Integreringsparadigmets framväxt i Sverige

2021-11-25

Anne Berg, projektledare

Forskare vid EDU har i november beviljats 4,4 miljoner från Vetenskapsrådet för projektet Integreringens förutsättningar: En historisk institutionell analys av integreringsparadigmets framväxt i Sverige. Ledare av projektet är Anne Berg, docent, och forskare inom den utbildningshistoriska forskarmiljön SHED (Uppsala Studies of History and Education). Under de kommande tre åren kommer hon, tillsammans med Johanna Ringarp och Emma Laurin, att undersöka det svenska integreringsparadigmet, och hur det förändrades från 1960-talet till 2010-talet. Projektet kommer att analysera förändringar inom utbildningspolitiken, samt belysa hur elever med specialpedagogiska behov har hanterats av vuxensamhället, och de förhållningssätt som präglat behandlingen.

VAD HANDLAR PROJEKTET OM?

Från 1960-talet och framåt har den officiella utbildningspolitiken sökt integrera elever med specialpedagogiska behov i den vanliga undervisningen. Under 1970-talet stängdes specialinstitutionerna, till exempel dövstumskolor, ner och eleverna flyttades in i befintliga grundskolor och gymnasieskolor. Sedan 1990-talet har den officiella politiken varit att elever med specialpedagogiska behov ska ”inkluderas” i det ordinarie skolsystemets utbildningar. Inkludering som policy har successivt fått en dominant status för hur stater, på ett globalt fält, ska hantera elever med särskilda behov.

BAKGRUND

Inkludering kan betraktas som en vidareutveckling inom ramen för den bredare integreringspolitik, ett integreringsparadigm, som uppstod under 1960-talet. Syftet med projektet Integreringens förutsättningar är att förklara hur och varför detta integreringsparadigm uppkom och hur det förändrades i Sverige från 1960-tal till 2010-tal. Tidigare forskning på området präglas ofta av ett ovanifrån-perspektiv. Däremot finns det få studier som sökt förklara integreringsparadigmets uppkomst och förändring utifrån en bredare samhällsteori. Detta forskningsprojekt verkar inom det forskningsläge som sökt skriva en mer kritisk samhällshistoria som uppmärksammar både ett ovanifrån- och ett underifrån perspektiv på hur integrering etablerades som policyparadigm.

Projektet består av tre undersökningar som fokuserar på tre olika institutionella arenor som vi bedömer har betydelse för att förklara integreringsparadigmets etablering och förändring. Det rör sig om de politiska institutionernas nivå, det vetenskapliga fältet, samt de sociala rörelsernas (civilsamhällets) nivå. Dessa tre arenor kan tillsammans sägas utgöra delar i den vidare välfärdsstatliga styrningsstrukturen under 1900-talet genom att de representerar de olika samhällsaktörerna och institutionerna.

HUR SKA PROJEKTET GENOMFÖRAS?

Den kritiska diskursanalysens metoder för att studera policies kommer att användas för att studera den data som ligger till grund för studierna. Materialet till studien består av stora mängder text från de tre arenorna - till exempel riksdagsdebatter, speciella utredningar, remisser och remissvar, opinionsbildning i tidningar och vetenskapliga artiklar. Genom detta breda perspektiv kommer forskningen att bidra med kunskap om hur tidigare händelser och samhällsprocesser har format dagens politik.

Gällande vetenskapligt nytänkande kommer forskningsprojektet att introducera ett nytt teoretiskt anslag för att förstå och förklara förändringar på utbildningspolitikens område. Dels rör det sig om utgångspunkten att integrering bör betraktas som ett policyparadigm, dels att dess framväxt och villkor bör angripas teoretiskt utifrån historisk institutionell teori. Att studera integreringens framväxt och villkor ger oss även indirekt en möjlighet att förstå hur elever med specialpedagogiska behov har hanterats av vuxensamhället samt de ideologiska, politiska och etiska förhållningssätt som präglat behandlingen.

I projektet deltar docent Johanna Ringarp, FD Emma Laurin och docent Anne Berg (projektledare). 

Integreringens förutsättningar: En historisk institutionell analys av integreringsparadigmets framväxt i Sverige

Fler forskningsnyheter

Last modified: 2023-11-23