Den klasskapande skolan

2021-11-19

Esbjörn Larsson, projektledare

Vetenskapsrådet har i sin senaste utlysning i utbildningsvetenskap beviljat 6 miljoner kronor i projektbidrag till Esbjörn Larsson, professor vid EDU, och några av hans kollegor i forskargruppen i utbildningshistoria, Uppsala Studies of History and Education (SHED). Projektet har titeln Den klasskapande skolan: Det statliga skolväsendet och formandet av klassidentiteter i skoltexter från 1860 till 1930 och kommer att pågå under fyra år. Projektet bidrar till att fördjupa förståelsen av hur klass skapades under nämnda tidsperiod, samt statens roll i denna process. Som en del av projektet kommer en mängd läroböcker från tidsperioden att digitaliseras och under 2024 ges även en internationell workshop i Uppsala för forskare inom området.

Vad handlar projektet om?

Syftet med projektet är att tillföra kunskap om hur skolan genom sina texter bidrog till skapandet av klassidentiteter under slutet av 1800- och början 1900-talen, då Sverige gick in i vad som beskrivits som den industrikapitalistiska epoken. Detta görs genom att analysera hur samhället och olika samhällsgrupper beskrevs i läromedel för olika skolformer under perioden.

Under 1800-talets industrialiseringsprocess gick Sverige från att vara ett ståndssamhälle till ett klassamhälle, vilket förändrade människors sätt att förstå samhället och deras plats inom det. Arbetare, bönder, akademiker och företagare kom att föreställa sig som medlemmar i olika klasser och så småningom förstå samhället som ett klassamhälle. Frågan är dock: hur gick denna process till?

Tidigare forskning har främst intresserat sig för hur politiska partier och rörelser, yrkesorganisationer och press bidrog till skapandet av klassidentiteter. I detta projekt undersöker vi istället skolans roll i detta sammanhang som en av statens främsta institutioner för ideologiproduktion. Genom att ställa delvis nya frågor rörande konstruktionen av klassidentiteter under en formativ period i såväl samhällets som utbildningssystemets utveckling kommer projektet inte endast kunna bidra med ny kunskap om hur klass skapades under slutet av 1800- och början av 1900-talet, utan även bidra till ökad förståelse av statens roll i denna process.

Projektet kommer också genom sina läromedels- och receptionsstudier bidra till generaliserbar didaktisk kunskap om hur skolan kan forma samhället och hur skoltexter kan bidra - på gott och ont - till människors uppfattningar om den sociala ordning som de lever i. Sådan kunskap är värdefull för såväl skolmyndigheter, läromedelsförlag och läromedelsförfattare som lärare och elever som använder läromedel.

Hur ska projektet genomföras?

Genom att analysera den främsta ideologiska statsapparaten vid denna tid - skolan – vill vi undersöka hur dess främsta medel för lärande (skoltexter) erbjöd eleverna bilder av den sociala ordningen - och hur dessa bilder eventuellt togs emot och togs upp av eleverna. Det sistnämnda vill vi göra genom att även studera elevers egna texter (uppsatser) där sådana finns bevarade. Eftersom Sverige vid denna tid hade ett starkt uppdelat skolsystem med folkskolor för den stora delen av befolkningen, särskilda flickskolor för medel- och överklassens döttrar samt läroverk för pojkar ur medel- och överklassen, blir det även möjligt att studera hur barn med olika bakgrund fick lära sig om den sociala ordningen och vad som utmärkte till exempel torpare, bönder, präster osv.

Som en del av projektet kommer även en mängd läroböcker från slutet av 1800- och början av 1900-talen att digitaliseras och vår förhoppning är att dessa också ska göras tillgängliga för andra forskare som vill göra ytterligare undersökningar. Vidare kommer projektet att anordna en större internationell workshop i Uppsala 2024 som är tänkt att samla forskare inom området.

Vilka ska delta i projektet?

Esbjörn Larsson (projektledare), Anne Berg, Linn Areskoug och Johan Wickström

Länk till projektsidan

Fler forskningsnyheter

Last modified: 2023-11-23