Pedagogik, didaktik och utbildningssociologi
Utbildningen utgörs av fyra års heltidsstudier för doktorsexamen. För licentiatexamen är studietiden två år.
Forskarutbildning
Vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier anordnas forskarutbildning i tre ämnen: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi
Forskarutbildningen omfattar totalt 240 högskolepoäng fördelade på en kursdel och en vetenskaplig avhandling. Fördelningen mellan kursdel och avhandlingsdel är 75 hp respektive 165 hp för alla tre ämnen. Fullgjord forskarutbildning leder till en doktorsexamen. Det är också möjligt att avgå med en licentiatexamen som omfattar totalt 120 högskolepoäng. Fördelningen mellan kursdel och uppsatsdel är 45 hp respektive 75 hp, för ämnet didaktik är fördelningen 37,5 respektive 82,5.
Forskarutbildningens struktur
Jämförd med studier på grundnivå är forskarutbildningen förhållandevis fri. Forskarutbildningskurser kan ta olika former, från kurser inom eller utanför Uppsala universitet till seminarieserier eller läskurser som examineras av handledaren. Doktoranden har under hela studietiden kontakt med sina handledare.
Varje år upprättas en s.k. individuell studieplan (ISP) som utgör både ett planeringsinstrument och en avstämning av hur forskarutbildningen fortskrider.
Handledning
För varje doktorand utses minst två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen inklusive avhandlingsarbetet. Minst en av handledarna ska vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet, minst en ska ha docentkompetens och minst en ska ha genomgått utbildning för handledning av doktorander.
Avhandling och disputation
Doktorsavhandlingen utformas antingen som en monografiavhandling, dvs. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling som består av ett antal artiklar samt en ramberättelse, vanligen kallad kappa. Ämne för avhandlingen och avhandlingsspråk bestäms tillsammans med handledarna.
Under forskarutbildningens gång läggs avhandlingsmanuskripten regelbundet fram för granskning vid seminarier. Den färdiga doktorsavhandlingen försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Licentiatuppsatser försvaras på ett motsvarande sätt vid ett offentligt seminarium.
Pedagogik som vetenskaplig disciplin
Pedagogik har funnits som ämne vid Uppsala universitet sedan 1907. Ämnets första professor, Bertil Hammer, var även den första professorn i pedagogik i Sverige. Under de senaste 50 åren har mer än 160 doktorsavhandlingar i pedagogik lagts fram vid Uppsala universitet. För närvarande är ett hundratal personer antagna i ämnets forskarutbildning i Uppsala och av dessa arbetar ungefär en tredjedel aktivt med sin avhandling.
Inom pedagogiken behandlas fenomen som hänger samman med uppfostran, utbildning och annan systematisk påverkan av betydelse från samhällets synpunkt. Människors lärande och villkoren för lärandet inom olika mänskliga verksamhetsområden studeras också i pedagogiken. Med lärande menas människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar och förhållningssätt. Pedagogiska fenomen kan studeras på olika nivåer, nämligen
- På individ- och gruppnivå, som förändringar hos individen och i hennes förutsättningar för inlärning samt samspelet mellan individer i olika sociala grupper,
- På den nivå som gäller den pedagogiska situationen, organisationen och ledningen av den, samt metoderna för undervisning, uppfostran och annan systematisk påverkan, och
- På samhällsnivå – den pedagogiska verksamheten i förhållande till samhällets olika mål i ett historiskt och komparativt perspektiv.
Didaktik som vetenskaplig disciplin
Didaktik som forskningsfält och kunskapsområde behandlar frågor om utbildnings- och undervisningsinnehåll. Didaktikämnet har djupa rötter i både vetenskapliga traditioner och undervisningspraxis.
De forskningsfrågor som utgör didaktikens kärna uppstår i mötet mellan ett särskilt stoff och den undervisning om och det lärande av detta stoff som sker i en verksamhet av något slag. Det blir därför intressant att exempelvis studera vad undervisningen innehåller och vad som gör detta urval legitimt, vem som undervisningen avser och hur dennes lärande sker, hur stoffet hanteras i undervisningen samt vem som har makten över urvalsprocesserna.
Didaktik som forskningsfält och kunskapsområde behandlar frågor som finns i skärningspunkten mellan ett verksamhets-/kunskapsområde och utbildning, undervisning, lärande och socialisation, avseende såväl kognitiva som normativa innehåll.
Forskarutbildningsämnet Didaktik inrättades vid Uppsala universitet hösten 2002.
Den särskilda behörigheten om 90 högskolepoäng didaktik som krävs för antagning till forskarutbildning i didaktik kan införskaffas på olika sätt. Våra forskarstuderande har olika bakgrunder, de har exempelvis grundexamen i didaktik, pedagogik, specialpedagogik, litteraturvetenskap eller examen i lärarutbildning på avancerad nivå. Avgörande är om utbildningen och utkastet till avhandlingsplan har fokus på didaktikens kunskapsobjekt.
Utbildningssociologi som vetenskaplig disciplin
Inom utbildningssociologin utforskas bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och relateras till andra delar av samhället. Ett centralt problemområde är rekryteringsfrågor i vid mening, det vill säga förhållandet mellan å ena sidan elevers, studenters eller lärares sociala och kulturella bagage, å andra sidan den ordning som råder i utbildningsväsendet. Här studeras hur faktorer som kön och etnicitet samt den sociala och kulturella tillhörigheten inverkar på människors praktiker i och utanför utbildningen, liksom utbildningens socialiserande verkningar. Andra centrala frågor rör förhållandet mellan förskola, skola, högskolor, universitet och vuxenutbildning å ena sidan och familjeliv, kamrater, fritid, medier och arbetsliv å den andra. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella kultursociologiska forskningstraditioner.