Licentiatseminarium: Litteraturhistoriskt undervisningsinnehåll – introduktion och respons

Den 18 mars försvarar Jonas Johansson sin licentiatuppsats i didaktik: Litteraturhistoriskt undervisningsinnehåll – introduktion och respons.

Se abstract (eng) och licentiatuppsats

Seminariet äger rum kl 13.15 i Gunnar Johansson-salen, Blåsenhus och kan även följas på distans via videolänk i Zoom.

Varmt välkomna!

För mer information samt länk till Zoom se kalendariet.

Till kalendariet

Intervju med Jonas

Du har forskat på undervisningen i litteraturhistoria i gymnasiet – hur kom du in på den banan?

Jag vet utifrån tidigare forskning och genom mina egna erfarenheter som gymnasielärare i svenska att litteraturhistorieundervisningen kan inrymma utmaningar för såväl lärare som elever. Inte minst kan en svårighet bestå i att överbrygga klyftan mellan de främmande författarskapen och elevers erfarenheter. Det är också så att litteraturhistoriedidaktiken utgör ett relativt outforskat fält.

Vad har du kommit fram till i din licentiatuppsats?

Det finns en uppfattning att litteraturhistorieundervisningen består av kronologiska epokstudier, men deltagande lärare och elever i min studie bidrar till att synliggöra en större mångfald av ämnet än så. Eleverna i studien bidrar också till att synliggöra aspekter som väcker deras intresse för litteraturhistoria, som exempel kan nämnas estetiska och intertextuella inslag, men självfallet också innehåll som relaterar till deras erfarenheter. Resultatet av studien visar även att lärarnas sätt att organisera och leda undervisning är viktigt för att det ska bli intressant eller motiverande för eleverna med litteraturhistoria. Här kan exempelvis nämnas lärares förmåga att skapa delaktighet, eller att lärarna kan legitimera innehållet på ett sätt som gör att det känns meningsfullt för eleverna. Lärare kan också väcka elevernas intresse genom att visa passion och engagemang för litteraturhistoria.

Vad gör du härnäst?

Jag ska klura på möjligheten till fortsatta forskningsstudier men också hur jag kan göra för att nå ut med mina resultat. Annars kommer jag fortsatt att undervisa på lärarprogrammen men också fundera över möjligheten att på en viss del av min tjänst undervisa på gymnasieskolan igen.

Har du något tips till de som funderar på att söka en forskarutbildning?

Om steget känns långt att ta kan det vara bra att bekanta sig med den akademiska miljön genom studier på magister/masterprogram, eller genom att, som adjungerande adjunkt, undervisa på lärarprogrammen. För mig har det fungerat som sätt att närma mig forskningsmiljön.