Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag?

2022-01-18

Andreas Bergh, projektledare

Under våren 2022 påbörjar forskare vid EDU ett nytt forskningsprojekt med fokus på den komplexa relationen mellan juridifiering och utbildning. Det empiriska intresset riktas mot vad som händer med skolan när FN:s konvention om barnets rättigheter blir lag. 
Riksbankens Jubileumsfond har beviljat 5,8 miljoner till projektet som leds av Andreas Bergh, docent i pedagogik på EDU. Studien tar sin utgångspunkt i att de rättsliga regleringarna av den svenska skolan har förändrats markant under det senaste decenniet, och att vi vet alldeles för lite om hur dessa förändringar kommer till uttryck i olika sammanhang, och framför allt vilka konsekvenser de leder till.

Vad handlar projektet om?

För att kunna studera den förändrade juridiska styrningen används inkorporeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter (ofta kallad Barnkonventionen) som empiriskt exempel. Konventionen är ett mycket aktuellt exempel då den från och med den 1 januari 2020 har blivit nationell lag. Beslutet har föregåtts av en remissrunda där svaren från olika organisationer återspeglar skilda uppfattningar. Medan en del välkomnar beslutet och betonar vikten av att barns rättigheter ges större juridisk tyngd, så varnar andra för bristande förutsägbarhet och att många fall nu kommer behöva lösas i domstol. Vad som faktiskt kommer att hända är en öppen fråga. Det som däremot är uppenbart är att beslutet, för den svenska skolan innebär ytterligare ett steg av juridifiering där den juridiska inramningen av skolan, särskilt under det senaste decenniet, redan har varit föremål för stora förändringar. 

Beslutet att göra konventionen till lag kommer under de kommande åren generera en hög aktivitet i såväl nationella som lokala skolsammanhang. Med inkorporeringen sätts frågan om barns rättigheter tydligt i fokus, och därmed också frågan om lärarrollen då lärare är den yrkesgrupp som ytterst ska tillgodose att barn får en god utbildning där deras rättigheter blir tillgodosedda. Men vad innebär det att verka för barns rättigheter? Hur ska lärare exempelvis agera i situationer där olika rättigheter hamnar i konflikt med varandra?

Syftet med projektet är att bidra med kunskap om vad som händer när barnkonventionen iscensätts på olika nivåer i det svenska skolväsendet. I projektet förstås barnkonventionen som ett fall av juridifiering, vilket i generell mening innebär att en situation eller fråga ges rättslig eller förändrad rättslig karaktär. 

Hur ska projektet genomföras?

Projektet kommer att pågå mellan 2022-2024 och består av två delstudier, en med fokus på nationell nivå (tre skolmyndigheter) och en på lokal nivå (tre kommuner och två grundskolor i varje). Nationella och lokala texter analyseras och intervjuer genomförs med nyckelpersoner inom myndigheterna samt med lärare, rektorer och skolchefer.  

Projektets teoretiska ram utvecklas från ett läroplansteoretiskt perspektiv där olika sätt som konventionen om barnets rättigheter iscensätts på analyseras i relation till olika dimensioner av juridifiering samt med ett intresse för de möjligheter och utmaningar som kan följa för utbildning. En central utgångspunkt är att det som projektet teoretiskt benämner som juridifiering ’görs’, det vill säga det är inte något som sker av sig själv utan skapas, upprätthålls och förändras av handlande människor.

Projektgruppen

I projektet, som leds av docent Andreas Bergh, medverkar forskare i pedagogik och juridik från Uppsala universitet och Örebro universitet: docent Emma Arneback, professor Tomas Englund och professor Lotta Lerwall. Till projektet relateras även doktoranden Maria Rosén samt internationella och nationella samarbetspartners. 

Projektinformation

Titel: Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag?
Bidragsgivare: Riksbankens Jubileumsfond (RJ)
Bidragsbelopp: 5,8 miljoner
Projektperiod: 2022-2024

Fler forskningsnyheter

Last modified: 2023-11-23