorer som är konstanta över tid, inklusive mer ”kvalitativa” faktorer som saknas i statistiken, såsom personalens skicklighet och elevernas ambitionsnivå. Därmed undviks många felkällor, så att analysen i högre grad jämför ”äpplen med äpplen” och därmed efterliknar ett experiment med randomiserad indelning i interventions- och kontrollgrupp. Analysen kan i viss mån även kontrollera för faktorer som skiljer sig åt inom skolor över tid, dock inte alla sådana faktorer, vilket motiverar att skillnader-i-förändringar-analysen kompletteras med en ytterligare metod.

2) Jämförelse av utfall inom elever mellan skolämnena svenska och matematik (within-student between-subjects) beroende på om skolan har anställt en speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling eller matematikutveckling. Det faktum att denna analys jämför skolresultaten inom enskilda elever mellan skolämnen medför att analysen kontrollerar för alla ämnesövergripande elevegenskaper, såsom generell kognitiv förmåga, ambition och hembakgrund. Eftersom klass- och skolfaktorer inte skiljer sig åt inom elever kontrollerar analysen även för dessa, såväl vid en given tidpunkt som förändring över tid. Analysen kan dock endast delvis kontrollera för faktorer som är ämnesspecifika, såsom att en elev är starkare i ett skolämne än ett annat.

En jämförelse av resultaten från skillnader-i-förändringar och inom-elev mellan-skolämnen ger en indikation på resultatens stabilitet och trovärdighet.

Vilka ska delta i projektet?

Nils Kirsten, universitetslektor i pedagogik
Maria Rasmusson, universitetslektor i didaktik

Projektets namn och finansiering

Förbättrar speciallärare elevernas kunskaper? Finansieras av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Fler forskningsnyheter

Senast uppdaterad: 2023-11-23