Disputation: Den självstyrda periferin: Lanthushållsundervisningen och styrningen av den svenska landsbygden, 1890-1970.

Den 2 juni försvarar Gustav Berry sin doktorsavhandling i utbildningssociologi: Den självstyrda periferin: Lanthushållsundervisningen och styrningen av den svenska landsbygden, 1890-1970.

Se abstract och doktorsavhandling

Disputationen äger rum kl. 13.15 i Sal X, Universitetshuset. Välkomna!

För mer information se kalendariet

Till kaledariet

Intervju med Gustav

Din avhandling behandlar lanthushållsundervisningen och styrningen av den svenska landsbygden under det moderna samhällets framväxt. Hur kommer det sig att du valde att forska på just detta?

Jag har alltid hyst ett stort intresse för landsbygdens moderna historia, ett ämne som jag belyst ur flera olika perspektiv i uppsatser som student i historia, kulturgeografi och kulturarvsstudier. När det blev dags för mig att skriva en forskningsplan hösten 2015 insåg tänkte jag att det bästa vore att utgå från ett ämnesområde jag både kunde väl, men fortfarande ville veta mer om. Att valet föll på jordbruks- och hushållsundervisning för kvinnor på landsbygden under 1900-talets första hälft har med min egen släkthistoria att göra, och mer specifikt med min mormor och morfars liv. Genom dem fick jag en inblick i något som inte hade studerats tidigare, men som jag tyckte hade potential för ett större forskningsprojekt. Min infallsvinkel var ursprungligen en nyfikenhetsfråga: hur kom det sig att kunskaper som tidigare i historien traderats över generationerna blev föremål för utbildning och inordnades i särskilda skolor från slutet av 1800-talet? Genom avhandlingen har jag fått möjligheten att arbeta med den frågeställningen på djupet och kunnat visa att förändringen inte i första hand hade att göra med nya kunskapsbehov utan snarare var en del av en mycket större omvandling av landsbygden och lantlivet i samband med industrisamhällets framväxt.

Vilka tycker du själv är de viktigaste slutsatserna i din avhandling?

Avhandlingen tar utgångspunkt i ett modernhistoriskt forskningsläge som intresserar sig för hur jordbruket och landsbygden blev föremål för social, ekonomisk och politisk planering under perioden jag studerar. Tidigare studier på området har huvudsakligen intresserat sig för statens behov av att modernisera och rationalisera jordbruket och lantlivet. Genom att studera lanthushållsundervisningen i Sverige har jag visat att det fanns andra drivkrafter bakom denna historiska företeelse. Jag visar med min avhandling att styrningen av landsbygden också kan förstås mot bakgrund av sociala gruppers reaktioner på den omfattande samhällsomvandlingen under 1900-talets första hälft. Vid sidan av detta är min avhandling den första heltäckande beskrivningen av lanthushållsundervisningen i Sverige. Jag har kartlagt och analyserat en del av det svenska utbildningssystemet som vi tidigare inte visste särskilt mycket om, det är också viktigt att lyfta fram.

Har du något tips till de som funderar på att söka en forskarutbildning?

Lita på magkänslan och följ dina ingivelser är nog rådet jag skulle ge. Att genomföra en forskarutbildning innebär att spendera lång tid och ägna intensiva studier åt en ett specifikt ämne.

Därför bör man välja sitt ämne med omsorg. Man forskar inte bara med hjärnan, utan även med hjärtat och jag tror det är helt avgörande att man skapar sig en forskningsuppgift som man har ett genuint och djupgående intresse för annars blir det svårt att hålla ångan uppe i längden. När man väl befinner sig på forskarutbildningen så är det bara att streta på. Man kan alltid göra något, och allt arbete man utför för forskningsprocessen framåt på något sätt. Det kan ta lång tid innan saker och ting klarnar, men man kommer bara framåt om man jobbar på och inte ger tappt.