Utbildningsforskning – formering av kunskaper och kunskapsfält

Aktuella projekt

Forskning om undervisning: systematisk kartläggning och analys av forskningslandskap

Medverkande: Claes Nilholm (projektledare), Eva Forsberg och Henrik Román, Uppsala universitet, Åsa Hirsch, Högskolan i Jönköping, Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, Växjö

Projektbeskrivning: Detta VR-finansierade projekt som startat 2017 syftar till att utveckla kunskap kring forskning om undervisning och därigenom om undervisningen i sig själv, genom att sammanställa och systematiskt analysera undervisningsrelaterade review-artiklar (forskningsöversikter) under ett längre tidsspann. Ett underordnat syfte är att pröva SMART-formatet, en metod för att genomföra systematiska forskningsöversikter. Projektets övergripande forskningsfrågor är:

Vilka ämnen och vilka metateoretiska, teoretiska/begreppsliga och metodologiska förhållningssätt dominerar inom undervisningsforskningen?
Vilka är dess viktigaste resultat?
Hur har kunskapen om undervisning utvecklats över tid och inom olika forskningsfält?
Hur väl representerar översikterna den forskning som de sammanfattar?
Vad kan SMART bidra med kunskapsmässigt och metodologiskt, och hur kan det verktyget utvecklas vidare?

Internationella jämförelser och reformering av utbildning i välfärdsstaten

Medverkande: Daniel Pettersson (STEP, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet), Gun-Britt Wärvik (Göteborgs universitet), Sverker Lindblad (Göteborgs universitet), Thomas S Popkewitz (University of Wisconsin-Madison)

Projektbeskrivning: Internationella jämförelser av skolresultat (t.ex. PISA och TIMSS) spelar en betydelsefull roll i utbildningspolitiska diskussioner och i bedömningar av kvalitet och utveckling av utbildningssystem. Antalet forskningsprogram som ägnar sig åt internationella jämförelser har ökat de senaste åren och under 2000-talet publicerades drygt tiotusen artiklar och böcker inom detta fält. Utvecklingen indikerar inte bara förändringar i forskarvärlden utan den visar också på förändringar i samhället – bland annat kan en övergång till ett kunskapssamhälle med mer fakta och kunskaper tillgängliga för allt fler skönjas. Forskning och vetenskap får i detta nya sätt att organisera samhället en förändrad position, mer i riktning mot ökad öppenhet för möten mellan besökare med olika intressen och erbjudanden. Gränser mellan vetenskap och samhälle luckras gradvis upp och villkoren för kunskapsproduktion och etablering av fakta och sanningar förändras. Det är av stor betydelse att analysera innebörden av dessa förändringar för utbildningsforskning vilket är den övergripande avsikten med projektet. Frågor vi söker svar på rör på så sätt formandet av utbildning i ett kunskapssamhälle. Hur etableras fakta om utbildning, dess brister såväl som möjligheter till förändring, och vad betyder detta för inriktning och styrning av utbildning?

Publikationer i urval: Pettersson, D, Popkewitz, T. S. & Lindblad, S. (2016) On the use of Educational Numbers: Comparative Constructions of Hierarchies by means of Large-Scale Assessments. Espacio, Tiempo y Education. 3 (1) 177-202

Pettersson, D, Popkewitz, T. & Lindblad, S (2017) Into the Greyzone: Agencies betwixt and between governmental policy, research and practice? Nordic Journal of Studies in Educational Policy.

Lindblad, Sverker, Pettersson, D. och Popkewitz, T.S. (2015): International Comparisons of School Results: A Systematic Review of Research on Large Scale Assessments in Education. Delrapport från SKOLFORSK-projektet, Vetenskapsrådet 2015. Stockholm

Re/formeringen av forskningsfältet högre utbildning

Medverkande: Eva Forsberg STEP, Uppsala universitet, Lars Geschwind, KTH och Maja Elmgren, TUR, Uppsala universitet samt Wieland Wermke, Anna-Maria Olsson, samtliga STEP, Uppsala universitet.

Projektbeskrivning: I en undersökning genomförd på uppdrag av Vetenskapsrådet/UVK har vi kartlagt anslag från forskningsråd, publikationer och mötesplatser för forskning om högre utbildning som bedrivs av forskare vid svenska lärosäten. Empirin som omfattar perioden 2000-2013 har analyserats och tematiserats. Vi konstaterar vid sidan av vikten att skapa nationella mötesplatser också ett behov av studier om: Ny teknik och nya kommunikations- och undervisningsformer; Akademiskt arbete; Kvalitet och kvalitetsarbete; Kopplingen forskning – utbildning; Forskarutbildningen; Styrning och ledning av högre utbildning samt Högre utbildning som forskningsfält.

Mot bakgrund av forskningsöversikten har vi gått vidare med att utveckla och bygga upp en databas kring forskning om högre utbildning så att vi kan beforska och besvara frågor om re/formeringen av forskningsfältet högre utbildning. Vi fokuserar särskilt epistemologiska och metodologiska frågor, forskningsmiljöernas framväxt och utveckling genom olika forskares aktiviteter och nätverksbildningar samt relationen till policy och praktik.

Publikationer: Forsberg, E. & Geschwind, L. (2016). The Academic Home of Higher Education Research: The Case of Doctoral Theses in Sweden. I J. Huisman & M. Tight (red.) Theory and Method in Higher Education Research., Emerald Group Publishing Limited. 69-93

Geschwind, L. & Forsberg, E. (2015). Forskning om högre utbildning – aktörer, miljöer och teman. Stockholm: Vetenskapsrådet/UVK.

Forsberg, E. (2012). Formation of links to research through thesis writing: the case of the Swedish teacher education. Paideia Revista de education, Conceptión, Chile: Universidad de Concepción. 71-102

Översikter av utbildningsvetenskaplig forskning: epistemologiska, sociala och politiska effekter

Medverkande: Ingemar Bohlin (projektledare) Göteborgs universitet, Eva Forsberg, STEP, Uppsala universitet och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Projektbeskrivning: I detta VR-finansierade projekt med start 2014 undersöker vi epistemologiska, sociala och politiska effekter av den tilltagande formaliseringen av översikter av utbildningsvetenskaplig kunskap. De effekter som studeras är direkt relaterade till spänningen mellan formalisering och professionellt omdöme. Vi anlägger ett perspektiv som utgår från teknik- och vetenskapsstudier och använder teoretiska begrepp från Aktörnätverksteori. Projektet bygger dels på analyser av översikter och texter som på olika sätt belyser dem, dels på intervjuer med involverade aktörer. Projektet består av tre delar. I delprojekt 1 jämförs formaliserade och informella översikter inom två fält, i den internationella utbildningsvetenskapliga litteraturen. Vi undersöker i vilken mån de representationer av kunskap som ges i översikter är en funktion av de syntesformat som tillämpas. Delprojekt 2 är en analys av svenska format för kunskaps- och forskningsöversikter. Delprojekt 3 är en studie av de nya formaliserade syntesformatens effekter på relationen mellan svenska utbildningsforskare, policymakare och lärare/skolledare.

Publikationer i urval: Adolfsson, C-H., Forsberg, E. & Sundberg, D. (forthcoming). När evidensrörelsen kom till den svenska skolan. I Alvunger, M. & Wahlström, N. (red.). Den evidensbaserade skolan. Svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

Adolfsson, C-H. & Sundberg, D. (2017). Att forskningsbasera den svenska skolan: Policyinitiativ under 25 år. Pedagogisk forskning i Sverige.

Bohlin, I. (2016). Conceptualising Epistmological Barriers to the Synthesis of Educational Research: A Challenge to Science and Technology Studies. I M. Elmgren, M. Folke-Fichtelius, S. Hallsén, H. Román & W. Wermke (red.). Att ta utbildningens komplexitet på allvar: En vänbok till Eva Forsberg. Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis.

Adolfsson, C-H. & Sundberg, Daniel (2015). Att forskningsbasera skolan – En analys av utbildningspolitiska frågeställningar och initiativ över en 20 års period. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.

Bohlin, I., Forsberg, E. & Sundberg, D. (2012). Översikter av utbildningsvetenskaplig forskning: epistemologiska, sociala och politiska effekter. Projektansökan. Dnr: 2012-5051. Stockholm: Vetenskapsrådet/UVK.