Utveckling av elevers skrivkompetens i skolans första år
2019-11-28
Åsa af Geijerstam har tillsammans med en grupp forskare vid EDU tilldelats medel från Skolforskningsinstitutet för projektet FEAST (Functional writing in Early School Years: Assessment, Teaching and Professional Development). Detta projekt syftar till att definiera skrivnivåer (Writing Proficiency Levels) för lågstadiet samt utveckla och pröva modeller för undervisning och lärande av funktionellt skrivande i årskurs 1-3. Projektet är ett systerprojekt till det norska projektet FUS (Funksjonell skriving i de første soleårene) som bedrivs vid NTNU i Trondheim, se https://www.ntnu.no/ilu/fus
Vad handlar projektet om?
Projektet handlar om undervisning för och bedömning av funktionellt skrivande i tidiga skolår (åk 1-3). Funktionellt skrivande kännetecknas av att skrivandet ses som ett verktyg för kommunikation och lärande. Forskning visar att arbete med funktionellt skrivande, skrivande som lärs ut i meningsfulla sammanhang, tillsammans med undervisning om den alfabetiska koden är effektivt för elevers lärande.
I projektet kommer vi att utveckla forskningsbaserade nivåer för funktionell skrivkompetens i skolans första år. Vi kommer också att ta fram undervisningsresurser för att undervisa i funktionellt skrivande och implementera dessa tillsammans med lärare. En viktig del i projektet är också att systematiskt följa elevers skrivutveckling då de deltar i sådan undervisning som avser främja det funktionella skrivandet.
Hur ska projektet genomföras?
Projektet är indelat i tre steg, där alla steg innefattar samarbete med ett flertal skolor och lärare. I projektets första steg utvecklas nivåer för skrivkompetens och dessa prövas ut tillsammans med lärare. I detta steg arbetar vi också i samråd med lärare med att ta fram undervisningsresurser och skrivuppgifter som ska användas i steg två. I projektets andra steg arbetar 15 skolor under två läsår med det material som utarbetats i steg 1. Detta arbete genomförs enligt en modell som liknar fortbildningsmodeller från t ex Läslyftet, och som därmed är bekant för många lärare. Genom kvalitativa och kvantitativa analyser följer vi hur undervisningen faller ut. Vi följer också 15 skolor som inte genomför den undervisningsinsats som tagits fram inom projektet (kontrollgrupp). I projektets tredje steg följs elevernas skrivande upp ett år efter att undervisningen i funktionellt skrivande avslutats. Lärarnas syn på den undervisningsinsats som de genomfört samlas också in i projektets tredje och avslutande steg.
Vilka ska delta i projektet?
I projektet deltar sex forskare från EDU; Åsa af Geijerstam, Charlotte Engblom, Maria Westman, Maria Rasmusson och Jenny Folkeryd. Professor emerita Caroline Liberg kommer också att finnas med i projektet. Det kommer också att finnas möjlighet för doktorander att delta i projektet, men med egen finansiering.
Projektets namn: Funktionellt skrivande i tidiga skolår. Undervisning, bedömning och professionell utveckling.
Fler forskningsnyheter
-
Feedback i fokus på skandinavisk konferens om språkundervisning
-
Kvalitativ studie om genomströmningen på ämneslärarprogrammen
-
Forskaren Claes Nilholm har gått i pension
-
Medel till forskning om demokrati och högre utbildning
-
Hur påverkar barnomsorgen och förskolorna barns skolgång?
-
Forskningsprojekt ska undersöka skolledares autonomi i Sverige, Finland och på Island
-
Studie om genomströmning på lärarprogrammen vid Uppsala universitet
-
Forskningsprojektet "Forskning om undervisning – en kartläggning och analys av forskningslandskap" (SMART) är avslutat
-
Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag?
-
Positivt beteendestöd i skolan - kausala mekanismer och interaktiva processer
-
Integreringsparadigmets framväxt i Sverige
-
Den klasskapande skolan
-
Implementeringsforskning som ett nytt område inom matematikdidaktik
-
Gestaltad politik – Rumsliga diagram över det politiska systemet i globala gymnasieläroböcker i samhällskunskap (1900-)
-
Generella och ämnesspecifika arbetssätt för digital källkritik
-
Hela staden som förskolegård?
-
Utveckling av elevers skrivkompetens i skolans första år
-
Elevers interaktion med digitala läromedel i matematik
-
Den svenska Waldorfskolan
-
Undervisning för hållbar utveckling
-
De oväntade naturvetarna
-
Införande av programmering i skolans matematik
-
Undervisning och antibiotikaresistens kopplat till biologiämnet