Forskningsprojekt ska undersöka skolledares autonomi i Sverige, Finland och på Island

Hej Daniel, kan du berätta lite om det nya projektet? 

Forskningsprojektet Comparing Leadership Autonomy in Swedish, Finnish and Icelandic Municipalities and Schools syftar till att bidra med kunskap om skolchefers och rektors (upplevda) autonomi i Sverige, Finland och på Island.

Som nordiska välfärdsstater uppvisar dom här tre länder nationella likheter, men också intressanta skillnader, exempelvis vad gäller deras skolsystem och styrningen av skolchefer och rektorer. Det här motiverar projektets komparativa ansats.

Ett särskilt fokus riktas mot relationen mellan skolchef och rektor och hur autonomi formas och förhandlas i mötet mellan dessa två nivåer i skolsystemet.

Projektet avgränsas till att undersöka skolchefers och rektorers autonomi inom två specifika områden som båda haft en central plats i den nationella och internationella skoldebatten de senaste decennierna: skolförbättring och inkludering.

När det gäller skolförbättring har det sedan länge funnits en diskussion om huruvida autonomi och tillit till de lokala aktörerna främjar skolförbättring och elevers resultat. Idag saknar vi emellertid kunskap om hur skolledare upplever sin autonomi och vilka effekter detta får.

När det gäller projektets andra fokus, inkludering, finns en parallell och angränsande diskussion om hur autonomi förstås och förhandlas givet den nationella, regionala och lokala kontexten. Detta inbegriper exempelvis beslut om extra anpassningar för barn med särskilda behov och/eller mindre undervisningsgrupper.

Vilka frågor vill ni få svar på?

Projektet avser att besvara ett antal forskningsfrågor. För det första vill projektet generera kunskap om hur olika strategier och modeller för styrning påverkar den autonomi som skolchefer och rektorer i de tre länderna uppfattar att de har i sin profession.

Genom att närma sig autonomibegreppet utifrån fyra domäner alla centrala för skolledares arbete avser projektet även bidra med teoretisk förståelse för det till synes komplexa begreppet autonomi.

För det tredje har projektet som ambition att röra sig bortom till synes normativa utgångspunkter vad gäller autonomi och kontroll, exempelvis att autonomi alltid ska uppfattas som något positivt och kontroll som något negativt, för att istället rikta fokus mot hur relationen mellan de två ytterligheterna kan förstås. 

Vilka resultat kan projektet generera?

Att undersöka och jämföra hur autonomi uppfattas i de tre länderna kan generera värdefull kunskap om skolledarskap och styrning och ledning, både på och mellan olika nivåer i skolsystemet.

Med sin komparativa ansats kommer projektet även kunna ge empirisk och teoretisk kunskap om de skillnader och likheter som finns inom och mellan länderna, samt hur dessa skulle kunna förklaras.

Sådan kunskap ter sig exempelvis viktig när det gäller utformning av nationella och lokala policydokument och hur lokala aktörer tolkar och förstår nationell styrning.

Hur ska forskningen genomföras?

Projektet består av tre delstudier som vilar på olika metoder. Mer specifikt innefattar projektets design dokumentanalyser av nationella policydokument och av fackliga ledarskapstidningar; intervjustudier med ett strategiskt urval av skolchefer och rektorer i de tre länderna, samt; en enkätstudie på nationell nivå till skolchefer och rektorer i de tre länderna.

Om projektgruppen

Projektet leds av Daniel Nordholm, docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. I sin tidigare forskning har han bland annat fokuserat på rektorers identitet, autonomi och skolförbättring.

Maria Jarl, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Jarl har i sin tidigare forskning bland annat ägnat sig åt frågor som rör politiskt styrning och skoleffektivitet.

Wieland Wermke, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Wermke har i sin tidigare forskning exempelvis arbetat med policyanalyser och med komparativa studier, exempelvis med fokus på lärares och rektorers autonomi.

Gunnlaugur Magnusson, docent i pedagogik, Uppsala universitet. Magnusson har in sin tidigare forskning bland annat fokuserat på frågor som rör inkludering och marknadisering av utbildning.

Projektet i korthet

• Period: 2023-01-01 till 2026-12-31 
• Bidragsgivare: Vetenskapsrådet (VR)
• Medel: 5 990 092 kr
• Titel: Comparing Leadership Autonomy in Swedish, Finnish and Icelandic Municipalities and Schools