Utbildningspolitik – styrning, ledning och ledarskap

Aktuella forskningsprojekt

Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag?

Medverkande: Detta projekt, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (2022-2024), engagerar forskare från pedagogik och juridik: Andreas Bergh, STEP, Uppsala universitet, Emma Arneback, Utbildning och Demokrati, Örebro universitet, Tomas Englund, Utbildning och Demokrati, Örebro universitet samt Lotta Lerwall, Uppsala universitet. Till projektet relateras även Maria Rosén, STEP, Uppsala universitet.  

Projektbeskrivning: Projektet tar sin utgångspunkt i att de rättsliga regleringarna av den svenska skolan har förändrats markant under det senaste decenniet, och att vi vet alldeles för lite om hur dessa förändringar kommer till uttryck i olika sammanhang, och framför allt vilka konsekvenser de leder till. För att kunna studera den förändrade juridiska styrningen används inkorporeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter (ofta kallad Barnkonventionen) som empiriskt exempel. Konventionen är ett mycket aktuellt exempel då den från och med den 1 januari 2020 har blivit nationell lag. Beslutet har föregåtts av en remissrunda där svaren från olika organisationer återspeglar skilda uppfattningar. Medan en del välkomnar beslutet och betonar vikten av att barns rättigheter ges större juridisk tyngd, så varnar andra för bristande förutsägbarhet och att många fall nu kommer behöva lösas i domstol. Vad som faktiskt kommer att hända är en öppen fråga. Det som däremot är uppenbart är att beslutet, för den svenska skolan innebär ytterligare ett steg av juridifiering där den juridiska inramningen av skolan, särskilt under det senaste decenniet, redan har varit föremål för stora förändringar. 

Syftet med projektet är att bidra med kunskap om vad som händer när barnkonventionen iscensätts på olika nivåer i det svenska skolväsendet. Projektets teoretiska ram utvecklas från ett läroplansteoretiskt perspektiv där olika sätt som konventionen om barnets rättigheter iscensätts på analyseras i relation till olika dimensioner av juridifiering samt med ett intresse för de möjligheter och utmaningar som kan följa för utbildning. Två delstudier genomförs, en med fokus på nationell nivå (tre skolmyndigheter) och en på lokal nivå (tre kommuner och två grundskolor i varje). Nationella och lokala texter analyseras och intervjuer genomförs med nyckelpersoner inom myndigheterna samt med lärare, rektorer och skolchefer.  

Forskarutbildningens socialisation, styrning och ledning

Medverkande:  Eva Forsberg, STEP, Uppsala universitet, Maja Elmgren, TUR, Uppsala universitet, Åsa Lindberg-Sand och Anders Sonesson, Lunds universitet, samt Joel Jansson (se vidare avhandlingsprojektet Socialisation i forskarutbildning), STEP, Uppsala universitet

Projektbeskrivning: Projektet omfattar både teoretiska och empiriska studier av forskarutbildning inom olika vetenskapsområden. Vi utvecklar kunskap om styrning, ledning och organisering av forskarutbildning. Dessutom undersöks hur kvalitet kan begreppsliggöras, analyseras och utvecklas sett utifrån forskarutbildningens skilda identiteter och kulturer. En utgångspunkt för projektet är att betrakta forskarutbildning som forskning, utbildning och samverkan. I projektet visar vi hur forskarutbildningen formas i skärningspunkten mellan dels vetenskapliga traditioner, praktiker och akademisk kultur, dels styrning och reglering, dels samhälleliga krav och förväntningar. Dessutom framgår att forskningen om forskarutbildningen är både internationellt och nationellt begränsad, men att det samtidigt finns en relativt omfattande kunskap som beprövad erfarenhet genom peer review-institutionen och från resultat av utredningar och utvärderingar. Särskilt fokuseras i ett avhandlingsprojekt relationen mellan handledare och doktorand samt socialisering och lärande. 

Publikationer: Jansson, J. & Román, H (2016).The making of a professional academic: an analysis of Swedish doctoral supervision policy. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, NordSTEP 2016, 2: 32734 - http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v2.32734

Elmgren, M., Forsberg, E., Lindberg-Sand, Å., Sonesson, A. (2016). The Formation of Doctoral Education. Lund University.

Elmgren, M., Forsberg, E., Lindberg-Sand, Å., Sonesson, A. (2014). Ledning för kvalitet i forskarutbildningen. Stockholm: SUHF. 

Elmgren, M., Forsberg, E., Lindberg-Sand, Å. & Sonesson, A. (2014). Doctoral education shapes the academy – what shapes doctoral education? I Proc. ICED 2014 London: International Consortium for Educational Development. 

Elmgren, M. & Forsberg, E. (2011). Management and leadership of doctoral education. I The second Scandinavian Conference on Research Education, SCORE. 9 november 2011. 

Forsberg, E. & Lindberg-Sand, Å. (2015). Doctoral education on the move. NERA-conference. Gothenburg.

Nationella reformer möter lokala genomförandestrukturer

Medverkande: Detta VR-finansierade projekt (2009-2015) engagerar flera forskare, vilket delvis framgår av publikationerna nedan. Det drivs gemensamt från Umeå universitet: Professor Olof Johansson, Centrum för Skolledarutveckling och Uppsala universitet: Professor Elisabet Nihlfors Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, STEP. Projektet genomförs till stora delar med fyra nordiska länder med totalt ett 20-tal medverkande forskare. Den nordiska kärngruppen består av ovanstående samt Lejf Moos Århus universitet, Köpenhamn, Jan Merok Paulsen, Oslo universitet, Mika Risku Jyväskylä universitet. Forskningsassistenterna Sara Karlsson och Linda Jervik Steen, STEP, Uppsala universitet deltar i projektet bland annat med bearbetning av kvantitativa och kvalitativa data (SPSS, Nvivo). 

Projektbeskrivning: Forskningen har Skolchefen (högsta ansvariga tjänsteman för utbildning hos huvudmannen) som en utgångspunkt för de olika delstudier som genomförts. Totalundersökningar har inom projektet genomförts av skolchefer 2009 och 2014; Politiker i kommuner med ansvar för utbildning (2012); Skolledare (rektorer och förskolechefer) hos kommunala och fristående huvudmän (2012), en riktad undersökning till förskolechefer (2014) samt mellanchefer, en tjänst placerad mellan skolchef och skolledare (2014). Undersökningarna består av såväl elektroniska enkäter, återkommande intervjuer, som data från olika offentliga register. Arbetsmetoderna har även inkluderat seminarier med olika målgrupper och presentationer på olika internationella och nationella konferenser. Motsvarande undersökningar har genomförts de fyra nordiska länderna nämnda ovan. Politikerundersökningen har även genomförts i hela USA (Tom Alsbury). 

Under 2015 genomförs ett ytterligare antal analyser av det totala material som nämns ovan för en slutlig syntes vilken kommer att presenteras i ett antal olika artiklar såväl internationellt som nationellt. Resultat har publicerats löpande under projekttiden i olika internationella tidskrifter, i bokserien Studies in International Leadership och Educational Governance Research (Springer) samt i böcker och antologier utgivna bl.a. av Gleerups förlag. 

I denna forskning är huvudmannanivån en viktig utgångspunkt för att belysa styrning och ledning i ett globalt sammanhang. En djupstudie har nyligen avslutats i en större svensk stad där relationerna mellan politiker, tjänstemän på huvudmannanivå samt skolledare har studerats. Bakgrundsmaterialet kunde hämtas från den nationella studien och kompletteras med lokala förhållanden, se vidare Pia Skott et al 2015:Att styra och leda skola - ett lokalt perspektiv). 

Publikationer i urval, övergripande: Paulsen, J. M., Strand, M., Nihlfors, E., Brinkkjær, U, Karnevio, P. et al. (2014): Multilevel Governance. In Moos, L. & Paulsen, J.M. (Eds); School Boards in the Governance Process. Dordrescht: Springer 149-163. 

Holmgren, M., Johansson, O. & Nihlfors, E. (2013): Sweden: Centralisation and Decentralisation as Implementation Strategies. In Moos, L. (Ed): Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership. Is there a Nordic model? Dordrecht: Springer Studies in Educational Leadership 19. 

Johansson, O., Holmgren, M., Nihlfors, E., Moos, L., Skedsmo, G., Merok Paulsen, J & Risku, M. (2013): Local Decisions Under Central Watch: A Nordic Quality Assurance System. In Moos, L. (Ed): Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership. Is there a Nordic model? Dordrecht: Springer Studies in Educational Leadership 19. 

Holmgren, M., Johansson, O., Nihlfors, E. & Skott, P. (2012): Local School Governance in Sweden: Boards, Parents and Democracy. Journal of School Public Relations. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. 33(1):8.28 

Holmgren, M., Johansson, O. Nihlfors, E. & Skott, P. (2012): Local School Governance, in Sweden: Boards, Parents and Democracy. In Kowalski, T (Ed) Journal of School Public Relations (JSPR) International Perspectives on School-Parent Relations. Volume 33- Winter 2012. 

Holmgren, M., Johansson, O., Nihlfors, E. & Stark, E. (2012): Att bygga en rondell i rusningstrafik? Uppföljning av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen. Umeå: Umeå universitet, Centrum för skolledarutveckling. 

Skolchefer: Johansson, O. & Nihlfors, E. (2014): The Swedish Superintendent in the governing structure of the school system. In Nir, A. (Ed). The Educational superintendent: Between trust and regulation: An international perspective. New York: Lambert Academic Publishing. 

Paulsen Merok, J., Johansson, O., Moos, L., Nihlfors, E., Risku, M. (2014): Superintendent Leadership Under Shifting Governance Regimes. International Journal of Educational Management, Emerald Group Publishing Limited. 28(7):812-822. 

Johansson, O. & Nihlfors, E. (2014): The Swedish Superintendent in the Policy Stream. NLPS Leadership and Policy in Schools. Philadelphia: Routledge. 

Nihlfors, E., Johansson, O., Moos, L., Paulsen, J.M. & Risku, M. (2013): The Nordic Superintendents´ Leadership Roles: Cross National Comparisons. In Moos, L. (Ed): Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership, Dordrecht: Springer, 173-192. 

Nihlfors, E., Johansson, E., Moos, L., Merok Paulsen, J. & Risku, M. (2013): The Nordic Superintendents´ Leadership Roles: Cross-National Comparison. In Moos, L. (Ed): Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership. Is there a Nordic model? Dordrecht: Springer. Johansson, O., Moos, L., Nihlfors, E., Paulsen, J.M. & Risku, M. (2011): The Nordic superintendents´ leadership roles: cross-national comparisons. In MacBeath, J. & Townsend, T. (eds.): International Handbook on Leadership for learning. 

Nihlfors, E. (2007): Decentralisation, Control and Administration of the School Sector at the Municipal Level in Sweden: The Role of the Director of Education. In Odora Hoppers, C., Lundgren, U.P., Pampallis, J., Motala, E., Nihlfors, E.(eds.) 2007: Dilemmas of Implementing Education Reforms. Explorations from South Africa and Sweden. Uppsala: Uppsala university, STEP. 

Nihlfors, E. (2005): The position of Director of Education in the Control and Administration of the School Sector. In Sajdak, Anna (Ed): Praktyka tworzenia edukacyjnej wspólnoty. Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellónskiego. 

Nihlfors, E. (2003): Skolchefen i skolans styrning och ledning. Uppsala: Uppsala Studies in Education 102. 

Skolledare: Nihlfors, E., Jervik Steen, L. & Johansson, O. (2015): Förskolechefen - en viktig länk i utbildningskedjan. Malmö: Gleerups. 

Nihlfors, E. & Johansson, O. (Red.) (2014): Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. Malmö: Gleerups. 

Nihlfors, E. & Johansson, O. (2013): Rektor – en stark länk i styrningen av skolan. Stockholm: SNS Förlag. 

Nihlfors, E. (2010/2012/2014/2015): Skolledare – att förverkliga det nationella uppdraget. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (Red). (2010): Lärande Skola Bildning. Stockholm: Natur & Kultur. 

Nihlfors, E. School (2000): School development in the Baltic Countries in the 90´ies. Copenhagen: Nordic Council of Ministers 2000:534 

Politiker: Skott, P., Nihlfors, E. & Karlsson, S. (2015): Att styra och leda skola: - ett lokalt perspektiv. Uppsala: EDU 

Nihlfors, E., Paulsen, J. M., Skedsmo, G., Moos, L., Pulkkinen, S. & Kanervio, P. (2014): Role and Influence of School Boards on Improving Educational Quality. In Moos, L. & Paulsen, J. M. (Eds.): School Boards in the Governance Process. Dordrecht: Springer. 

Høyer, H. C., Paulsen, J.M., Nihlfors, E., Kofod, K., Kanervio, P et al. (2014): Control and Trust in Local School Governance. In Moos, L. & Paulsen, J.M. (Eds): School Boards in the governance Process. Dordrecht: Springer. 

Johansson, O., Nihlfors, E. & Jervik Steen, L. (2014): School Boards in Sweden. In Moos, L. & Paulsen, J. M. (Eds): School Boards in the Governance process. Dordrecht: Springer. 

Moos, L., Paulsen, J., Nihlfors, E., Kanervio, P. Pulkinen, S. (2014): Educational Governance: Politics, Administration and Professionalism. In Moos, L. & Paulsen, J.M. (Eds.): School Boards in the Governance. Process. Dordretch: Springer.

Vem styr skolan? Kommunen, skolan och staten under 60 år av skolreformer i en föränderlig värld

Medverkande: Henrik Román (projektledare) och Stina Hallsén, STEP, Uppsala universitet, Johanna Ringarp, Uppsala universitet och Andreas Nordin, Linnéuniversitetet, Växjö. 

Projektbeskrivning: Projekt som är ett VR-finansierat inleddes 2014, utgår från ett antal förstudier kring Stockholms skolpolitiska historia. Vi genomför en jämförande historisk studie ur ett läroplansteoretiskt perspektiv av skolpolitik i fyra kommuner under perioden 1950-2010. De aktuella kommunerna är Stockholm, Malmö, Växjö och Tierp. Genom att välja fyra kommuner med skilda demografiska, geografiska och politiska förutsättningar och varierande utbildningsresurser undersöker vi balansen mellan statlig och kommunal styrning inom ramen för den kommunala skolpolitiken, samt den kommunala variationen. Hur mycket skiljer sig den kommunala skolpolitikens och skolans utveckling i storstad, mellanstor stad och glesbygd? 
Projektet har tre övergripande frågor: 

  • Hur likformig har den svenska skolan varit?
  • I vilken mån har kommunala skolpolitiker och skoladministratörer satt en kommunal prägel på den lokala skolutvecklingen, när de hanterat statliga påbud och riktlinjer för skolan?
  • Vilka internationella influenser har präglat den kommunala skolpolitiken?

Publikationer: Román, H., Hallsén, S., Ringarp, J. & Nordin, A: (under utgivning 2017): Skola mellan kommun och stat. 50 år av skolreformer i ett kommunalhistoriskt perspektiv. Acta Universitatis Uppsaliensis. Uppsala Studies in Education.

Román H, Hallsén S & Nordin A. (2016): ”Geografisk rättvisa i svenska skolreformer – Ett kommunalt perspektiv”, i:  Elmgren, M. et al. (red.) Att ta utbildningens komplexitet på allvar. En vänskrift till Eva Forsberg, Uppsala: Uppsala Studies in Education.

Román, H., Hallsén, S., Nordin, A., & Ringarp, J. (2015). Who governs the Swedish school? Local school policy research from a historical and transnational curriculum theory perspective. Nordic Journal of Studies in Educational Policy 1(1), 81-94. http://nordstep.net/index.php/nstep/issue/view/1679

Hallsén, S., Ringarp, J., Román H. & Nordin, A (2014). Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år. Vägval i skolans historia, tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, 2014/3-4, http://www.undervisningshistoria.se/vagval/

Román, H., Hallsén, S., Nordin, A., & Ringarp, J. (2014). Who governs the Swedish school? Municipality, school and state during 60 years of Swedish school reforms in a world of change. Project application to the Swedish Research Council [Vetenskapsrådet]. Vetenskapsrådet: Stockholm.

 Román, H. (2014). Från folkskoleinspektion till utbildningsförvaltning: Stockholms skolförvaltning efter 1958 : svensk skola i ett kommunalpolitiskt perspektiv. Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

 Román, H. (2013). I valfrihetens tidevarv: Friskoledebatt i fullmäktige 1980-2010. I: Torbjörn Nilsson (Red.), Du sköna nya stad: Privatisering, miljö och EU i Stockholmspolitiken (s. 45-86). Stockholm: Stockholmia förlag.

 Román, H. (2013). Stockholm - friskolornas huvudstad. I: Torbjörn Nilsson (Red.), Du sköna, nya stad: Privatisering miljö och EU i Stockholmspolitiken (s. 87-116) Stockholm: Stockholmia förlag.

 Román, H. (2011). I enhetsskolans tidevarv: Skoldebatter i fullmäktige 1950-1985 (s. 159-210). I: Torbjörn Nilsson (Red.), Stockholm blir välfärdsstad: Kommunalpolitik i huvudstaden efter 1945. Stockholm: Stockholmia förlag.

AVHANDLINGSPROJEKT

Juridiferiering och kontroll av skolväsendet

Medverkande: Judit Novak, STEP, Uppsala universitet (doktorand) 

Projektbeskrivning: Avhandlingsprojektet fokuserar i huvudsak inspektionen och kontrollen av skolväsendet; hur den förändras i relation till lagstiftning och kvalitets- och utvärderingspolicy i internationella, nationella och lokala sammanhang, samt hur dessa förändringar (re)konstruerar skolans mål, innehåll och genomförande och påverkar vår föreställning om vad kunskap är och vad utbildning syftar till. I detta ryms bland annat frågor om hur elevens ställning i skola och utbildning argumenteras, konstrueras och hanteras i förhållande till rådande rättssäkerhetsideal.

Publikationer: Novak, J., & Carlbaum, S. (kommande). Juridification of Examination Systems: Extending State Level Authority through Regrading of National Tests. Accepted for publication in Journal of Education Policy.

Novak, J. (kommande). Juridification of Educational Spheres: The Case of Sweden. Journal of Educational Philosophy and Theory.

Novak, J. (2016). Juridification and Education. In Michael A. Peters (Ed.). Encyclopedia of Educational Philosophy and Theory, pp. 1-6. Singapore: Springer. DOI: 10.1007/978-981-287-532-7_480-1

Novak, J. (2016). Skolan och rättssäkerheten – vad har en elev rätt att kunna? I M. Gustavsson, E. Hållén, & T. Österman (red.) Vad ska en svensk kunna? Utbildningens dilemma – intressenas spel. Göteborg: Daidalos förlag.

Novak, J. (2014). Anpassningarnas för(e)ställning: Om Skolinspektionens tillsyn som en scen för förändring. Utbildning & Demokrati, 23(1), 127-144.

Carlbaum, S., Hult, A., Lindgren, J., Novak, J., Rönnberg, L. & Segerholm, C. (2014). Skolinspektion som styrning. Utbildning & Demokrati, 23(1), 5-20.

Berg, G., Andersson, F., Bostedt, G., Novak, J., Perselli, J., Sundh, F. & Wede, C. (2014). Skolans kommunalisering och de professionellas frirum: Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering, bilaga 3 i SOU 2014:05 Staten får inte abdikera: Om kommunaliseringen av den svenska skolan (ss. 435-789). Stockholm: Fritzes.

Novak, J. (2013). De styrdas röster: Rektorers berättelser om Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Utbildningsvetenskapliga studier, 2013:1. Härnösand: Mittuniversitetet.

Juridifieringen och rektorsrollen

Medverkande: Maria Rosén STEP, Uppsala universitet (doktorand)

Övriga projekt

Här ingår avslutade forskningsprojekt, projekt som pågått över lång tid, tidigare doktorandprojekt, samt projekt med viss anknytning till STEP.

Att styra och leda skola - ett lokalt perspektiv

Medverkande: Pia Skott, Elisabet Nihlfors och Sara Karlsson (forskningsassistent), STEP, Uppsala universitet 

Projektbeskrivning: Detta interaktiva projekt med Uppsala kommun har finansierats av Vinnova och genomfördes under hösten 2014. Det inleddes med att en av de ledande skolpolitikerna i kommunen ställde frågan: Skollagen ger rektorer stor beslutanderätt i skolfrågor. Politiker vill ibland prioritera annorlunda. Hur skall de bäst förenas? Med denna som bas formulerades ett syfte i två delar: Att bidra till ökad systemförståelse, både för aktörer i och utanför systemet och att uppmuntra till ökad kommunikation och förtroende mellan rektorer och deras kommunala huvudmän.

Effekter av rektorsutbildning

Medverkande: Pia Skott, STEP, Stockholms universitet, Monica Törnsén, Umeå universitet,

Projektbeskrivning: Sedan 2010 måste alla rektorer gå det statliga rektorsprogrammet, om de inte har en utbildning som kan jämställas med denna. Staten har därmed infört ett utbildningskrav på rektorerna. Under tre år utbildas de i skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning och skolledarskap. Genom denna reform ska andra reformer förverkligas. Det rör sig om en statlig reform, en ideologisk styrning, riktad direkt till en av den lokala nivåns huvudaktörer: rektorer.
Projektet syftar till att studera effekterna av programmet. Det handlar om rektors upplevda effekter, men också av synliga effekter inom ramen för rektorernas huvudmannasammanhang och rektorers arbete inom ramen för den inre organisationen. Eftersom det finns begränsat med studier av utbildningseffekter vad gäller rektorer är målsättningen för projektet att bidra med ny kunskap på området. Sammanlänkat med frågan om utbildningseffekter finns frågor om styrning och ledning och värdet av utbildning i relation till dessa. Projektet är treårigt (2014-2016) och finansieras av IFAU.

Rektorsutbildning mellan akademi och profession

Medverkande: Andreas Bergh och Eva Forsberg, båda STEP, Uppsala universitet 

Projektbeskrivning: Statens engagemang för att anställda rektorer för barn- och ungdomsskolan ska genomgå en befattningsutbildning har rört sig från erbjudande till krav på utbildning. Samtidigt har den flyttat in i akademin och är nu en uppdragsutbildning på avancerad nivå. Rektorsutbildningens mål och innehåll återfinns i ett spänningsfält mellan villkoren för ledarskapets utövande i skolan och akademins mål och krav. Vi beskriver och analyserar lärosätens intresseanmälningar för att få bedriva rektorsutbildning, bedömargruppens utlåtanden och den ansvariga myndighetens beslut. Med syfte att undersöka tesen om rektorsutbildningens dubbelhet analyseras i detta kapitel de kunskaper, värden och normer som kodifieras i dokumenten.

Publikationer: Bergh, Andreas & Forsberg, Eva (2016): Rektorsutbildningens Janusansikte [The Janus face of the National school leadership training programme]. In Michael Gustavsson, Tove Österman & Ellinor Hållén, eds: Vad ska en svensk kunna? Utbildningens dilemma – intressenas spel [What does a Swede need to know? The dilemma of education – the play of interests]. p 41–72. Göteborg: Daidalos.

Skolchefers förändrade ledningsuppdrag i den nya mål- och resultatstyrningen

Medverkande: Lars Svedberg, RUT, Uppsala universitet (projektledare), Bo Nestor, Stockholms universitet, Eva Forsberg, STEP, Uppsala universitet samt Kristina Malmberg, Torbjörn Hortlund, Stefan Weinholz, Lillemor Rhenberg, m.fl. samtliga RUT, Uppsala universitet. 

Projektbeskrivning: I ett 3-årigt VR-projekt förlagt till Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet utvecklar vi kunskap om hur kommunala skolchefer manövrerar i ett föränderligt statligt och kommunalt spänningsfält. Följande frågor uppmärksammas: Vad betyder fokuseringen på resultat för skolchefens ledning av rektorerna? Vad räknas som giltiga och meningsfulla resultat? Vem är resultatansvarig? Hur hanteras ansvarsfrågan vad gäller resultat mellan skolchef och rektor? Hur leder skolchefen kommunens rektorer? Hur tolkar skolchefen sitt uppdrag och vad är ett gott arbete? Den kommunala skolchefen agerar i spänningen mellan politik/profession, offentligt/privat och på många olika nivåer. Omfattande enkätstudier till olika aktörer liksom mer avgränsade intervju-, dokument och fallstudier ingår i projektet. 

Publikationer i urval: Svedberg, L. (Red.) (2014). Rektorn, skolchefen och resultaten: mellan profession och politik. Stockholm: Gleerups Utbildning AB. 

Forsberg, E. (2014). "Rätt man på rätt plats" i redovisningssamhället. I Lars Svedberg (Red.) Rektorn, skolchefen och resultaten: mellan profession och politik. Stockholm: Gleerups Utbildning AB. 

Hortlund, T., Malmberg, K & Forsberg, E. (2013). Management in an era of performance. NERA. Norway. 

Svedberg, L. (2010). Skolchefers förändrade ledningsuppdrag i den nya mål- och resultatstyrningen. Projektansökan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tidigare avhandlingsprojekt

Hallsén, Stina (2013). Lärarutbildning i skolans tjänst? [Elektronisk resurs] : En policyanalys av statliga argument för förändring. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2013. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-209672

Skott, Pia (2009). Läroplan i rörelse [Elektronisk resurs] : det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2009 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89356

Folke-Fichtelius, Maria (2008). Förskolans formande: statlig reglering 1944-2008. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9276

Pettersson, Daniel (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9268

Nytell, Hans (2006). Från kvalitetsidé till kvalitetsregim: [om statlig styrning av skolan]. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006

Nihlfors, Elisabet (2003). Skolchefen i skolans styrning och ledning [Elektronisk resurs]. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2003

Senast uppdaterad: 2022-07-07