Forskningsprojektet "Forskning om undervisning – en kartläggning och analys av forskningslandskap" (SMART) är avslutat

2022-05-18


Professor Claes Nilholm

Vi har kartlagt och analyserat undervisningsforskning med hjälp av en modell som heter SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies). Modellen används för att beskriva hur forskningen ser ut men också för att bedöma om forskningen sysslar med rätt saker. Det är den forskning som anses som mest betydelsefull av forskningssamhället som sammanställs och analyseras. Ett ytterligare syfte med projektet har varit att pröva och utveckla själva modellen och den har inte endast provats på forskning om undervisning utan också på forskningen om inkludering. 

Eftersom forskningen om undervisning är omfattande har vi i projektet kartlagt och analyserat forskningsöversikter. Dessa kan röra allt från att undersöka effekterna av en viss undervisningsmetod (till exempel samarbetslärande) till mer specifika aspekter av undervisningsprocessen. Vi har genomfört så kallade overviews vilket är en översikt över forskningsöversikter.

Vi har funnit att vad som kan benämnas som en funktionalistisk forskning dominerar i undervisningsforskningen. Det betyder att framförallt mätbara samband mellan variabler (t.ex. mellan forskningsmetoden x och utbildningsprestationer) undersöks medan det är betydligt mer sällsynt med perspektiv där man intresserar sig för aktörers tolkningar och meningsskapande eller har mer kritiska utgångspunkter på skola/undervisning. Forskare med bakgrund i pedagogisk psykologi dominerar. Forskningsöversikterna förändras över tid och överlag dominerar forskning som prövar/utvärderar nya sätt att undervisa. Översikter är vanligast i ämnena språk, matematik och naturvetenskap och forskning inom dessa områden utgör också underlag för slutsatser om generella sätt att undervisa.

Gör då forskarna rätt saker? Inte riktigt är ett övergripande svar på den frågan. Vi har i våra analyser funnit flera problem med forskningen; 1) problem med hur forsknings-fynd ska kunna överföras till praktiken kvarstår under hela undersökningsperioden (1980-2020) 2) I forskningen finns alldeles för lite reflektion om målen för undervisningen och mycket sällan relateras studier till styrdokument 3) Översikterna blir alltför de-kontextualiserade från de miljöer där de ingående studierna genomförts. En tentativ slutsats från projektet är att vi behöver helt nya typer av originalstudier.

SMART har utvecklats på olika sätt tack vare projektet och visat sig vara ett mycket väl fungerande redskap för att sammanställa och kritiskt granska forskning om undervisning och inkludering.

Läs mer om projektet.

Aktuellt

Senast uppdaterad: 2022-09-22