Införande av programmering i skolans matematik

Under de senaste fem åren har flera länder infört programmering och datalogiskt tänkande i skolundervisningen. I debatten framhålls att programmering inte längre är enbart för datavetare och ingenjörer. Ni har fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet för att undersöka sambandet mellan programmering och algebraundervisning. Kajsa Bråting, projektledare, berättar om denna forskning.

Varför behöver elever kunna programmera?
Programmering kan användas för att utveckla elevers datalogiska tänkande. I dagens samhällsdebatt kan man läsa hur forskare, ingenjörer och datavetare anser datalogiskt tänkande vara en lika grundläggande kompetens som att kunna läsa, skriva och räkna.

Vad är datalogiskt tänkande?
Det kan förklaras som en problemlösningsprocess för att beskriva, analysera och lösa problem på ett sätt så att datorer kan hjälpa till, eller något förenklat, ett sätt att tänka som påminner om en dator. Det kan handla om att elever lär sig att hitta återkommande mönster, organisera data samt att generalisera, abstrahera och skapa algoritmer för att lösa problem.

Vad vill ni ta reda på i projektet?
Vi vill se på hur datalogiskt tänkande relaterar till algebraiskt tänkande samt hur denna kombination kan skapa nya möjligheter för grundskoleelever att lära sig matematik.

Vi vill genom att undersöka den svenska skolan kunna bidra till den internationella forskningen om undervisning i programmering och datalogiskt tänkande.

Till skillnad från andra länder har Sverige inkluderat programmering tillsammans med algebra i kursplanen i matematik, vilket gör Sverige unikt i ett internationellt perspektiv. Hittills har datalogiskt respektive algebraiskt tänkande utgjorts av två separata forskningsfält. I vårt projekt vill vi studera vad som uppstår då algebra och programmering undervisas tillsammans.

Läs mer om projektet