Forskarutbildning inom utbildningssociologi

Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis arbetslivets förändringar och globalisering. Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen vid institutionen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.

Uppsala universitet inrättade 2006 som första lärosäte i Sverige Utbildningssociologi som forskarutbildningsämne.

Allmän studieplan för forskarutbildning i Utbildningssociologi, fastställd av utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden.

Kurser inom forskarutbildningen i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.

Allmän information till den som funderar på att bli doktorand vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet. Bl.a. om rutiner för antagning, samt länkar till relevanta dokument.

Forskarutbildningen i utbildningssociologi bedrivs i anslutning till forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC)som finns spridd på ett flertal institutioner vid Uppsala och Stockholms universitet. Postadressen är Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Box 624, SE-751 26 Uppsala.

Högre seminariet i utbildningssociologi samlas normalt vissa onsdagar kl 13.15-15.00. Utannonseras i SECs allmänna kalendarium med angivande av "Ingår även i serien Högre seminariet i utbildningssociologi".

För mer upplysningar, kontakta
Studierektor för forskarutbildningen
Emil Bertilsson

Senaste avhandlingar i utbildningssociologi

  • Krigh, Josefine

    Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

    Open access
  • Larsson, Germund

    Förbrytelser och förvisningar: Bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905–1961

    Open access
  • Dalberg, Tobias

    Mot lärdomens topp: Svenska humanisters och samhällsvetares ursprung, utbildning och yrkesbana under 1900-talets första hälft

    Open access
  • Sharif, Hassan

    ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”: Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

    Open access
  • Bernhardsson, Peter

    I privat och offentligt: Undervisningen i moderna språk i Stockholm 1800–1880

    Open access
  • Michaëlsson, Madeleine

    Privata bidrag till folkskolan: Järnbruken och det svenska folkskoleväsendet 1850–1930

    Open access
  • Forsberg, Håkan

    Kampen om eleverna: Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

    Open access
  • Melldahl, Andreas

    Utbildningens värde: Fördelning, avkastning och social reproduktion under 1900-talet

    Open access
  • Backman Prytz, Sara

    Borgerlighetens döttrar och söner: Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930

    Open access
  • Bertilsson, Emil

    Skollärare: Rekrytering till utbildning och yrke 1977-2009

    Open access
  • Lidegran, Ida

    Utbildningskapital: Om hur det alstras, fördelas och förmedlas

    Open access