Det första valet: förskolans expansion, marknadisering och ökade betydelse i familjers utbildningsstrategier

Deltagare: Esbjörn LarssonHåkan ForsbergIda LidegranJennifer WaddlingJohannes WestbergAndreas Alm Fjellborg 
Finansiär: Vetenskapsrådet
Pågår: 2018-2020

Konferensen Contemporary Perspectives on Preschools and Society»

Det första valet i utbildningssystemet sker för de allra flesta familjer idag under barnets första levnadsår. Då väljs vanligtvis förskola. Detta är ett högst påtagligt val; om du inte aktivt väljer förskola erbjuds du heller ingen plats. Därmed blir alla familjer som behöver barnomsorg tvungna att förhålla sig till ett utbildningsrelaterat val mycket tidigt i barnens liv, långt innan barnet själv kan ha en egen åsikt i frågan.
Det tidiga valet som avkrävs föräldrar som vill erhålla barnomsorg pekar mot att det existerar någon form av förskolemarknad, det vill säga i den enkla meningen att vi har ett utbud av förskolor som föräldrar kan välja bland. Jämfört med andra nivåer i utbildningssystemet har utbudet av icke offentliga verksamheter varit som störst inom förskolan. Detta har bland annat sin grund i att förskolan inte är en obligatorisk skolform och att den har en lång historia av privata alternativ. I modern tid har det tagit sig uttryck i föräldrakooperativ, som har funnits sedan 1970-talet, och andra privata alternativ som introducerades från och med 1992 och framåt. De marknadsekonomiska inslagen inom förskolan konsoliderades ytterligare i och med den ekonomiska styrningen som genomfördes år 2009 då den så kallade barnomsorgspengen introducerades. Detta gör att de kommunala förskolorna idag konkurrerar på en marknad tillsammans med alltifrån små idéburna verksamheter (ex. Montessori, Reggio Emilia) till stora vinstdrivande koncerner (ex. Pysslingen, TP förskolor och Vittra). Mot bakgrund av denna utveckling kan man fråga sig om inte valet av förskola gått från att enbart handla om att skaffa barnomsorg för sina barn till att åtminstone för vissa föräldrar också handla om att inom ramen för en utbildningsstrategi ge sina barn en perfekt inledning på en framtida utbildningsbana.
Syftet med föreliggande projekt är att tillföra kunskap om den svenska förskolans roll för olika familjers utbildningsstrategier samt dess expansion och marknadisering från framförallt 1980-talet och framåt. Mot bakgrund av att dessa aspekter av förskolan är kraftigt underbeforskade kommer projektet att kunna bidra med ny viktig kunskap om både förskolans roll i dagens utbildningssystem och dess världsunika expansion. Projektet bedrivs inom ramen för två olika delstudier. Den första av dessa tar sig an hur familjer väljer förskola till sina barn medan den andra studerar framväxten av den marknad där familjerna fattar sina val. Grundläggande för studier av dessa fenomen är begreppen strategi och marknad. Vad det gäller strategibegreppet hämtar projektet stöd i Pierre Bourdieus sociologi och tanken om strategier som uttryck för mer djupgående strukturer än medvetna och rationella val. I studiet av förskolesfären som en marknad utgår projektet från begreppet kvasimarknad såsom en beskrivning av en konkurrensutsatt verksamhet som finansieras med offentliga medel. Delstudie 1 har två analytiska ingångar. I en första del genomförs en större statistisk studie, där skillnader i förskoleval studeras genom att undersöka olika förskolors barnsammansättningar utifrån föräldrars olika tillgångar. Den andra delen är kvalitativt inriktad där intervjuer med olika familjer angående val av förskola utgör det empiriska inslaget. Delstudie 2 tar i sin tur sig an frågan om förskolans expansion och marknadisering. Detta sker genom studier med särskilt fokus på tiden från 1980- talet och framåt. Dessa undersöker dels den politiska processen och förändringar i synen på förskolans uppgift, dels utbudet av förskolor och hur den marknad på vilken föräldrar kan välja barnomsorg för sina barn vuxit fram. Preliminära studier har i detta sammanhang visat att sedan år 1998 har det skett en markant ökning av andelen bolagsdrivna förskolor medan andelen förskolor som bedrivs som föräldra- respektive personalkooperativ har minskat.