Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag?
Om projektet JURED
Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag? Det är den övergripande fråga som ställs i projektet JURED (Juridification and Education), som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (2022-) och som engagerar forskare från pedagogik och juridik.
Projektet tar sin utgångspunkt i att de rättsliga regleringarna av den svenska skolan har förändrats markant under det senaste decenniet, och att vi vet alldeles för lite om hur dessa förändringar kommer till uttryck i olika sammanhang, och framför allt vilka konsekvenser de leder till.
För att kunna studera den förändrade juridiska styrningen används inkorporeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter (ofta kallad barnkonventionen) som empiriskt exempel. Konventionen är ett mycket aktuellt exempel då den från och med den 1 januari 2020 har blivit nationell lag. Beslutet har föregåtts av en remissrunda där svaren från olika organisationer återspeglar skilda uppfattningar. Medan en del välkomnar beslutet och betonar vikten av att barns rättigheter ges större juridisk tyngd, så varnar andra för bristande förutsägbarhet och att många fall nu kommer behöva lösas i domstol. Vad som faktiskt kommer att hända är en öppen fråga.
Det som däremot är uppenbart är att beslutet, för den svenska skolan innebär ytterligare ett steg av juridifiering där den juridiska inramningen av skolan, särskilt under det senaste decenniet, redan har varit föremål för stora förändringar. Med inkorporeringen sätts frågan om barns rättigheter tydligt i fokus, och därmed också frågan om lärarrollen då lärare är den yrkesgrupp som ytterst ska tillgodose att barn får en god utbildning där deras rättigheter blir tillgodosedda. Men vad innebär det att verka för barns rättigheter? Hur ska lärare exempelvis agera i situationer där olika rättigheter hamnar i konflikt med varandra?
Syftet med projektet är att bidra med kunskap om vad som händer när barnkonventionen iscensätts på olika nivåer i det svenska skolväsendet. Den teoretiska ramen utvecklas från ett läroplansteoretiskt perspektiv, där olika sätt som konventionen om barnets rättigheter iscensätts på analyseras i relation till olika dimensioner av juridifiering samt med ett intresse för de möjligheter och utmaningar som kan följa för utbildning. En central utgångspunkt är att det som projektet teoretiskt benämner som juridifiering ’görs’, det vill säga det är inte något som sker av sig själv utan skapas, upprätthålls och förändras av handlande människor.
Två delstudier genomförs, en med fokus på nationell nivå (fyra myndigheter) och en på lokal nivå (tre kommuner och två grundskolor i varje). Nationella och lokala texter analyseras och intervjuer genomförs med nyckelpersoner inom myndigheterna samt med lärare, rektorer och skolchefer.