Utbildningars innehåll och praktik
Aktuella forskningsprojekt
Hur motverka rasism inom utbildning? En kvalitativ studie av lärares anti-rasistiska agerande
Medverkande: Andreas Bergh, STEP/Utbildning & Demokrati, Örebro University , Emma Arneback, Örebro University , Jan Jämte, Örebro University , Matilda Wiklund, Örebro University , Asgeir Tryggvasson, Örebro University , Tomas Englund, Örebro University .
Projektbeskrivning: Projektet How to Counteract Racism in Education. A qualitative study of teachers’ anti-racist actions undersöker hur lärare i skolan utvecklar och använder olika anti-rasistiska handlingsstrategier, mot bakgrund av att rasism, etnisk diskriminering och högerextrem nationalism under 200-talet vuxit fram i Sverige i likhet med flera andra europeiska länder.
Högskolepedagogiska utvecklingsenheters formering och kompetensbyggande
Deltagare: Andreas Bergh, STEP/Utbildning & Demokrati, Örebro University, Tone Dyrdal Solbrekke, Oslo University, Ester Fremstad, Oslo University, Trine Fossland, Tromsø University, Ragnhild Sandvoll, Tromsø University, Tomas Englund, Örebro University, Kristin Ewins, Örebro University, Johan Wickström, Uppsala University, Ciaran Sugrue, University College Dublin, Molly Suthpen, The University of North Carolina at Chapel Hill.
Projektbeskrivning: Det komparativa projektet Formation and Competence Building of University Academic Developers syftar till att undersöka och pedagogiska utvecklingsenheters egen kompetensbyggande på fem universitet i Sverige, Norge och USA. Trots att undervisning och lärande är en kärnverksamhet för universiteten så finns det lite kunskap om dem som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete inom akademin.
Lärares autonomi i Sverige, Finland, England och Tyskland
Medverkande: Wieland Wermke, STEP, Uppsala universitet och Maija Salokangas, Trinity College, Dublin
Projektbeskrivning: I ett svenskt sammanhang har lärares autonomi diskuterats flitigt och debatterats huruvida landets lärare under de senaste tjugo åren har förlorat autonomi samt hur detta kan relateras till en allmän försämring av lärares arbetssituation. Vidare har en generell diskussion förts om den den svenska skolan. I Sverige jämförs ofta svenska lärares autonomi med lärarkåren i andra länder. Mestadels används Finland som jämförelse men även Tyskland och England dyker upp i debatterna om autonomi. Projektet har sin utgångspunkt i dessa diskussioner, dock argumenterar vi för att det är nödvändigt med ökade kunskaper om hur lärarautonomi skiljer sig i olika länder för att kunna jämföra. Internationella jämförelser av lärares autonomi finns dock i dagsläget i mycket liten omfattning.
Projektet syfte blir därmed att undersöka hur lärare i Sverige, Finland, England och Tyskland upplever professionell autonomi i sitt yrke, vilket också omfattar erfarenheter från utbildning och fortbildning. Autonomi menar i projektet i lärares handlingsutrymme för agens. Utgångspunkt i projektet är lärares autonomi som ett flerdimensionellt fenomen; vilket kan skilja sig i handlingsutrymme, och kvalité samt vem i lärarkåren som egentligen har handlingsutrymme. Våra resultat relateras därefter till de kontextuella villkor lärare arbetar under i de respektive länderna. Exempelvis olika ansatser i skolans styrning och sociokulturella traditioner som påverkar skolsystemet och dess utformning.
Följande forskningsfrågor ställs i projektet:
- I vilka delar i sin profession upplever svenska, finska, engelska och tyska lärare ett handlingsutrymme för agens i ett professionellt handlande, dvs. autonomi?
- Hur och av vem upplever lärare sig begränsas eller begränsar autonomin?
- Vilka likheter och skillnader finns det i svenska, finska, engelska och tyska lärares perspektiv på autonomi?
- Hur påverkar olika nationella ramar, t.ex. olika skolstyrningsmodeller, lärares perspektiv på autonomi?
För jämförelsen av de fyra länderna kommer vi använda oss av en enkätstudie som ska inkludera minst 200-250 lärare per land. Utvecklingen av enkäten kommer bygga på en etnografisk förstudie av 3 skolor i de respektive fyra länderna, där lärare intervjuas och observeras. Detta gör vi gör vi för att kunna utskilja dessa delar i yrket där lärares handlingsutrymme konstitueras och utnyttjas. Denna förstudie samt en fördjupad litteraturstudie om lärarprofessionen i alla 4 länder utgör grunden för utvecklingen av giltiga och tillförlitliga instrument.
Publikationer: Wieland Wermke & Eva Forsberg (2017), ”The changing nature of autonomy. Transformations of the late Swedish teaching profession.”, Scandinavian Journal of Educational Research 61(2), 155-168.
Wieland Wermke (kommande, 2017), Autonomi och bedömning. Bedömningskulturer utifrån ett komparativt perspektiv, in: Viveca Lindberg, Inger Eriksson, Astrid Pettersson (Eds.), Lärares bedömningsarbete: förutsättningar och villkor, Göteborg: Gleerups.
Wieland Wermke (2016), ”Development and Autonomy. Conceptualising on the teaching profession in different national contexts”, i: Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Stina Hallsén, Henrik Román, Wieland Wermke (Eds.), Att ta utbildningens komplexitet på allvar. En vänskrift till Eva Forsberg, Uppsala: Uppsala Studies in Education 138, pp. 325-340.
Wieland Wermke & Maija Salokangas (ed., 2015), Autonomy in Education, Special Issue of Nordic Journal of Studies in Educational Policy 1(2).
Wieland Wermke & Maija Salokangas (2015), Autonomy in Education: theoretical och theoretical and empirical approaches to a contested concept”, Nordic Journal of Studies in Educational Policy 1(2), http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v1.28841
Wieland Wermke & Gabriella Höstfält (2014), ”Silent and explicit borrowing of international policy discourses. The case of the Swedish teacher education reforms of 2001 and 2011”, Educational Inquiry, 5 (4) http://dx.doi.org/10.3402/edui.v5.23417
Wieland Wermke & Gabriella Höstfält (2014). "Contextualising teacher autonomy in time and space. A model for comparing various forms of governing the teaching profession." Journal of Curriculum Studies 46 (1), 58-80.
Wieland Wermke (2013) Development and Autonomy. Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts. Stockholm University. (avhandling i didaktik)
Wieland Wermke & Eva Forsberg (2012), Knowledge sources and autonomy. German and Swedish Teachers’ continuing professional development of assessment knowledge, Professional Development in Education, 38 (5), 741-758 (part of PhD thesis).
Läxhjälpsmarknaden – skolans skuggutbildning och läroplanskod
Medverkande: Eva Forsberg (projektledare) och Stina Hallsén, STEP samt Helen Melander och Johanna Svahn, CLIP, och Marie Karlsson, samtliga Uppsala universitet.
Projektbeskrivning: Läxhjälp i olika former är ett växande och stundom omdebatterat fenomen som idag drivs i såväl privat, kommunal som ideell regi. Läxhjälpen befinner sig i skärningspunkten mellan den ordinarie skolverksamheten och hemmet och är därför ett intressant objekt att studera för att synliggöra och utvidga frågan om var och hur skola bedrivs. Vi analyserar läxhjälpsmarknaden som en skuggutbildning till den ordinarie skolverksamheten. I projektet utvecklas kunskap kring läxhjälp i ett läroplansperspektiv. Vi undersöker och analyserar vilka kunskaper, normer och värden som prioriteras, vilka identiteter som kan formas och vilken läroplan som läxhjälp som praktisk verksamhet kodifierar. Med andra ord identifierar och analyserar vi skuggutbildningens läroplanskod. Dessutom uppmärksammar vi konsekvenser för relationen hem/skola liksom skola/fritid.
Avhandlingsprojekt
Differentiering och valfrihet i skolan
Medverkande: Erik Lindskog, STEP, Uppsala universitet (doktorand)
Projektbeskrivning: Differentieringsfrågan är ständigt närvarande i skolans uppdrag och utformning. Den dominerade diskussionen om enhetsskolan under 1900-talet och har aktualiserats i samband med de senaste 30 årens ökade möjligheter för föräldrar och elever att välja skola. I detta avhandlingsprojekt ska vi beskriva differentieringen ur två perspektiv: dels den strävan efter en enhetsskola som skulle ersätta tidigare parallellskolesystem, dels den omstrukturering av skolsystemet som ett friare skolval har gett.
Differentieringsfrågan ges därefter en teoretisk inramning mot bakgrund av de senaste årens förändringar i samhället och i utbildningspolitiken. Det empiriska underlaget är främst statliga utredningar, propositioner och riksdagstryck samt forskningsrapporter, avhandlingar och myndighetstryck.
Publikationer: Arnman, G., Järnek, M. & Lindskog, E. 2004: Valfrihet - fiktion och verklighet. STEP: Research Reports, No. 4.
Kritik och högre utbildning
Deltagare: Leo Berglund STEP, Uppsala universitet (doktorand)
Projektbeskrivning: Avhandlingsprojektet behandlar högre utbildning i kritiskt tänkande. Varför, och på vilka villkor, betraktar utbildningsinstitutioner kritik som en tillgång? Utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv undersöks både framväxten av idén om kritiskt tänkande som en specifik form av utbildning och införandet av kurser i kritiskt tänkande i Sverige.
Socialisation i forskarutbildning
Medverkande: Joel Jansson, STEP, Uppsala universitet (doktorand)
Projektbeskrivning: Avsikten med avhandlingsprojektet är att utveckla kunskap om socialisation i och genom forskarutbildning och i synnerhet dess professionella aspekter, den professionella socialisationen. Forskarutbildning är av stor betydelse för nationellt välstånd, internationell konkurrenskraft och globala utmaningar. Inte sällan beträder forskarutbildade personer inflytelserika positioner inom viktiga samhällsinstitutioner så som forskning, politik och näringsliv. I avhandlingen generaliseras och specificeras aktiviteter och processer involverade formandet av blivande doktorer. Särskild uppmärksamhet riktas mot relationen mellan handledare och doktorand, en relation helt central för forskarutbildningens strukturella och kulturella processer. Med handledningen betraktad så som en institution analyseras den professionella socialisation som påbjuds doktorander genom ett urval praktiker avsedda att inverka på både resultatet och genomförandet av forskarhandledningen. Det empiriska materialet består av såväl statlig policy och praktiknära texter som intervjuer med handledare, doktorander och handledarutbildare.
Publikationer: Jansson, J. & Román, H (2016).The making of a professional academic: an analysis of Swedish doctoral supervision policy. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, NordSTEP 2016, 2: 32734 - http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v2.32734.
Övriga projekt
Här ingår avslutade forskningsprojekt, projekt som pågått över lång tid, tidigare doktorandprojekt, samt projekt med viss anknytning till STEP
Att nå ut i klassrummen: Jämförande studier av mellanrummen mellan förväntat, iscensatt och upplevt/uppnått läroplansarbete
Medverkande: Daniel Pettersson, STEP, Högskolan i Gävle, Wieland Wermke, STEP, Uppsala universitet, Ulrika Bennerstedt, Stockholms universitet och Gerry Czerniawski, East London University, England.
Projektbeskrivning: Läraren har en central roll inom all undervisning. Det är läraren som tolkar, systematiserar och vägleder eleverna till den kunskap som utbildning förväntas ge. Vi vet genom didaktik och läroplansforskning att detta sker i komplicerade och svåröverblickbara sammanhang. Ett samhälles viljeinriktning med utbildning formuleras vanligtvis i en läroplan. Läroplanen kan kännetecknas som den samhälleliga förväntan som ställs på den uppväxande generationen. Denna vilja kan till exempel studeras i kursplaner och läroböcker där läroplanen i många fall ges en avspegling. Utifrån bland annat läroplan, kursplan och läroböcker tolkar, systematiserar och iscensätter lärarna sedan det som slutligen upplevs och förhoppningsvis uppnås av eleverna utifrån deras tolkningsram och livsvärld. Följaktligen kan läroplansarbete kännetecknas som att det handlar om en ständig rörelse av överföringar och översättanden mellan olika nivåer och individer. Fokus för projektet blir därför hur innehållsliga överföringar och översättningar görs i läroplansarbetet. Detta görs ur ett jämförande perspektiv vad det gäller nivåer, individer och nationer.
En värdefull skola
Medverkande : Andreas Bergh, STEP, Uppsala universitet, Anna-Lena Englund, Tomas Englund, Karin Engström och Ingemar Engström, Örebro universitet.
Projektbeskrivning: Projektet En värdefull skola – en studie av värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan i relation till skolans värdegrund och barnkonventionen är ett samarbete mellan Institutionen för hälsovetenskap och medicin (barn- och ungdomspsykiatri) och Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (pedagogik) vid Örebro universitet. Under senare år har en rad olika program utvecklats för att bedriva främjande och förebyggande arbete avseende psykisk ohälsa i svensk skola. Flera projekt har syftat till att värdera det vetenskapliga stödet för effekter av program av olika slag. Målet är att endast evidensbaserade metoder bör användas i skolan. En viktig utgångspunkt i projektet En värdefull skola är att effektivitet inte är en tillräcklig grund för rekommendationer av främjande och förebyggande program i skolan. Projektets syfte är istället att undersöka vilka centrala värden som dessa program bygger på och hur de överensstämmer med skolans demokratiska värdegrund. Programmen analyseras med avseende på den syn på barn och unga som kommer till uttryck samt vilka pedagogiska konsekvenser som program av detta slag kan tänkas medföra. Vidare analyseras programmen med avseende på vilken teoretisk grund dessa program vilar på och vilka metoder som används. Programmen analyseras också i förhållande till barnets rätt och till barnkonventionen.
Publikationer: Bergh, Andreas (2017): Rektorer i ett föränderligt utbildningslandskap. I Ingemar Engström, red: Skolans arbete med elevers psykiska hälsa. s 49–71. Malmö: Gleerups.
Bergh, Andreas, Englund, Anna-Lena & Engström, Karin (2017): Promotions- och preventionsprogram. I Ingemar Engström, red: Skolans arbete med elevers psykiska hälsa. s 73–89. Malmö: Gleerups.
Bergh, Andreas, Englund, Anna-Lena & Englund, Tomas (2015): Från gemenskap till självkontroll – om den skiftande synen på jämnårigsocialisation i skolan. I Åsa Bartholdsson & Eva Hultin, red: Sociala relationer, värdegrund och professionalitet. s 17–33. Malmö: Gleerups.
Bergh, Andreas & Englund, Tomas (2014): A changed language of education with new actors and solutions: The authorization of promotion and prevention programmes in Swedish schools. Journal of Curriculum Studies 46(6), s 778–797.
Skolans innehåll i ett läroplansteoretiskt perspektiv – diverse publikationsprojekt
Medverkande: STEP-medlemmar med kollegor i nationella och internationella nätverk.
Projektbeskrivning: Mindre och större bok- och publikationsprojekt med läroplansteoretisk grund
Publikationer i urval: Pettersson, D., Prøitz, T. & Forsberg, E. (2017). From role models to nations in need of advice: Norway and Sweden under the OECD’s magnifying glass. Journal of education policy
Forsberg, E., Pettersson, D. (2016). Meritokrati – modernitetens läroplanskod. I Wärvik, G., Runesdotter, C., Forsberg, E., Hasselgren, B., Sahlström, F. (2016). Skola, lärare, samhälle: vänbok till Sverker Lindblad. Göteborgs universitet.
Mølstad, C., Pettersson, D. & Forsberg, E. (2016). Legitimization of knowledge: policy versus research by PISA and TIMSS. NERA 2016, Social Justice, Equality and Solidarity in Education : Book of Abstracts. S. 148-149.
Wermke, W., Forsberg, E. (2016). The changing nature of autonomy: Transformations of the late Swedish teaching profession. Scandinavian Journal of Educational Research, 61(2): 155-168
Wärvik, G., Runesdotter, C., Forsberg, E., Hasselgren, B., Sahlström, F. (2016). Skola, lärare, samhälle: vänbok till Sverker Lindblad. Göteborgs universitet.
Forsberg, E., Nihlfors, E., Pettersson, D. & Skott, P. (2015). Codification of present Swedish curriculum processes: linking educational activities over time and space. AERA 2015 Annual Meeting, "Toward Justice: Culture, Language, and Heritage in Education Research and Praxis", 16-20 April 2015, Chicago, Illinois.
Wermke, W., Pettersson, D. & Forsberg, E. (2015). Approaching the space issue in Nordic curriculum theory: national reflections of globalisation in social studies/citizenship textbook pictures in Sweden, England and Germany. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(1)
Forsberg, E., Pettersson, D. (2014). European Educational Transfer and Curriculum Displacement: the Swedish case. I A. Nordin & D. Sundberg (Eds) Transnational Policy Flows in European Education: Oxford: Symposium Books.
Forsberg, E., Nordzell, A. (2013). ‘Dialogue’ for school improvement? Nordic Studies in Education, 33: 187-203
Englund, T., Forsberg, E. & Sundberg, D. (Red.) (2012). Vad räknas som kunskap? Stockholm: Liber.
Forsberg, E., Wermke, W. (2012). Knowledge sources and autonomy. German and Swedish Teachers’ continuing professional development of assessment knowledge.. Professional Development in Education, 38(5): 741-758
Forsberg, E. (Ed.) (2011). Curriculum Theory Revisited: Curriculum as content, pedagogy and evaluation. Saarbrücken: LAP LAMBERT Academic Publishing.
Román, H. (2006). Skönheten och nyttan: Om synen på gymnasiesvenskans litteraturundervisning 1947-1985 /. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. Uppsala.
Román, H.(red., 2005). Kursplaner som styrinstrument. STEP: Research Reports, No 5.
Forsberg, E. (Ed.) (2003). Skolan och tusenårsskiftet. En vänbok till Ulf P Lundgren. STEP: Research Reports, No 2. Uppsala universitet.
Skolans kunskapssyn
Medverkande: Ingrid Carlgren, Stockholms universitet (projektledare), Eva Forsberg, STEP, Uppsala Universitet, Inger Eriksson, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitet.
Projektbeskrivning: Skola, kunskap och lärande med fokus på läroplan, pedagogisk verksamhet och bedömning. Ett Skolverksprojekt, 2009.
Publikationer i urval: Carlgren, I., Forsberg, E. & Lindberg, V. (Red.) (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Forsberg, E. (2010). Kunskapssamhället och Utopia Pedagogicum. I Inger Eriksson, Viveca Lindberg, Eva Österlind (Red.). Uppdrag, undervisning, kunskap och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, E., Pettersson, D. (2014). European Educational Transfer and Curriculum Displacement: the Swedish case. I Andreas Nordin & Daniel Sundberg (Eds) Transnational Policy Flows in European Education: Oxford: Symposium Books.
Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan
Medverkande: Annica Löfdahl Hultman (projektledare) och Hector Perez, Karlstads universitet, Maria Folke-Fichtelius, STEP, Uppsala universitet och Håkan Löfdahl, Linköpings universitet.
Projektbeskrivning: Ett treårigt VR-finansierat projekt som inleddes 2012 och som syftar till att - via det systematiska kvalitetsarbetet - studera förskollärarprofessionen i dagens svenska förskola, sett i de ökade krav på synliggörande som är resultatet av en kombination av marknadsanpassning och ökad statlig kontroll. Projektets övergripande frågor handlar om hur förskollärare handskas med dessa krav på synliggörande, hur de framställer sig själva och sin verksamhet samt vilka delar i verksamheten som exponeras och vilka delar som osynliggörs när förskolans verksamhet dokumenteras. Som underlag för våra analyser använder vi olika typer av policytexter producerade på statlig nivå, kvalitetsredovisningar producerade på några utvalda förskolor samt på kommunledningsnivå i två medelstora städer, intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt observationer vid personalmöten.
Utbildning för likvärdighet - Social, språklig och kulturell inkludering
Medverkande: Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) under ledning av Hans Nytell, STEP, Uppsala Universitet koordinerar projektet inom Erasmus+ som är ett Strategic Partnership. FBA:s partners är Bildungswerk i Kreuzberg (BKW) i Berlin Germany och Alt Valley Community Trust (AVCT) i Liverpool, England.
Projektbeskrivning: Education for Equity (EFE) är ett internationellt projekt inom Erasmus+ med fokus på utsatta barn och ungdomar. Genom strategiskt partnerskap mellan Sverige, Tyskland och England jämförs olika perspektiv på internationella problem som ungdomsarbetslöshet och skolavhopp. EFE syftar till att utveckla kunskap, metoder och strategier för att förbättra situationen för Europas utsatta unga. Erasmus+ är EU-kommissionens nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014–2020. Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) vid Uppsala universitet koordinerar projektet EFE under 2014–2017.Ett strategiskt partnerskap består av minst tre deltagande organisationer från tre olika länder. FBAs partners är Bildungswerk in Kreuzberg (BKW), Berlin i Tyskland, och Alt Valley Community Trust (AVCT), Liverpool i England. Se vidare www.educationforequity.eu
Utbildningsutbudet för barn mellan 11 till 15 år inom den obligatoriska skolan i olika europeiska länder
Medverkande: François Baluteau (projektansvarig), Université Lumière Lyon 2, Frankrike, Vincent Dupriez, Université de Louvain, Belgien, Guadalupe Francia, Uppsala universitet, Philippe Losego, Haute Ecole Pédagogique de Lausanne, Schweiz, Marie-Pierre Moreau, University of Roehampton, London, Storbritannien, Annie Pilote, Université Laval, Kanada, Aina Tarabini, Universidad de Barcelona, Spanien.
Projektbeskrivning: Projektet syftar till att göra en komparativ analys om differentieringspraktiker inom den pedagogiska organisationen för skolan för barn 11-15 år i olika europeiska länder. Projektet finansieras av Université Lumiere Lyon i Frankrike 2014-2015. Finansieringen omfattar ett nätverkssymposium och gemensamma publikationer.
Projektet utgår från följande frågor: Vilka pedagogiska differentieringspraktiker finns i organisationen av skolan för barn från 11-15 i de olika europeiska länderna som ingår i projektet? Vilka möjliga konsekvenser har dessa differentieringspraktiker i relation till segregering och exkludering av elever från socialt utsatta grupper i dessa europeiska länder? Vilka likheter och skillnader finns mellan de deltagande länderna?
Tidigare avhandlingar
Wermke, Wieland (2013). Development and autonomy: conceptualising teachers' continuing professional development in different national contexts. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86705
Román, Henrik (2006). Skönheten och nyttan: Om synen på gymnasiesvenskans litteraturundervisning 1947-1985 /. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006
Forsberg, Eva (2000). Elevinflytandets många ansikten. Diss. Uppsala : Univ.