SMART – systematisk kartläggning och analys av forskningslandskap

(för fördjupning se referenser längst ner)

Det som skiljer SMART från de flesta andra sätt att genomföra forskningsöversikter är framförallt tre saker.

För det första betraktas utbildningsvetenskaplig forskning som ett forskningsområde med flera legitima paradigm. Med paradigm avses en forskningstradition som bygger på vissa antaganden om hur världen är beskaffad och om hur vi ska få kunskap om den. I våra kartläggningar och analyser har vi använt indelningen i funktionalistiska (ibland kallade positivistiska), tolkande och kritiska paradigm/forskningstraditioner, men det går givetvis att göra andra indelningar. Eftersom vi till stora delar använt Web of Science, vilken till stora delar domineras av anglosaxisk forskning, har vi i våra material ofta hittat en dominans av funktionalism, dock även inslag av både tolkande och kritiska perspektiv.

För det andra menar vi att forskningsöversikter aldrig kan göras från en neutral utgångspunkt och den utgångspunkt vi valt är pragmatismen och dess idé om att forskning kan och bör användas för att utveckla samhället. Tillsammans med den första utgångspunkten innebär detta att vi menar att olika vetenskapliga traditioner kan ge viktiga bidrag till en utveckling av samhälle och utbildning. Vad en sådan utveckling innebär är till delar en värderingsfråga och därför är det viktigt att vara tydlig med de värderingar som forskningen bedöms utifrån.

För det tredje fokuserar vi på vad som är centralt för forskarna själva i den meningen att vi kartlägger och analyserar forskning som ofta citeras av andra forskare. Det innebär inte att vi anser att det självklart är den viktigaste eller bästa forskningen men att den är central. En systematisk kartläggning och reflekterande analys ökar möjligheten att kritiskt granska forskningen och föreslå hur den kan utvecklas. Till exempel är det tydligt i flera material att aktörs-perspektiv är marginaliserade i forskningen.

Det är alltså viktigt att förstå att SMART inte är en metod utan ett angreppssätt med explicita metateoretiska och metodologiska utgångspunkter. Vi skulle vilja se SMART som ett sätt att genomföra reflekterande och systematiska översikter. Att karakterisera översikterna som reflekterande innebär ett erkännande av att det finns flera legitima vetenskapliga paradigm och att man bör förhålla sig explicit till detta faktum samt att vara så tydlig som möjlig med sina egna utgångspunkter. Att sammanställa utbildningsvetenskaplig forskning är således inte en teknisk färdighet där givna metodregler följs utan något som kräver mycket god kännedom om det forskningsområde som analyseras.

I sammanställningen av forskningen finns vissa systematiska steg som kan följas:

Identifiera forskningsarenor och välj ut de mest citerade arbetena (vi har framförallt använt databaserna Web of Science och Scopus eftersom dessa har information om hur ofta arbeten citeras)

Sammanställ bakgrundsdata (antal författare, författarnas institutionstillhörighet mm)

Kartlägg materialet (Vilka teoretiska traditioner utgår forskarna ifrån? Vilken artikelgenre dominerar? Vilka ämnen är centrala? Vilka metoder används? mm)

Gör en fördjupad analys av någon/några aspekter (Hur definieras grundläggande begrepp? Definieras de på olika sätt i olika teoretiska traditioner?)

Det finns inga vattentäta skott mellan kartläggning och analys och SMART ger många möjligheter att analysera olika aspekter av high-impact forskning.

I vårt VR-projekt har vi i centrala delar kartlagt och analyserat forskningsöversikter (och inte empirisk originalforskning) eftersom forskning om undervisning är så oerhört omfattade. Således har vi använt SMART på det som kommit att kallas overview-nivå (orginalforsking-review-overview).

Det finns också många andra sätt att utveckla SMART på, till exempel genom att finna andra sätt att mäta impact på än genom antal citeringar i de nämnda databaserna. Det är också fullt möjligt att till exempel analysera de artiklar i en viss tidskrift vilka haft störst inflytande. Det är också möjligt att utveckla den reflekterande delen genom att sätta forskningen i relation till inte endast vetenskapliga traditioner utan också till utbildningsideologiska utgångspunkter.

I den bok som hänvisas till nedan finns också skisser av hur SMART skulle kunna användas inom samhällsvetenskap och humaniora.

För vidare läsning

Nilholm, Claes. (2017) SMART – ett sätt att göra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur.

Román, H., Sundberg, D., Hirsh, Å,. Forsberg, E. och Nilholm, C. (2021) "Mapping and analysing reviews of research on teaching, 1980-2018, in Web of Science: An overview of a second-order research topography". Review and Education. (kommer snart som webb-publicering)