Relationen mellan utbildning och kultur
Utbildningssociologi undersöker förhållandet mellan utbildning, ekonomi och politik samt social skiktning och rörlighet, liksom relationen mellan utbildning och kultur, dess roll både för att bevara det bestående samhället och för att förändra det.
Utbildningssociologi
Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis arbetslivets förändringar och globalisering. Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen vid institutionen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.
I flertalet utbildningssociologiska studier anläggs två perspektiv. Å ena sidan utforskar vi utbildningsstrategier, dvs. hur individer och grupper med olika tillgångar använder utbildningssystemet. Å andra sidan vill vi förstå hur den sociala värld ser ut i vilken dessa strategier utvecklar sig, dvs. fältet av utbildningsinstitutioner. Detta fält utgörs inte av lärosäten, skolor och utbildningsinriktningar tagna för sig, utan av systemet av relationer mellan dem, av de positioner de intar i förhållande till varandra och av den historia som skapat dessa positioner. Ett särskilt intresse ägnas åt förhållandet mellan vad studenter, elever eller lärare har i bagaget (kulturellt kapital och andra tillgångar) och den ordning som råder inom utbildningsväsendet. Ännu ett huvudintresse gäller relationen mellan utbildning och yrkeskarriärer inom skilda sociala fält så som ekonomins, politikens eller kulturens. I flertalet projekt anläggs historiska perspektiv.
Utbildningssociologin leds av Mikael Börjesson, Ida Lidegran och Mikael Palme. Stora delar av verksamheten bedrivs i anslutning till forskningsgruppen för Utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet.
Mikael Börjesson
Ämnesföreträdare
Ida Lidegran
Ansvarig för utbildningssociologi
Håkan Forsberg
Ansvarig för högre seminariet i utbildningssociologi
Medverkande
Verksamma vid EDU
Lisa Backman, Anna Bennich-Björkman, Anne Berg, Ylva Bergström, Peter Bernhardsson, Gustav Berry, Emil Bertilsson, Johan Boberg, Daniel Bolander Blomberg, Philippa Brunner-Heywood, André Bryntesson, Mikael Börjesson, Nubin Ciziri, Astrid Collsiöö, Tobias Dalberg, Henrik Edgren, Håkan Forsberg, Mette Ginnerskov-Dahlberg, Rebecka Göransdotter, Agnes Hamberger, Ashley Haru, Emma Hellström, Lisa Högkil, Janne Holmén, Helena Braga Kestener, Esbjörn Larsson, Emma Laurin, Ida Lidegran, Pablo Lillo Cea, Moa Lindqvist, Christin Mays, Caitlin McEvoy, Tuva Nodeland, Joakim Olsson, Mikael Palme, Tommie Petersson, Corinne Platten, Johanna Ringarp, Ricardo Xavier Cevallos Salgado, Anna Soloveva, Jennifer Waddling, Ola Winberg
Verksamma vid andra institutioner
Donald Broady (Sociologiska institutionen, Uppsala universitet), Dag Blanck (SINAS, Engelska institutionen, Uppsala universitet), Martin Gustavsson (SCORE, SIR, Handelshögskolan), Andreas Åkerlund (Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola).
Nätverk
Aktuella nätverk
- Studies on Education, Migration and Segregation (EMS), lett av Håkan Forsberg
- Den högre utbildningen som forskningsobjekt (HERO), lett av Mikael Börjesson.
- Transnational Capital and Transformation of the Elites. Internationellt nätverk drivet av Utbildningssociologi, Uppsala universitet, och Centre européen de sociologie et de science politique de la Sorbonne (CESSP-Paris), lett av Mikael Palme, Mikael Börjesson, Anne-Catherine Wagner & Bertrand Réau.
Tidigare nätverk
- Nordic Fields of Higher Education, lett av Mikael Börjesson, finansierat av NordForsk, 2011–2014.
- Network for the Studies of Cultural Distinctions and Social Differentiation (SCUD) lett av Annick Prieur, Institut for Sociologi & Social Arbejde, Aalborg University.
- The education and training of elites from secondary to higher education: social closure and international engagement (EDUC-ELITES), lett av Agnès van Zanten, Observatoire sociologique du changement (OSC), Sciences-Po, Paris.
- Network For Research in Higher Education in the Arts (RHEA), lett av Marta Edling och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Utvärderingar och uppdrag
Utbildningssociologiska forskare erhåller regelbundet olika utrednings- och utvärderingsuppdrag från bland andra Vetenskapsrådet, Högskoleverket, Utbildningsdepartementet och Utbildningsvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet. Här nedan listas rapporter från de större uppdragen:
- Börjesson, Mikael, Donald Broady, Tobias Dalberg, Josefine Krigh (2013). Utbildningsvetenskapens förankring i discipliner: Kompletterande inventering av forskning finansierad av Vetenskapsrådet genom utbildningsvetenskapliga kommittén 2005–2011. Rapport. Vetenskapsrådet
-
Broady, Donald, Mikael Börjesson, Tobias Dalberg, Josefine Krigh, Ida Lidegran (2011). Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning: Redovisning av ett uppdrag för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Rapport. (Vetenskapsrådets rapportserie).
-
Lidegran, Ida och Donald Broady: Forskning och forskarutbildning av utbildningsvetenskaplig relevans vid Uppsala universitet. Inventering 2009
Rapport 11 oktober 2009, rev. 13 maj 2010. -
Bertilsson, Emil, Mikael Börjesson, Donald Broady. (2009). Könsmönster i rekryteringen till svenska lärarutbildningar 1977-2007. Report. (Rapporter från forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi). Uppdrag för Högskoleverket.
-
Utvärdering av Rekryteringsdelegationen. Ett regeringsuppdrag, dec 2005–aug 2006.
-
Lidegran, Ida och Donald Broady: Forskning och forskarutbildning av utbildningsvetenskaplig relevans vid Uppsala universitet. Inventering våren 2003 på uppdrag av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. Planering och Uppföljning, Rapport 2003:2. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden, Uppsala universitet (ISSN 1403-4263, 169 s.). Färdigställd 30 maj 2003, publicerad okt 2003.