Borgerlig feminism eller klassolidaritet? Arbetarklasskvinnors agerande och strategier i den borgerliga kvinnorörelsen kring sekelskiftet 1900

Deltagare: Johanna Ringarp (projektledare), Anne Berg
Finansiär: Vetenskapsrådet (förvaltas av Stokholms universitet)
Pågår: 2019-2021

Decennierna kring sekelskiftet 1900 uppstod massrörelser i de västeuropeiska industristaterna som drev frågan om det demokratiska styrelsesättets införande och för allmän och lika rösträtt. Arbetarrörelser, liberala rösträttsrörelser och kvinnorörelser var drivande i denna utveckling. Målet skulle sedan komma att realiseras i de flesta länder under 1900-talets första decennier. Rösträtt för män infördes i Sverige 1907 och för kvinnor 1919.

När det kommer till just rösträttens införande för kvinnor har den första vågen av feminism lyfts fram som en särskilt betydelsefull faktor. Kvinnorörelsen har rent allmänt belysts inom forskningen, och klassperspektivet har ofta varit framträdande. Tidigare forskning har dock i tämligen stor utsträckning kommit fram till att valet måste förstås inom ramen för teorier om förborgerligande (som ett uttryck för en borgerlig hegemoni), eller teorier om politisk mobilisering på basis av delade erfarenheter av patriarkalism (inte minst i hushållet och på arbetsplatsen). Få studier har dock sökt förstå arbetarkvinnornas handlande i dessa föreningar och vad de som grupp delade som kan förklara varför de valde den borgerliga feminismen framför klassolidariteten. I relation till den tidigare forskningen kommer följande projekt att studera arbetarkvinnornas handlande, deras möjlighetshorisonter och de historiska omständigheter som formade dessa. Med utgångspunkt i frågan i vilken mån engagemanget i klassöverbryggande borgerligt feministiska rörelser kan tolkas som en strategi från arbetarklasskvinnornas horisont, är det övergripande syftet med följande projekt att problematisera bilden som tidigare forskning tecknat av arbetarkvinnors verkande, aktörskap och handlade inom ramen för den första vågen av feminism.

Projektet utgår från att studera en period som utmärktes av rigoröst ojämlika strukturella förhållanden. Ojämlikheten tog sig uttryck i till exempel språk, kläder, uppförande, möjlighetshorisonter, ekonomi, överlevnadsmöjligheter och lagliga rättigheter att delta i arbetslivet eller i det politiska livet skilde sig åt mellan kön och sociala klasser. Strukturerna upprätthölls av den politiska-juridiska statsmakten. Men inom ramen för dessa strukturer valde dock underordnade och marginaliserade grupper att engagera sig för politisk reformering av detta samhälle (och delvis är dagens situation produkt av deras engagemang). Bilden av den första vågen av feminism är dock att den var en borgerlig produkt som bjöd in arbetarkvinnor på sina egna villkor; bilden av kvinnorna är att de var utelämnade till en borgerlig ideologiöverföring. I alltför stor utsträckning har arbetarklasskvinnornas aktörskap dels underskattats i tidigare forskning, dels i alltför stor utsträckning inte beforskats. Historiska studier av underordnade gruppers handlande är därmed viktig kunskap för att nyansera den bild som idag finns och därmed också hur dagens reformrörelser för ökad jämlikhet kan förstås.

Förutom att nyansera och problematisera den process som lett fram till dagens situation samt underordnade gruppers aktörskap, vill vi också framhålla projektets teoretiska bidrag. Frågor om underordnade gruppers handlande och strategier har sällan teoriserats med hjälp av Pierre Bourdieus begreppsapparat. Bourdieus teorier om habitus och kapital har i första hand använts för att förklara eliters sociala handlande och särskilt deras sociala reproduktionsstrategier. Vi vill därmed bidra till teoribildningen kring underordnade gruppers handlande genom att använda begreppen habitus, strategi och (politisk och kulturellt) kapital på historiska förhållanden. Till syvende och sist handlar det teoretiska bidraget om att utveckla vårt historiska och därmed samtida tänkande kring hur vi ska förstå varför vissa människor vänder sig emot rådande maktstrukturer och engagerar sig politiskt för att förändra dessa.