Disputation: Barns tidiga skolskrivande: Emergent disciplinary literacy, elevtextens dialogism och skrivundervisning som diskurspraktiker.

2023-05-25

Den 9 juni försvarar Oscar Björk sin doktorsavhandling i didaktik: Barns tidiga skolskrivande: Emergent disciplinary literacy, elevtextens dialogism och skrivundervisning som diskurspraktiker.

Se abstract och doktorsavhandling

Disputationen äger rum kl. 13.15 i Humanistiska teatern, Engelska parken. Välkomna!

För mer information, se kalendariet.

Till kalendariet

Intervju med Oscar

I din avhandling behandlar du yngre barns skrivande. Vad fick dig intresserad av det ämnet?

Jag är i grunden ämneslärare i svenska och har arbetat med både vuxna studenter och elever, så väl som något yngre i framförallt mellan- och högstadieåldrar. Men inga elevgrupper jag undervisat har i mina ögon varit så fascinerande som de allra yngsta! Ur ett språkutvecklingsperspektiv har de yngre barnen, låt säga i lågstadiet (vars skrivande jag studerat i min avhandling), en helt annan relation till språkande än vad vi vuxna har. De kommunicerar och använder sina språkliga resurser på en mängd olika sätt – och ofta har jag förvånats över hur pass mycket de yngre eleverna kan. Klura ut fantastiska och medryckande narrativ? Absolut! Instruera om hur olika prylar fungerar? Det kan du ge dig på! Men i forskning så väl som i undervisningspraktik har de yngre barnens skrivande sällan fått se lika mycket intresse som de äldre, vilket jag tror bidragit till en uppfattning om att de yngre inte kan. Men SOM de kan! Kort sagt är mitt intresse för tidigt språkande (och inte minst skrivande) väldigt stort, och tycks bara bli större.

Vilka tycker du är de viktigaste slutsatserna som du har kommit fram till?

Min enskilt viktigaste slutsats är att barn i lågstadiet kan skriva texter som i sig kan uppvisa frön till mer avancerade disciplinära sätt att skriva, så som naturvetenskapliga eller mer litterära texter. Det kan exempelvis handla om att barn genom fiktiva texter kan konstruera perspektivbyten mellan olika karaktärer – vilket i sig gör att olika fenomen betraktas ur olika perspektiv i en och samma text. Det kan också handla om att skriva texter som mer fokuserat diskuterar ett fenomen, så som en naturvetenskaplig text om en skogssnigel, eller som mer mångfacetterat återberättar många spännande nyanser av en händelse. Alla dessa texter är dock individuella uttryck och resultat av undervisningspraktiker. Här är mötet mellan barnet, med alla dess erfarenheter av världen, och skolan med dess undervisning, det mest centrala mötet. Att bidra till en mer fördjupad förståelse av detta möte, och barns tidiga skolskrivande generellt, är på så sätt avhandlingens viktigaste bidrag.

Hur kan dina resultat användas för att förbättra undervisningen i skrivande för yngre barn?

Här vill jag passa bollen till mina lärarkollegor runt om i Sverige som förhoppningsvis tycker att avhandlingen är intressant och behjälplig för sitt arbete. Förhoppningsvis kan avhandlingens resultat bidra till ökad förståelse för hur mångfacetterat det tidiga skolskrivandet är, och i en ideal värld till att detta också får effekt på en mer utbildningspolitisk nivå rörande faktorer så som hur mycket tid lärare får med sina elever.

Du har undervisat en hel del inom förskollärarprogrammet under din doktorandtid. Hur har det påverkat avhandlingsarbetet?

Jag tror att den största påverkan har handlat om att jag i allt högre grad övertygats om att nyfikenhet och lyhördhet inför vad barn bär med sig in i förskolan – vad de kan och vad de vill – är centrala aspekter av lärares arbete. Ja kära nån. Att undervisa förskollärarstudenter har varit fantastiskt. Vi ska alla vara ödmjuka inför det arbete våra förskollärare utför i våra förskolor varendaste dag!

Aktuellt

Senast uppdaterad: 2024-04-18