De utbildar Gotlands förstelärare för en bättre undervisning

För tio år sedan infördes systemet med förstelärare i Sverige. Syftet med karriärstegsreformen var att göra läraryrket mer attraktivt och höja resultaten i skolan. Men erfarenheter och utvärderingar av reformen har visat att tydlighet och förståelse för uppdraget, både bland förstelärare själva och deras kollegor, är avgörande för att lyckas.

– Som förstelärare hamnar man lätt i en situation man inte riktigt förstår och i en position där man både ska leda kollegor och vara ett bollplank mot ledningen. Då är det viktigt att man blir trygg i sin roll så att man kan möta medarbetare på ett bra sätt och genomföra sitt uppdrag, säger Jenny Sandelin, en av fem kursansvariga från Uppsala universitet.

I samband med att förstelärarna fick söka om sina tjänster infördes utbildningen och gjordes obligatorisk. Syftet är att skapa likvärdiga kunskaper och praktiska färdigheter att leda kollegialt lärande. Det övergripande målet är att förbättra undervisningen för varje elev.

Just nu pågår termin två av tre av utbildningen och fokus handlar om att leda skolutveckling mot uppsatta mål.

– Gotland har uttryck att de vill förbättra undervisningen. Uppdragsutbildningen handlar om att leda och driva processer som tar verksamheten dit. Vi fokuserar på hur man jobbar för att nå mål, inte om själva innehållet i undervisningen. Varje skola är unik i sina behov och sina elevers förutsättningar, berättar Maria Mattson, universitetsadjunkt vid Uppsala universitet.

Träffarna med förstelärarna följer ett gemensamt mönster. Deltagarna får en spaningsuppgift för arbetsplatsen, en litteraturuppgift samt handledning. Under handledningen finns möjlighet att ta med sig frågor eller situationer tillbaka från skolan som man känner är svår att hantera utifrån sin roll som förstelärare.

Övar på att leda vuxnas lärande

En central del av förstelärarutbildningen handlar om att lära sig leda samtal med kollegor så att lärande uppstår. Tekniken går ut på att fördjupa samtal med hjälp av frågor, aktivt lyssnande, och att möta och bjuda motstånd. Med rätt metod kan samtalet tas vidare och förändra både tanke och handling.

–  Det är lätt att man fastnar i samtal där man berättar om vad man har gjort och bekräftar varandra. Många har uppfattningen om sig själva att vara en god lyssnare. Men vad innebär det? Och hur gör man för att det ska leda till någonting?

En annan utmaning för förstelärarna är att samordna arbetet tillsammans med skolledare. Under utbildningen arrangeras därför rektorsträffar för att skapa samsyn kring uppdraget.

–  Att få med sig alla kollegor är en stor och vanlig utmaning. Skolledaren behöver skapa bra förutsättningar för förstelärarna och visa att uppdraget är en angelägenhet för hela skolan och inte något som försteläraren själv ska bära. Det är då det blir svårt.

Alla förstelärare deltar

Omkring 100 personer med försteläraruppdrag deltar i utbildningen och blandningen är stor. Lärare vid förskola, grundskola, fritidshem, vuxenutbildning, modersmål och särskola utbildas tillsammans med verksamhetsutvecklare och linjeledare vid folkhögskola.

För att matcha behoven i de deltagandes skolor utformas och anpassas utbildningen efter hand. Jenny och Maria berättar att de ser olika utvecklingsområden, bland annat i systematik.

– Vad gör vi nu, vad gör vi sen och hur följer vi upp? Det är lätt att hamna i fällan vad som är trendigt inom skolvärlden just nu istället för att fokusera på den undervisning man faktiskt bedriver.

I höst genomför Jenny, Maria och deras kollegor den sista delen av utbildningen på Gotland. Då med fokus på att fördjupa förståelsen av handledarrollen som är en viktig del av förstelärarens uppdrag.

Viktor Jacobsson

---

Om uppdragsutbildningen "Handledarutbildning med inriktning på processledarskap och skolutveckling"

• Startade 2022 och pågår under tre terminer.
• Varje termin börjar med en tvådagarsträff där man jobbar i basgrupper. Sedan följer tre tillfällen med halvdagar med aktuella föreläsare. Förutom de fysiska träffarna genomförs utbildningen med hjälp av en digital lärplattform.
• Består av tre block: ”Grundläggande färdigheter i handledarrollen”, ”Processhandledning – att handleda mot uppsatta mål”, "Fördjupad förståelse för handledarollen”
• Leds av kursansvariga från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet
• Genomförs vid Uppsala universitet Campus Gotland och i Region Gotlands lokaler.
• Inkluderar en forskningsstudie om förstelärarnas roll som mellanledare.

Uppdragsutbildningar inom förskola och skola vid Uppsala universitet

En film från Region Gotland där deltagare själva berättar om utbildningen

Om kollegialt lärande

Kollegialt lärande är ett samlingsbegrepp för olika former av strukturerat, gemensamt arbete, där kollegor tillsammans utvecklar kunskap. Det görs både genom att lära av egna och varandras erfarenheter och genom att ta tillvara befintlig kunskap, till exempel aktuell forskning, inom området.

Kollegialt lärande innebär att lärare, rektorer och övriga professioner i förskola och skola själva formulerar frågeställningar, och kännetecknas av systematik, dokumentation, analys och kritisk granskning.

Källa: Skolverket.se

Lästips

Delar av förstelärarutbildningen är uppbyggd kring boken ”Praktisk handbok i kollegialt lärande: leda utvecklingsarbete i skola och förskola” av Annika Cederberg-Scheike.