IBIS-studien

Vi kommer i en forskningsstudie att utvärdera två versioner av IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan). Den mer omfattande versionen är utvecklad i USA, Norge och Sverige och kallas rätt och slätt för IBIS. Den mer komprimerade och kortare versionen av IBIS kallas IBIS-k, där "k" står för "koncentrerad", "komprimerad" eller "kort"). 

Både versionerna av programmet syftar till att skapa förutsättningar för studiero, inkludering och lärande. Skillnaden mellan versionerna är att IBIS-k främst fokuserar på ledarskap i klassrummet och att IBIS utöver ledarskapet i klassrummet även behandlar teambaserat arbete, samsyn på skolan, datadrivet beslutsfattande och samarbete med hemmen. 

Innehåll IBIS IBIS-k
Teambaserat arbete      X
Kartläggning och utvärdering      X
Att främja positiva beteenden      X      x
Ledarskap i klassrummet      X      X
Elever som uppvisar problembeteenden      X
Aktiv tillsyn      X
Samarbete Hem och Skola      X
Utbildning av instruktörer      X      X
Datainsamling i åk 4-9      X      X

Vi vill jämföra de två versionerna av programmet och ta reda på hur de bidrar till att skapa studiero och en god lärandemiljö. De skolor som deltar får välja vilken version de vill ta del av. 

Anmälan till studien

Studien startar i september 2022. Rekryteringen av skolor till studien har redan startat. Under våren 2022 rekryterar vi upp till 120 skolor. Gruppen som får ta del av den mer omfattande versionen av IBIS är full, men vi tar fortfarande emot anmälningar till IBIS-k, som är lite mindre omfattande. 

Här kan du anmäla dig till IBIS-studien. 

Klicka här om du vill ha mer information om IBIS-programmet eller IBIS-studien. 

Vad vi kräver av de skolor som deltar i studien

De skolor som deltar i studien får skicka 1-3 personer på instruktörsutbildning:

  • IBIS: tio halvdagar under läsåret
  • IBIS-k: fem halvdagar under läsåret

Instruktörerna utbildar en arbetsgrupp på skolan (ett "IBIS-team" bestående av 5-7 personer) som leder utvecklingsarbetet. IBIS-teamet utbildar och handleder skolpersonalen 2-3 gånger per månad, totalt 3-4 timmar per månad. 

Utbildningen av instruktörer sker via Zoom, dvs. på distans. All utbildning och deltagande i studien är kostnadsfritt

Datum

Här finner du datum för utbildning av IBIS-instruktörer: 

  • IBIS (den långa utbildningen): LÄNK
  • IBIS-k (den kortare utbildningen, som fokuserar på ledarskap i klassrummet): LÄNK

Mätningar

Vi vill att lärare och elever på de deltagande skolorna fyller i enkäter en gång om året. Enkäterna är digitala och det är endast lärare och elever i årskurs 4-9 som fyller i enkäter. Målsmans samtycke krävs för att elever ska få fylla i enkäterna. Studien följer givetvis universitetets och Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Läs gärna mer här: LÄNK

Mer information om studien hittar du här: LÄNK

Frågor och svar om IBIS

Här finner du svar på några av de frågor som skolpersonal brukar ställa om IBIS: LÄNK

Informationsträffar

Vi bjuder in till informationsträffar då skolchefer, rektorer, lärare och annan skolpersonal får information om IBIS-programmet, forskningsstudien, mätningar etc.

Informationsträffarna sker på Zoom: LÄNK

Datum för informationsträffar: 21 mars, 22 mars, 31 mars, 5 april, 13 april, 21 april, 27 april, 2 maj, 10 maj, 23 maj och 31 maj. 

Samtliga informationsträffar äger rum mellan klockan 15.30 och 16.30

Om du vill delta vid en informationsträff så ska du anmäla detta här: ANMÄLAN. Ange vilket eller vilka datum du vill delta.  

Här finns den powerpointpresentation som används vid informationsträffarna (LÄNK). Använd den gärna för att informera om IBIS. 

Nyheter

Treklangens skola har arbetar med IBIS i fyra år. Nu har Uppsala kommun spelat in en film om arbetet med IBIS. LÄNK

Treklangens skola har gjort ett fantastiskt arbete med att anpassa IBIS utifrån lokala förutsättningar. Det är inte säkert att din skola väljer att arbeta på samma sätt, men kanske.

Om du är med i IBIS-studien kommer du förhoppningsvis att få chansen att träffa pedagogerna från Treklangens skola.  

Programmet IBIS

Projektledning

Projektledare är Martin Karlberg från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. I projektet ingår dessutom Ann-Carita Evaldsson (professor i pedagogik), Nina Klang (docent i pedagogik) och Johanna Svahn (universitetslektor i pedagogik). 

Vad är IBIS?

IBIS syftar till att stödja skolpersonalen i utvecklingen av ett proaktivt arbete med arbetsro, struktur, rutiner och regler samt relationerna mellan lärare och elever.

IBIS är evidensbaserat vilket betyder att programmet, till innehåll och form, grundar sig på resultatet från ett stort antal forskningsstudier.

IBIS är en skolomfattande insats. Det betyder att skolan arbetar tillsammans, att rektor leder arbetet, att det på skolan finns en grupp som ansvarar för utbildning, implementering och vidmakthållande av programmet och att det bland all skolpersonal ska finnas en samsyn på hur man arbetar med att skapa en positiv och inkluderande arbetsmiljö för alla lärare och elever. 

Grundprincipen i IBIS är att ersätta ett reaktivt förhållningssätt med proaktiva strategier, med fokus på trygghet, struktur och lärande. Enklare uttryckt kan man säga att skolan genom relationsskapande arbete, tydlighet, struktur, rutiner, förutsägbarhet och regler får möjlighet att skapa en arbetsmiljö för sig själva och eleverna där fokus ligger på att ligga steget före istället för steget efter. Målet med IBIS är, i enlighet med Skollagen, att ”elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”.

IBIS-programmets teoretiska rötter ligger i tillämpad beteendeanalys, social inlärningsteori och ekologisk teori. Programmets styrka är dess samarbetskaraktär, eftersom det fokuserar på studiero, trygghet och förebyggande av beteendeproblem i hela skolan. 

IBIS härstammar ur programmet Positive Behavioral Interventions and Supports (PBIS) och dess norska motsvarighet PALS. Det finns en stor mängd forskningsstudier som visar att amerikanska och europeiska versioner/föregångare till IBIS har goda effekter på skolklimatet, studiero och elevernas prosociala beteende. Mindre är dock känt om de specifika villkor under vilka programmen ger dessa effekter. Studier visar till exempel att effekterna tenderar att variera för olika grupper av barn  och förändras beroende på hur skolorna implementerar programmet. Teoretiskt specificerade förändringsmekanismer i IBIS-programmet kommer att studeras i en kvantitativ studie. Ett område som hamnar i skymundan inom interventionsforskningen är de sociala processer som uppstår genom lärares, elevers och andra skolpersonalers deltagande i en intervention. Dessa processer kan vara av största betydelse för resultaten av interventionen och de kommer att studeras i en kvalitativ studie

IBIS-team

Varje skola som deltar i IBIS-projektet har ett IBIS-team bestående av 5-6 personer, som väljs ut av rektor. Detta team består vanligen av rektor eller biträdande rektor, elevhälsopersonal samt en eller två lärare, som har stort förtroende bland övrig personal. IBIS-teamen träffas en gång i veckan och de får utbildning och handledning en gång i månaden. Utvecklingsarbetet och implementeringen av IBIS-programmet leds av företrädare för projektet. 

IBIS-teamen och all skolpersonal får utbildning och handledning i IBIS-programmet. Detta sker en gång i månaden, två till fyra timmar per tillfälle. Det kan vara värt att notera att arbetet med IBIS är ständigt pågående och inte begränsat till handledningstiden. IBIS utgör ett genomgripande förhållningssätt.

Forskningsstudien

Fokus för forskningsstudien är att utvärdera IBIS, som är ett skolbaserat program för positivt beteendestöd. Programmet innefattande insatser som riktar sig till alla elever på skolan (universell nivå) och insatser som riktar sig till elever med förhöjd risk för att inte uppnå målen (selekterad nivå). 

Projektets övergripande syfte är att undersöka om, och i vilken grad, IBIS-programmet (Inkluderande Beteendestöd I Skolan) kan stödja svenska skolor att förebygga problembeteende och främja ett positivt skol- och klassrumsklimat. Dessutom kommer projektet att studera hur IBIS-programmet fungerar och påverkas av de komplexa förhållanden som påverkar elevernas uppfattningar om skol- och klassrumsklimatet samt enskilda elevers skolprestationer. För att kunna åstadkomma detta används en blandad forskningsdesign som omfattar en kvantitativ och en kvalitativ studie. 

I studien används en blandad forskningsmetod, med både en kvantitativ och en kvalitativ studie, vilket möjliggör triangulering av resultaten. Studien fokuserar på de faktorer på individ-, klassrums- och skolnivå som är inblandade i förändringsprocessen. Ambitionen är att få en ökad förståelse för vilka elever och lärare som gynnas mer och mindre av IBIS-programmet samt under vilka förhållanden programmet har effekter. I studien används en kvasiexperimentell design med en icke likvärdig kontrollgrupp.

I den kvalitativa studien används en longitudinell etnografisk metod för att få detaljerad kontextualiserad kunskap om interaktioner i olika sammanhang i två av försöksskolorna under en längre tidsperiod. Den kvalitativa studien kommer att ge unika insikter i de sociala meningsskapande processer som förhandlas och formas av elever, lärare och annan skolpersonal när de deltar i IBIS-programmet. Dessa sociala processer kan vara kärnan i IBIS-programmet, men de försummas ofta i interventionsforskning.

Tillsammans syftar studierna till att försöka bidra till att hantera de utmaningar som den svenska skolan upplever när det gäller att hantera och förebygga beteendeproblem och skapa ett gynnsamt skol- och klassrumsklimat.


Mätningar

Lärare kommer att fylla i enkäter som fokuserar på elevers problembeteenden, sociala färdigheter och akademiska beteenden. Både lärare och elever kommer att fylla i enkäter som fokuserar på deras upplevelse av klassrumsmiljö. Dessutom kartläggs lärares upplevda tilltro till den kollektiva förmågan att arbeta som lärare. På ett antal skolor genomförs dessutom observationer av lärares klassrumsledarskap.
 

Forskningsetik

Implementeringen och utvärderingen av IBIS lyder under Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det betyder att alla deltagare har rätt att låta bli att delta och kan avbryta sitt deltagande när som helst, utan negativa följder. Forskargrupper har ansökt om forskningsetisk prövning och fått den beviljad. 

Tidigare forskning

Under läsåret 2018-2019 genomfördes en pilotstudie där vi utvecklade modellen/programmet och handboken. Under läsåret 2019-2020 genomfördes en studie av hinder och möjligheter för implementering av IBIS. Under 2021 genomförs tester av enkäter och mätinstrument. I september 2022 inleds en stor effektstudie.  

Senast uppdaterad: 2022-05-23