Svensk högre utbildning
Finansiering, organisering, rekrytering, utfall,
1950-2020 (SHEFOE).
Lett av professor Mikael Börjesson, finansierat av Vetenskapsrådet 2017-2020.
Finansiering, organisering, rekrytering, utfall, 1950-2020 (SHEFOE).
Trots att det råder konsensus om att högre utbildning och forskning är fundamentala pelare för kunskapssamhället, finns ännu stora luckor i vår förståelse för grundläggande demografiska, sociala, ekonomiska och organisationsmässiga villkor som påverkat och påverkar svensk högre utbildnings utveckling över tid.
För att fylla dessa luckor anlägger detta mångdisciplinära projekt ett historiskt perspektiv, och analyserar de huvudsakliga förändringarna av den högre utbildningen mellan 1950-2020. Projektet följer förändringar inom olika ämnesområden (samhällsvetenskaperna, naturvetenskaperna, humanvetenskaperna osv.) och på olika nivåer (grundläggande, avancerad och forskarutbildningsnivå). Det är uppdelat i fyra delstudier som berör fyra grundläggande dimensioner i den högre utbildningen: dess organisation, finansiella villkor, rekryteringsmönster och utfall i relation till arbetsmarknaden. För detta ändamål används statistiska data över studenter och undervisande personal, kombinerat med intervjuer, arkivmaterial och policydokument.
Projektet samlar forskare från fyra olika forskningsmiljöer: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) knuten till Uppsala Universitet, Forum för professionsforskning (FPF) knutet till Linnéuniversitetet, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), samt Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i Oslo, och samarbetar med The European research program INTERnational COoperation in the SSH: Comparative Socio-Historical Perspectives and Future Possibilities (INTERCO-SSH).
Vetenskapsrådet finansierar projektet, som löper från januari 2017 till december 2020.
Delstudier
Projektet utgörs av fyra delstudier som knyter an till projektets fyra teman.
I. Organisering. Syftet med denna studie är att fördjupa vår kunskap om de historiska förändringarna i riktning mot ett mer komplext högre utbildningslandskap, såväl på den nationella som lokala nivån.
II. Finansiering. Denna undersökning av högre utbildnings statliga finansiering fokuserar på finansieringsmodellernas utveckling över tid, och de följder modellerna fått.
III. Rekrytering. Studien syftar till att fånga förändringar i studentrekryteringen till svensk högre utbildning över tid, liksom till att kartlägga det nationella fältets övergripande struktur vid olika tidpunkter under den undersökta perioden.
IV. Utfall. Undersökningen utforskar relationerna mellan högre utbildning och arbetsmarknad genom en studie av de övergripande mönstren, och en med fokus på professionerna.