Disputation: Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

2023-04-25

Den 5 maj försvarar Viktoria Waagaard sin doktorsavhandling i ämnet didaktik: Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Se abstract och doktorsavhandling

Disputationen äger rum kl. 13.15 i Eva Netzeliussalen, Blåsenhus. Välkomna! 

För mer information se kalendariet.

Till kalendariet

Intervju med Viktoria

Din avhandling behandlar undervisning och lärande inom ämnet samhällskunskap åk 7-9 i det svenska genomsnittsklassrummet. Vad fick dig att välja det ämnet?

Min avhandling är skriven inom ämnet didaktik med inriktning svenska. Jag är intresserad av språkligt heterogena klassrum, det vill säga klassrum där både flerspråkiga (utländsk bakgrund) och enspråkiga (svenskspråkig bakgrund) elever deltar i samma undervisning. Cirka 26 % av eleverna i svensk grundskola har utländsk bakgrund, vilket överensstämmer med antalet flerspråkiga i den klass jag har följt i samband med mitt avhandlingsprojekt. När det gäller svenskämnet deltar många flerspråkiga elever i ämnet svenska som andraspråk istället för svenska, medan samtliga elever följer samma undervisning i samhällskunskap. Jag är bland annat intresserad av hur ämnesord kommer till uttryck och bearbetas inom samhällskunskapsämnet, som också är ett ordrikt ämne. Eftersom jag själv är ämneslärare (svenska och franska) är jag intresserad av lite äldre elever och har främst arbetat på gymnasiet, men även på högstadiet. Högstadiet är intressant eftersom eleverna ännu inte har valt program med olika inriktningar, vilket innebär att "alla" olika typer av elever går i samma klass.

Kom du fram till någonting som överraskade dig?

Ett mönster som framträder i den undervisning jag har observerat är att undervisningen huvudsakligen är muntlig med många öppna diskussionsfrågor, medan läsning, bearbetning av och anknytning till texter sker vid ett fåtal tillfällen. Jag ser i mina analysresultat  inte någon större skillnad när det handlar om hur flerspråkiga och enspråkiga elever bearbetar ämnesord. Den språkliga ytan i flerspråkiga elevers texter kan uppvisa avvikelser, men deras förståelse och fördjupade resonemang kan framgå ändå.

Vad ska göra du när du har disputerat?

Jag är anställd inom svenskämnet på Högskolan Dalarna i Falun, där jag undervisar blivande lärare i svenska. En annan del av min tjänst handlar om spridning av forskning i Gävleborgs län, i ett projekt som finansieras via Högskolan i Gävle i ett så kallat ULF-projekt (Utbildning, Lärande, Forskning). ULF handlar om att skapa långsiktigt hållbara modeller för samverkan mellan akademi och utbildning, vilket innebär att knyta samman forskning och skola på olika sätt och inom olika områden.

Har du något tips till någon som funderar på att söka till eller precis har antagits till forskarutbildningen?

Jag är mycket tacksam för att jag har fått möjlighet att genomföra ett avhandlingsprojekt, som handlar om viktiga frågor inom utbildning och undervisning. Det är en stor fördel att forska inom ett ämne som man är intresserad av och med frågor som man ser som meningsfulla. Forskning handlar mycket om intresse och engagemang, men också om hårt arbete. Jag tror att det är bra att ha rutiner och struktur i sitt arbete. Att ha goda kollegor att diskutera och bolla med har varit fantastiskt!

Aktuellt

Last modified: 2024-04-18