Disputation: Drawing Science: Visual content formation in young students’ multimodal science compositions

2022-05-30

Elin Westlund

Den 10 juni försvarar Elin Westlund sin doktorsavhandling i didaktik: Drawing Science: Visual content formation in young students’ multimodal science compositions.

Se abstract (eng) och doktorsavhandling 

Disputationen äger rum kl 10.15 i Betty Pettersson-salen, Blåsenhus. Varmt välkomna!

För mer information se kalendariet.
  

Till kalendariet


Intervju med Elin Westlund


Du har forskat på visuell formering av naturkunskapsinnehåll i elevers text-bildkompositioner i tidiga skolår – hur kom du in på den banan?

Jag kom först i kontakt med sociosemiotisk bildanalys under kurs vid Linköpings universitet i början av 00-talet. Jag blev väldigt fascinerad, i synnerhet av den sedermera ikoniska boken Reading Images av Gunther Kress och Theo van Leeuwen. Den boken kom på något sätt att hjälpa mitt unga jag att definiera vem jag var och oavsett livssituation hade jag den alltid väl synlig i bokhyllan. När jag många år senare skulle skriva mitt examensarbete vid lärarutbildningen så kom jag i kontakt med professor Caroline Liberg som ställde upp som min handledare. Jag ville gärna på något sätt undersöka elevers (bild)språkliga praktiker i relation till critical literacy. När jag och Caroline satt och bollade idéer så fiskade hon plötsligt fram ett exemplar av Reading Images och berättade att hon och forskningsmiljön STOLP hade nära kontakt med professor Kress för sitt dåvarande projekt – cirkeln var sluten!

Vad har du kommit fram till i din avhandling?

Den här avhandlingen undersöker, som sagt, visuell formering av naturkunskapsinnehåll i unga elevers multimodala text-bildkompositioner. Som en del av detta bidrar den också med metaspråk för visuellt meningsskapande om naturkunskapsinnehåll under de tidiga skolåren. Med hjälp av sociosemiotisk teori analyserades bilder och bild-textrelationer i 93 multimodala kompositioner gjorda av åttaåriga elever som en del av deras naturkunskapsundervisning. Resultaten visar att unga elevers visuella formering av naturvetenskapligt innehåll i sina text-bildkompositioner är mångsidig och ofta komplex. Avhandlingen introducerar sju typer av innehållsrepresentation: teori, naturupplevelse, händelse, konst, person, attitydframkallande och kulturarv. Dessa kombineras vanligtvis med några av de andra typerna. En djupgående analys av dessa kombinationer tyder på att representationerna inte har samma tyngd när det gäller att skapa en sammanhängande och begriplig multimodal naturkunskapskomposition – de fungerar antingen som kompositionens huvudrepresentation eller som dess modifierare. Kartläggningen av elevernas representationer i relation till undervisning indikerar också vilken inverkan undervisning har på elevers visuella formering av naturkunskapsinnehåll. Vidare gav en breddad analys insikter om tre typer av funktioner som estetik har för visuell formering av naturkunskapsinnehåll. Var och en av dessa uppfyller en uppsättning värderingar som är mer eller mindre i linje med naturvetenskapens normer. Typerna motsvarar en klassisk naturvetenskapsnorm, en utökad naturvetenskapsnorm respektive en konstnärlig norm. Diskussionen behandlar resultatens betydelse för undervisning och lärande. Resultaten diskuteras i relation till ett breddat fokus på innehåll i literacyundervisning under de tidiga skolåren, följt av en diskussion om hur det metaspråk och den metodik som avhandlingen bidrar med skulle kunna fungera som verktyg för explicit undervisning och bedömning och de presenterade representationerna som förståelseverktyg. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med ett flexibelt tillskott till verktygslådan för studenter, lärare och forskare som är intresserade av hur meningsskapande kring naturkunskapsinnehåll i de tidiga skolåren fungerar i relation till kunskap och normer.

Vad gör du härnäst?

Nu söker jag arbete som grundskollärare i tidiga skolår. Jag påbörjade forskarutbildningen ganska omgående efter avslutad lärarutbildning och jag längtar efter att arbeta nära och långsiktigt med unga elever. Säkerligen kommer jag att ha god användning av den forskning jag gjort. På sikt lockar en tjänst som lektor i grundskolan där forskning ingår i tjänsten. Det vore också trevligt att skriva en populärvetenskaplig och mer lärartillvänd version av avhandlingen på svenska. I den mån möjligheten ges och tiden tillåter så kommer jag på olika sätt att fortsätta hålla kontakten med forskarkollegiet inom mitt fält.

Har du något tips till de som funderar på att söka en forskarutbildning?

Gör det! Försök att informera dig om vilka forskningsprojekt som pågår vid de institutioner som söker doktorander inom ditt område. Fundera sedan på hur din forskningsidé skulle kunna komplettera dessa. Det är nog inte så dumt att be någon erfaren forskare att granska ditt synopsis och din ansökan, exempelvis personen som handledde ditt exemensarbete eller din masteruppsats. Kanske kan denna person även tänka sig att skriva ett rekommendationsbrev.

Aktuellt

Senast uppdaterad: 2022-09-22