Forskningsprojektet "Forskning om undervisning – en kartläggning och analys av forskningslandskap" (SMART) är avslutat
2022-05-18
Professor Claes Nilholm
Vi har kartlagt och analyserat undervisningsforskning med hjälp av en modell som heter SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies). Modellen används för att beskriva hur forskningen ser ut men också för att bedöma om forskningen sysslar med rätt saker. Det är den forskning som anses som mest betydelsefull av forskningssamhället som sammanställs och analyseras. Ett ytterligare syfte med projektet har varit att pröva och utveckla själva modellen och den har inte endast provats på forskning om undervisning utan också på forskningen om inkludering.
Eftersom forskningen om undervisning är omfattande har vi i projektet kartlagt och analyserat forskningsöversikter. Dessa kan röra allt från att undersöka effekterna av en viss undervisningsmetod (till exempel samarbetslärande) till mer specifika aspekter av undervisningsprocessen. Vi har genomfört så kallade overviews vilket är en översikt över forskningsöversikter.
Vi har funnit att vad som kan benämnas som en funktionalistisk forskning dominerar i undervisningsforskningen. Det betyder att framförallt mätbara samband mellan variabler (t.ex. mellan forskningsmetoden x och utbildningsprestationer) undersöks medan det är betydligt mer sällsynt med perspektiv där man intresserar sig för aktörers tolkningar och meningsskapande eller har mer kritiska utgångspunkter på skola/undervisning. Forskare med bakgrund i pedagogisk psykologi dominerar. Forskningsöversikterna förändras över tid och överlag dominerar forskning som prövar/utvärderar nya sätt att undervisa. Översikter är vanligast i ämnena språk, matematik och naturvetenskap och forskning inom dessa områden utgör också underlag för slutsatser om generella sätt att undervisa.
Gör då forskarna rätt saker? Inte riktigt är ett övergripande svar på den frågan. Vi har i våra analyser funnit flera problem med forskningen; 1) problem med hur forsknings-fynd ska kunna överföras till praktiken kvarstår under hela undersökningsperioden (1980-2020) 2) I forskningen finns alldeles för lite reflektion om målen för undervisningen och mycket sällan relateras studier till styrdokument 3) Översikterna blir alltför de-kontextualiserade från de miljöer där de ingående studierna genomförts. En tentativ slutsats från projektet är att vi behöver helt nya typer av originalstudier.
SMART har utvecklats på olika sätt tack vare projektet och visat sig vara ett mycket väl fungerande redskap för att sammanställa och kritiskt granska forskning om undervisning och inkludering.
Aktuellt
-
Disputation: From 'the Genius' to 'the Gifted': The Conceptualisations of Giftedness in Educational Discourse in Sweden
-
Hur främjar man motivation under ett helt arbetsliv som språklärare?
-
Feedback i fokus på skandinavisk konferens om språkundervisning
-
Disputation: A Battle over Children: Nonformal Education in Norwegian Uniformed Children's Organisations, 1910-1960
-
Uppsala universitet firar Europeiska språkdagen
-
Ny forskning: Lärares fortbildning får elever att prestera sämre
-
De utbildar Gotlands förstelärare för en bättre undervisning
-
Forskaren Claes Nilholm har gått i pension
-
Disputation: Barns tidiga skolskrivande: Emergent disciplinary literacy, elevtextens dialogism och skrivundervisning som diskurspraktiker.
-
Disputation: Den självstyrda periferin: Lanthushållsundervisningen och styrningen av den svenska landsbygden, 1890-1970.
-
Disputation: Historisk rättvisa i högstadiets historieundervisning: Elevperspektiv på de svenska romernas historia och mänskliga rättigheter
-
Disputation: Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
-
Texter sökes till antologi om rasism och antirasism i skola och förskola
-
Hedersdoktorsföreläsning vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, 25 januari
-
Fakulteten söker universitetslektorer för uppdrag inom praktiknära skolforskning
-
Europeiska språkdagen firas på Blåsenhus
-
Seminarieserie om rasism i förskola och skola, HT22
-
Skolforskningspodden om antibiotikaresistens och elevers handlingskompetens
-
Disputation: Drawing Science: Visual content formation in young students’ multimodal science compositions
-
Forskningsprojektet "Forskning om undervisning – en kartläggning och analys av forskningslandskap" (SMART) är avslutat
-
Undervisningsmaterial om antibiotikaresistens
-
Seminarieserie om rasism i förskola och skola VT22
-
Disputation: En landsbygdens skolreform? Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskola
-
Licentiatseminarium: Skolämnesspecifikt läsande i tidiga skolår
-
Licentiatseminarium: Den specialpedagogiska personalens arbete med stödinsatser för nyanlända elever
-
Licentiatseminarium: Litteraturhistoriskt undervisningsinnehåll – introduktion och respons
-
Årets bästa artikel skriven vid EDU
-
Disputation: Rätt och moral: Meningar med skolämnet juridik på gymnasienivå
-
Disputation: Kritiskt tänkande som utbildningsmål: från modernistisk filosofi till policy för högre utbildning
-
Disputation: Barns samspel bortom förskolans väggar. Om yngre barns samspel och platsskapande på förskolegården och i en mobil förskola
-
Disputation: Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm
-
Disputation: X – men sen då? Algebrans stora idéer från första klass till högre matematik - Med fokus på tidig algebra i Sverige
-
Licentiatseminarium: Jurisdiktion och arbetsfördelning. Yrkesgruppers arbete med särskilt stöd i förskolan.
-
Disputation: Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan
-
Disputation: Förskolebarn i samspel med digitala medier
-
Disputation: Smak för hållbar mat?
-
Disputation: Styrning av lärares arbete
-
Disputation: Konsten att undervisa ryttare