Pågående forskningsprojekt

Hela staden som förskolegård? Utmaningar och möjligheter för innerstadsförskolors mobilitet och plats för lek i täta urbana miljöer, 2020-2023

Detta projekt ska undersöka förtätningens konsekvenser för innerstadsförskolor utan egen gård, med gård på taket eller utsläppsgård. Detta görs med hjälp av etnografiskt fältarbete i ett flertal förskolor i Stockholms innerstad samt genom intervjuer med politiker, planerare och tjänstemän ansvariga för trafik, transporter och förskoleverksamheter i Stockholm Stad. Att undersöka innerstadsförskolors faktiska mobilitetspraktiker i förtätade städer är väsentligt för vår förståelse av små barns tillgång till det offentliga rummet i form av mobilitet, lek och lärande. Utifrån teorier om barndom och mobilitet syftar projektet till att undersöka innerstadsförskolors vardagliga mobilitet och rumsanvändning för att förflytta sig (till fots/med lådcykel/kollektivtrafik), pedagogiska aktiviteter, rörelse och lek i och mellan olika miljöer. De frågor som ställs är:

1. Hur organiserar och förhandlar innerstadsförskolor barns mobilitet och användande av rumslighet avseende resor, pedagogiska aktiviteter, lek och rörelse?
2. Gällande utmaningar och möjligheter; hur erfar barn och pedagoger att hantera barnens behov av mobilitet avseende resor, pedagogiska aktiviteter, lek och rörelse?
3. Vilka förändringar och förbättringar är nödvändiga i det urbana rummet för att stödja barns mobilitet avseende säkra och engagerande resor, pedagogiska aktiviteter, lek och rörelse i och mellan olika miljöer i staden?

Ett ytterligare syfte med projektet är att studera lokala politikers, stadsplanerares och förskoletjänstemäns perspektiv på hur man kan skapa utrymme för små barn och förskolegrupper i förtätade stadsmiljöer.

I en första delstudie genomförs etnografiskt fältarbete i ett flertal förskolor i Stockholms innerstad. I en andra delstudie genomföras intervjuer med lokala politiker, stadsplanerare och tjänstemän ansvariga för trafik, transporter och förskoleverksamheter i Stockholm Stad för deras perspektiv på innerstadsförskolor utan ”traditionella” förskolegårdar och dess konsekvenser för den urbana miljön. Vi undersöker även vilka möjligheter och utmaningar de ser för staden när det gäller att erbjuda miljöer för barn i allmänhet och förskolegrupper i synnerhet. Projektet bidrar till forskning om barns mobilitet genom att fokusera på nya urbana barndomsrealiteter av att leva i täta städer, utan självklar tillgång till säkra utomhusmiljöer.

Forskningsfinansiär: Formas
Projektledare: Katarina Gustafson (Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet) 
Medverkande forskare: Danielle Ekman Ladru (Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet).

Lärande i staden: Tidsrumsliga aspekter av en mobil förskolepedagogik, 2016-2019

Allt fler barn växer idag upp i städer samtidigt som utrymmen för barn i staden har minskat. Även i förskolan har utemiljöernas storlek har minskat, och barn tillbringar alltmer tid inomhus. Barns aktiva deltagande i staden är väsentligt, inte bara för deras fysiska aktivitet utan även för deras känsla av tillhörighet i samhället. Detta är särskilt väsentligt i dagens segregerade städer där barn med olika bakgrund sällan möts. I våra lokala skolmarknader har nu ytterligare ett alternativ uppstått vid val av förskola, nämligen den mobila förskolan. Det är en förskoleverksamhet i en buss som dagligen färdas till olika platser, i och runtomkring staden. Den mobila förskolan introducerade i Sverige 2007 på grund av akut platsbrist men betraktas numer också som ett bra alternativ för barns lärande och utveckling, på grund av dess möjlighet till nya lärmiljöer och utomhuspedagogik särskilt i grönområden och natur. Resultat från en nyligen genomförd pilotstudie (Gustafson & van der Burgt 2015) visar att genom att färdas genom staden och dess närområden får förskolebarnen en känsla av att de känner staden. Den mobila förskolan kan sägas både ”ge barnen möjlighet att komma till staden” som att ”ge erbjuda staden möjlighet att komma till barnen”. Mer forskning behövs dock om mobila förskolans betydelse för barns mobilitet och lärande i staden.

Det övergripande syftet med projektet är studera hur svenska mobila förskolor använder staden som ett pedagogiskt rum.  I projektet ställer vi därför följande frågor:

• Vilka typer av platser besöker mobila förskolan och hur navigerar och deltar barn och pedagoger i dessa platser?
• Vilka är möjligheterna och begränsningarna för barns lärande och interaktion i pedagogiska aktiviteter och vardagliga rutiner i mobila förskolan?
• Vad innebär det att vara ett ’mobilt förskolebarn’ i relation till övergångarna in i och ut ur mobila förskolan?

• Hur organiseras mobila förskolor inom olika kommuner och vilka är skälen till och konsekvenserna av det?

Projektet är utformat som en longitudinell etnografisk studie som kombinerar teorier om tids- rumslig organisation, mobilitet och lärande. Vi börjar med en nationell kvantitativ survey för att skapa en generell förståelse av fenomenet samt att samla skapa kunskap om existerande mobila förskolor i Sverige generellt; avseende geografisk spridning, organisation, tids-rumslig organisering, val av resmål etc. samt hur olika platser i staden används för lärande och interaktion. Kartläggningen kommer också att leda fram till ett urval av två mobila förskolor för den longitudinella kvalitativa studien. Bussarna väljs utifrån att skall vara verksamheter som navigerar i staden på olika sätt och har en variation avseende om barnens socioekonomiska och etniska bakgrund. Fältarbete kommer att genomföras under drygt ett och ett halvt år, under inskolningen när en grupp barn börjar i den mobila förskolan, deltagande under ett läsår (inklusive alla årstider) och deras övergång till förskoleklassen. Vi kommer att använda metoder som deltagande observationer, videoinspelningar, formella intervjuer och informellt samtal samt GPS-spårning av såväl bussen som barnen.

Projektet bidrar med ny kunskap om ett växande men inte tidigare studerat fenomen - den mobila förskolan - samt om hur barn i förskoleåldern navigerar, deltar i och lär sig i staden. Genom att vi kombinerar olika teoretiska perspektiv på ett innovativt och fruktbart sätt bidrar projektet även till forskningsfältets utveckling.

Forskningsfinansiär: Vetenskapsrådet
Projektledare: Katarina Gustafson
Medverkande: Katarina Gustafson, Danielle Ekman Ladru, Ann-Carita Evaldsson, Tanja Joelsson, Helen Melander, Maria Ojala och Jonas Risberg

Mobilitet, informellt lärande och medborgarskap i mobila förskolor, 2016-2019

Barns levnadsvillkor och mobilitet har förändrats i våra städer samtidigt som utrymmet för barn minskar. Ett aktivt deltagande i staden är dock väsentligt för barn och då inte enbart utifrån att vara fysiskt aktiva utan även för att kunna få tillgång till staden och erhålla rumslig kompetens genom att navigera i stadens olika delar och lära sig att möta såväl olika människor som platser. Detta är särskilt viktigt eftersom den ökade skol- och boendesegregationen har lett till delade städer där barn från olika bakgrunder sällan möts. Numer erbjuder lokala skolmarknader ytterligare ett nytt fenomen och valmöjlighet vid val av förskola, nämligen den mobila förskolan. Hittills finns emellertid lite kunskap om förskolebarns mobilitet samt om hur yngre barn erfar och kan utöva sin medborgerliga rätt till staden. Den mobila förskolan är en verksamhet på en buss som dagligen åker till olika platser i och kring staden, där nya lärmiljöer erbjuds. För att förstå barns mobilitet i offentliga miljöer, lärande och medborgarskap är projektets syfte att kartlägga och granska de sätt på vilket den mobila förskolan erbjuder barn möjligheter att navigera, delta i och lära från stadens olika miljöer. Utifrån teorier om mobilitet, lärande och medborgarskap kommer vi att genomföra en etnografisk studie med multipla metoder, inklusive en nationell enkätundersökning. Forskningsgruppen har väldokumenterad expertis inom fältet barns geografier och pedagogik.

Forskningsfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond
Projektledare: Danielle Ekman Ladru

Talking and Texting on the Move: Exploring Children’s Media Literacy practices in Peer Groups

Projektets svenska titel: Tala, texta, googla: Etnografiska analyser av barns media literacy praktiker i kamratgrupper

Projektets övergripande syfte är att undersöka de media literacy praktiker som barn (9-12 år) utvecklar när de använder digitala medier och mobila teknologier hemma, i skolan och på fritidshem. Projektet förväntas bidra med kunskap om de sätt på vilka barn kommunicerar med kamrater, familjen samt lärare i en ålder då de flesta barn har egen mobiltelefon och tillgång till internet. I fokus för projektet är de kommunikativa och multimodala kompetenser (tal och text, bild, film, musik, etc.) som barnen utvecklar samt hur de olika platser och vardagliga sammanhang som barnen vistas i blir en integrerad del av deras literacypraktiker. Vi är intresserade av både det sociala samspel som pågår kring medierna och hur barnen kommunicerar (använder tal, text, bild, ljud, etc.) med digitala och mobila teknologier (online och face-to-face).

Projektet består av tre delstudier. Den första utforskar hur barnen använder digitala medier och mobila teknologier i olika kamratgrupper på två fritidshem. I den andra delstudien kartlägger vi i detalj medieanvändningen i ett urval kamratgrupper, av vilka ett mindre antal följs över tid under skoltid och hemma. Som dokumentationsmetod använder vi videoetnografi. I en tredje delstudie genomför vi fokusgruppsintervjuer för att fånga upp hur barnen reflekterar kring sin användning av olika teknologier och de ramar som ställs upp av vuxna.

Projektet bidrar med kunskap om hur barn när de använder mobila och digitala teknologier lär sig använda och utveckla nya former för talad och textad kommunikation. Projektet fördjupar därmed förståelsen för den roll som digitala medier har för tillkomsten av nya kommunikationsformer där spatiala och temporala relationer är en del av barns lärandeprocesser. Av betydelse är också de sociala och kommunikativa kompetenser som barn utvecklar för att organisera, granska och reflektera över sin kommunikation, hur de lär sig använda digitala medier, samt hur de utöver aktörskap och kontroll över digitala och mobila teknologier.

Projektansvarig: Helen Melander, UU
Projektdeltagare: Ann-Carita Evaldsson, UU, Pål Aarsand, NTNU, Norge)
Finansiär: Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond
Projektperiod: 2015-2018

En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper

Projektansvarig: E Hjörne, GU
Projektdeltagare: A-C Evaldsson, UU, J Svahn, UU, M. Wrethander, GU
Finansiär: Vetenskapsrådet, UVK
Projektperiod: 2012-2015

Speciella yrken? - ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Projektansvarig:Kerstin Göransson, MH
Delprojekt: Claes Nilholm, UU, K. Gustafson, A-C. Evaldsson, UU
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projektperiod: 2012-2015

Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd

Projektansvarig: Claes Nilholm
Delprojekt: A-C Evaldsson, UU, E Hjörne, GU, K. Gustafson, UU
Finansiär: Vetenskapsrådet, UVK
Projektperiod: 2010-2014

Nationella forskarskolan Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens samhälle (LIMCUL)

Doktorandprojekt: Anna Lindqvist Bergander, A-C Evaldsson
Finansiä: Vetenskapsrådet, UVK
Projektperiod: 2008-2014

LIC forskarskola för förskolan 2: Utforskande lärprocesser och literacy: förskolebarns lärande i språk och matematik

Projektansvarig: Gunnar Åsén, SU
Medsökande: nn-Carita Evaldsson, UU, Caroline Liberg, UU, Monika Vinterek, UmU
Tre licentiander: K Hillström, UU, Gabriella Gejard,UU, Petra Petersen,UU).
Finansiär: Vetenskapsrådet, UVK
Projektperiod: 2012-2015

Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer: institutionella och vardagliga praktiker

Projektansvarig: Polly Björck Willén, Liu
Delprojekt: Asta Cekaite, LiU, A-C Evaldsson, UU, Sally Boyd, GU
Finansiär: Vetenskapsrådet, UVK
Projektperiod: 2012-2015

Urbana barndomar. Tidsrumslig organisering av vardagslivet inom familjer

I samarbete med Danielle van der Burgt, Uppsala Universitet.

Learning, interactive technologies and narrative rembering

Projektansvarig: Roger Säljö, GU
Medsökande: GU: Åsa Mäkitalo; UU: Ann-Carita Evaldsson, Helen Melander, Pål Aarsand, Fritjof Sahlström, Cathrin Martin; SU: P-O Wickman; Liu: Per Linell, Asta Cekaite Nigel Musk).
Finansiärer: Knut & Axel Wallenberg, Riksbanken, Vetenskapsrådet
Projektperioder: 2007-2009, 2010-2013.

LIC forskarskola för förskolan 1: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande

Projektansvarig: Gunilla Dahlberg, SU
Medsökande: Karin Aronsson, SU, Ann-Carita Evaldsson, UU, Caroline Liberg, UU, Monika Vinterek, UmU
Tre licentiander: S. Grunditz, UU, A Hamerslag, UU, Per Norlin, UU.
Finansiär: Vetenskapsrådet, UVK,
Projektperiod: 2010-2013

Pojkar i behov av särskilt stöd. En studie av maskulinitet, socialisation och marginalisering i särskilda undervisningsgrupper

Projektansvarig: A-C Evaldsson, UU,
Projektdeltagare: E. Hjörne, GU, A, Velasquez, UU, Claes Nilholm, UU.
Finansiär: Vetenskapsrådet, UVK
Projektperiod: 2007-2010