De oväntade naturvetarna
2019-11-27
Tänk på en forskare inom naturvetenskap. Är det en man du får upp på näthinnan? Kanske en vit man? Trots att könsbalansen på naturvetenskapliga universitetsutbildningar som helhet är ganska jämn finns det fortfarande utbildningar där andelen män är så hög som 80%. En av dessa utbildningar är civilingenjörsprogrammet Teknisk Fysik. Där är dessutom andelen studenter med utländsk bakgrund eller arbetarklassbakgrund mycket låg. Men, trots allt finns det ju studenter från dessa grupper som läser Teknisk fysik och andra selektiva fysikutbildningar – i detta projekt står dessa studenter i centrum.
Syftet med projektet är att utforska vad som gjort det möjligt för studenter från underrepresenterade grupper att fortsätta till högre utbildning i fysik. Vi intresserar oss i synnerhet för identitetsprocesser och hur skolan kan möjliggöra övergångar till högre naturvetenskaplig utbildning. Projektet består av två delstudier. Den första använder intervjuer för att undersöka studenternas bakgrund, deras ”naturvetenskapliga kapital” samt erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning. Den andra delstudien använder resultaten från den första för att i samarbete med erfarna lärare utveckla didaktiska modeller.
Genom ett tvärvetenskapligt anslag och fokus på studentgrupper som forskningen inte uppmärksammat i särskilt stor utsträckning bryter projektet ny mark. Vi avser bidra till djupare och mer nyanserad kunskap om inkluderings- och exkluderingsprocesser inom naturvetenskap och använder denna för att utveckla undervisning.
|
|
Fler forskningsnyheter
-
Beviljat projektbidrag Pernilla Andersson, Den Inbäddade Ekonomin
-
Beviljat projektbidrag Sara Backman Prytz, Tillit och motstånd
-
Feedback i fokus på skandinavisk konferens om språkundervisning
-
Kvalitativ studie om genomströmningen på ämneslärarprogrammen
-
Forskaren Claes Nilholm har gått i pension
-
Medel till forskning om demokrati och högre utbildning
-
Hur påverkar barnomsorgen och förskolorna barns skolgång?
-
Forskningsprojekt ska undersöka skolledares autonomi i Sverige, Finland och på Island
-
Studie om genomströmning på lärarprogrammen vid Uppsala universitet
-
Forskningsprojektet "Forskning om undervisning – en kartläggning och analys av forskningslandskap" (SMART) är avslutat
-
Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag?
-
Positivt beteendestöd i skolan - kausala mekanismer och interaktiva processer
-
Integreringsparadigmets framväxt i Sverige
-
Den klasskapande skolan
-
Implementeringsforskning som ett nytt område inom matematikdidaktik
-
Gestaltad politik – Rumsliga diagram över det politiska systemet i globala gymnasieläroböcker i samhällskunskap (1900-)
-
Generella och ämnesspecifika arbetssätt för digital källkritik
-
Hela staden som förskolegård?
-
Utveckling av elevers skrivkompetens i skolans första år
-
Elevers interaktion med digitala läromedel i matematik
-
Den svenska Waldorfskolan
-
Undervisning för hållbar utveckling
-
De oväntade naturvetarna
-
Införande av programmering i skolans matematik
-
Undervisning och antibiotikaresistens kopplat till biologiämnet